Sökresultat:
1056 Uppsatser om Miljörevision - Sida 57 av 71
Vad ligger till grund för revisorns vÀsentlighetsbedömning?
Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns vĂ€sentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ămne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: VĂ€sentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva och förklara var grĂ€nsen gĂ„r för om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt samt vad som kan komma att pĂ„verka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t samt ett fall som skickades ut genom mail.För att fĂ„ förstĂ„else för det valda Ă€mnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svĂ„r del för revisorns yrkesroll Ă€r att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt eller inte. DĂ„ det inte finns nĂ„gon generellt nedskriven tröskelnivĂ„ för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vĂ„rt syfte om vad bedömningarna grundar sig pĂ„. De motiveringar vi har erhĂ„llit tyder pĂ„ en stor variation mellan de grunder som anvĂ€nds.
Revisionsplikt : Mikroföretagens instÀllning till revision och revisorer
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.
Motivationfaktorer
Bakgrund: Inom tjÀnsteföretag, som omfattas bland annat av revisionsbolag, ansvarar de anstÀllda för merparten av företagets inkomster. Det blir dÀrför vÀsentligt för företagsledningen att se till att medarbetarnas motivation Àr god och utvecklas i en positiv riktning för att deras arbetsprestationer ska tillfredsstÀlla organisationens mÄl. Enligt Nilsson m.fl. (2013) antas upp till 90 % av tjÀnsteföretagens anstÀllda vara debiterbara. Vilket pÄvisar att personalens kompetens och motivation till att prestera Àr nÄgot som Àr av central betydelse för tjÀnsteföretagens ekonomiska vÀlmÄende.Syfte: Genom tillgÄng till ett fallföretag, Deloitte Sverige, syftar uppsatsen till att specifikt framstÀlla vilka motivationsfaktorer som motiverar anstÀllda pÄ Deloitte och dÀrigenom förbÀttrar deras arbetsprestationer.Metod: För att framstÀlla uppsatsens underlag och skapa struktur har vi inspirerats av den kvantitativa forskningsmetoden.
Analysmodellen : revisorers upplevelse
Idag Àr diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. OberoendefrÄgorna har förts fram i rampljuset efter tÀtt duggade skandaler, bÄde internationellt och nationellt, dÀr bland annat Enron ? skandalen pÄtrÀffats. Lagen om analysmodellen infördes i Ärsskiftet 2001/2002, dÀr syftet med införandet av analysmodellen Àr att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu nÀr det har gÄtt ett par Är sedan analysmodellen infördes, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi byggt vÄr undersökning pÄ bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie, dÀr den kvalitativa delen bestÄr av byrÄernas Äsikter genom att de fÄr besvara vÄr enkÀt med egna ord.
I skÀrskÄdandes hÀrd
There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of VÀstra Götaland, Sweden.
Getting well by getting together : how organizational culture influence auditors? well-being
PÄ senare Är har sjukskrivningarna i Sverige ökat pÄ grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero pÄ den ökade stressen i dagens samhÀlle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för mÀnniskor. Det kan bero pÄ att tidigare forskning inom well-being, vÀlmÄende, frÀmst har riktats mot lÀkarkÄren. Eftersom revisorer, precis som lÀkare, anses vara en profession av mÄnga, finns det incitament att Àven studera revisorers well-being. Tidigare forskning har pÄvisat att organisationskulturen bÄde kan ha en positiv och en negativ inverkan pÄ en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyrÄer pÄverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistÄtt oss i utformandet av en enkÀt.
Stress och vÀlmÄende i restaurangbranschen : Sex gymnasielevers uppfattning om restaurangbranschens sociala arbetsmiljö och utbildningens förberedelse för den
Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we?ve come to know them as the printed newspaper goes digital?Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability.Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader?s interest is big enough.
FörÀndringar i bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten
Under en lÀngre tid har det pÄgÄtt en diskussion i Sverige om revisionsplikten skaavskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas frÄn revisionsplikten. Revisionen Àr ett verktyg som anvÀnds för att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiÀrer. Banken och riskkapitalbolag Àr finansiÀrer som typiskt sett tittar mycket pÄ företagets ekonomiska information, medan affÀrsÀnglar tittar mer pÄ andra faktorer. FöregÄende resonemang ledde oss fram till vÄr problemformulering; ?Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att pÄverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten??.
Införandet av mÄl för God ekonomisk hushÄllning i SkÄnes kommuner
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hanterandet av mÄl för god ekonomisk hushÄllning i kommunen och dess pÄverkan pÄ den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med mÄlet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primÀrdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, KÀvlinge och Osby kommun. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med sakkunniga bitrÀden. SekundÀrdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.
