Sök:

Sökresultat:

568 Uppsatser om Miljösatsningar - Sida 32 av 38

Grön energi i blÄsvÀder - en studie om planering av vindkraft till havs

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.

Du Àr vad du konsumerar ? En studie om ekologisk konsumtion

Den rÄdande klimatsituationen utgör, pÄ grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan frÀmst pÄvisas genom de klimatförÀndringar som blir allt mer tydliga i vÀrlden. SamhÀllets negativa pÄverkan pÄ jordens klimat sÀtter press pÄ samhÀllsaktörer, varav en av dem Àr handelssektorn. Livsmedelsbranschen Àr den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus lÀggs frÀmst pÄ ekologiska produkter, miljömÀrkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar pÄ ekologiska livsmedelsalternativ samt egna mÀrkesvaror med ekologisk inriktning rÄder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvÀmlighetsaspekter, de huvudsakliga pÄverkansfaktorerna pÄ konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Uppföljning och analys av rÄmaterialmarknaden: Volvo Aero
TrollhÀttan

Flygmotorindustrin Àr en ledande industri i att utveckla och nyttja avancerade legeringar. Titanlegeringar har anvÀnts inom flygbranschen sedan 40-talet, men i andra branscher har de varit mindre vanliga. I dag ökar titananvÀndningen inom flera olika branscher samtidigt som flygbranschen Àr i en kraftig högkonjunktur. EfterfrÄgan Àr stor pÄ nya flygplan och motorer för att minska vikt och brÀnsleförbrukning. Den ökade efterfrÄgan har bidragit till att priset pÄ titanmetall har flerdubblats under en tvÄÄrsperiod.

En datoriserande reform

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Spa - En studie om kundupplevd kvalitet och etablerandet av en branschstandard

Spa-branschen har genomgĂ„tt en kraftig expansion under de senaste 10 Ă„ren. Ordet ?spa? gĂ„r inte att ta patent pĂ„ och följden har blivit att ordet anvĂ€nds lite hur som helst och i alla möjliga sammanhang och kontexter. , Som gĂ€st, utan större kĂ€nnedom om spa-branschen, kan det vara svĂ„rt att sĂ€rskilja seriösa aktörer frĂ„n de mindre seriösa. Även som aktör kan detta upplevas negativt.

Journalen i vardagen, vardagen i journalen : En fallstudie av social dokumentation pÄ ett Àldreboende

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen pÄ ett kommunalt Àldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus Àr pÄ den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vÄrdbitrÀden och regleras i SocialtjÀnstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar mÄnga anstÀllda formell yrkesutbildning och mÄnga har svenska som andrasprÄk. Kraven pÄ dokumentation har skÀrpts under de senaste femton Ären, och tidigare forskning visar att det finns svÄrigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja sÄvÀl yrkesmÀssig som sprÄklig kompetens.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

Lantbrukskooperativens verksamhetsstyrning : Ledningens anvÀndande av verksamhetsstyrning i Arla Foods, Milko och Gefleortens mejerier

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och jÀmföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ anvÀnder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens anvÀndande av verksamhetsstyrning utifrÄn modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgrÀnsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade rÄvara underlÀttar en jÀmförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten Àr Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Logistikplanering under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer

Byggindustrin har i dagslÀget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsstÀllande leverans- och materialflöden. I jÀmförelse med andra industrier sker mÄnga materialomflyttningar och risken för fördÀrvat material Àr stor. Det har pÄvisats att lÄg produktionsnivÄ till stor del beror pÄ otillrÀcklig logistikplanering. DÀrför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslÄ potentiella förbÀttringsmöjligheter.Det har pÄvisats att förÀndringar Àr lÀttare att genomföra i början av ett projekt, dÀrför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte nÄgot standardiserat arbetssÀtt för logistikhantering, dÀrför krÀvs ett förÀndrat tankesÀtt gÀllande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer Àr idag sÀllsynta.

Ekonomin i att ersÀtta den fossila energin med förnybar energi hos en smÄgrisproducent : en studie om sol, flis och biogas

Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas. Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget. EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.

Analys av arbete med hjÀlp av IKTbaserad undervisning via Tragetons modell för lÀs- och skrivinlÀrning

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Miraklet i Haparanda : En studie om IKEAs etablering i Haparanda

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

En företagsanalys av Electrolux

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

FriskvÄrd inom företag : Vilka effekter ger det pÄ arbetsmotivation och stress?

SAMMANFATTNINGBakgrundFriskvÄrd Àr nÄgot som blir allt mer etablerat inom svenska företag idag, mycket pÄ grund av att sjukskrivningskostnaderna i företagen ökar. MÀnniskans kompetens ses alltmer idag som ett företags viktigaste resurs. DÀrför att Sverige idag blivit ett informationssamhÀlle dÀr personalen blir allt mer stillasittande sÄ har det blivit mer viktigt för företagen att personalen har en god hÀlsa och mÄr bra. MÄnga fÄr nu ingen motion via sitt arbete och mÄste dÀrför aktivera sig pÄ nÄgot externt sÀtt, dÀrför har friskvÄrden börjat vÀxa sig allt starkare.FrÄgestÀllning?Hur vÀrderar anstÀllda friskvÄrd och vad har det för effekter pÄ stress och motivation?1.4 SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetsmotivation och stress hos den anstÀllde pÄverkas av friskvÄrd inom företag och vad det i sin tur fÄr för effekter, dels för dom anstÀllda och Àven för företagen.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->