Revisorns tillvÀgagÄngssÀtt för att upptÀcka ekonomiska oegentligheter
Den ekonomiska brottsligheten ökar varje Är. DessvÀrre Àr det bara en brÄkdel av oegentligheterna som upptÀcks vilket medför att mörkertalen Àr stora. Början av millennieskiftet skakades av mÄnga redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann frÄn marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna pÄ vad cheferna begÄtt för brottsliga gÀrningar, men med tiden började Àven revisorernas roll i skandalerna att ifrÄgasÀttas. Detta har medfört en ökad press pÄ revisorer att upptÀcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur revisorer praktiskt gÄr tillvÀga för att upptÀcka ekonomiska oegentligheter.
FörvÀntningsgapet : en jÀmförelse mellan revisorers upplevelser av förvÀntningsgapets pÄverkan pÄ revisorns oberoende och rykte
Sammanfattning - "FörvĂ€ntningsgapet - en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser pĂ„ förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi FĂA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik, EST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: FörvĂ€ntningsgapet ? en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser av förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: FörvĂ€ntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrĂ„gestĂ€llning: Hur upplever godkĂ€nda och auktoriserade revisorer att förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur revisorer upplever förvĂ€ntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sex kvalitativa intervjuer med godkĂ€nda och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och VĂ€sterĂ„s. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hĂ€mtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jĂ€mfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision Ă€r att kvalitetssĂ€kra och ge trovĂ€rdighet Ă„t de finansiella rapporter som samhĂ€llet förses med. Vidare indikerade studien att revisorn fĂ„r ett överdrivet ansvar nĂ€r klienterna stĂ€ller orimliga krav pĂ„ vad revisorn skall, kan och fĂ„r utföra.
Varför behÄller smÄ aktiebolag revisorn trots att revisionsplikten för dessa Àr avskaffad?
Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn pÄ revisionsplikten och enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta Är 2010 och som följd behövde smÄ aktiebolag som minst uppfyller tvÄ av kriterierna pÄ högst 3 000 000 kr i omsÀttning, högst en balansomslutning pÄ 1 500 000 kr och högst tre anstÀllda inte lÀngre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta omrÄde och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förstÄelse kring varför företag vÀljer att behÄlla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för smÄ aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför smÄ aktiebolag behÄller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vÄr studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebÀr att vi har utgÄtt frÄn befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom Àmnet.
Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och Àgarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin JonnergÄrd och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har pÄ senare tid uppmÀrksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet pÄ ett skriftligt uppdragsbrev, Àr det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari Är 2004. FAR SRS förhoppning Àr att uppdragsbrevet ska vara ett stöd bÄde för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom ÄtgÀrderna klargör parternas rÀttigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt ocksÄ bidra till att det sÄ kallade förvÀntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jÀmföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer pÄ övriga revisionsbyrÄer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes dÀr en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka bÄda sidor av samma förhÄllande.
Ren eller oren revisionsberÀttelse : En kvantitativ studie om sambandet mellan revisionsarvodets storlek och ren/oren revisionsberÀttelse
FrÄgestÀllning: PÄverkas en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse av revisionsarvodets storlek, om sÄ pÄ vilket sÀtt?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ÀmnesomrÄde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr primÀrdata samlades in frÄn databasen Retriever och omfattar 300 vÀstmanlÀndska mikroföretags Ärsredovisningar ifrÄn Är 2009. I studien tillÀmpades Àven ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebar att sekundÀrdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom Àmnet lÄg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primÀrdata sammanstÀlldes datamaterialet i Microsoft Excel och dÀrefter analyserades datan med hjÀlp av bivariat- och multivariat logistisk regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska regressionsanalysen Äterfanns inget signifikant samband mellan revisionsarvodets storlek och en revisors benÀgenhet att avge en ren eller oren revisionsberÀttelse. DÀremot, pÄtrÀffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska regressionsanalysen.
Revisorn och revisionens roll i ideella föreningar - en studie pÄ idrottsföreningar
Background: Non-profit organizations have a large and significant role in Swedish society and Thunberg (2006) choose to express it like Sweden stops without nonprofit effort. But in several non-profit organizations, and then perhaps especially in sports, there exist problems with the economy. Tate (in Vermeer, Raghunandan & Dana, 2009) explains that the audit of non-profit organizations differs from the audit of for-profit companies as they often have differences in culture, organizational structure, financial requirements, accounting standards, financial reporting, financial statements and the auditor's risk environment. While the audit is different, it should also be noted that in the vast majority of non-profit organizations, there are no statutory requirements for audit, but despite this, 99% of all non-profit organizations have some form of audit regulated by their statute (Lunde?n & Lindblad, 2011).