Sök:

Sökresultat:

1061 Uppsatser om Miljörevision - Sida 25 av 71

SvÄrigheten för en revisor att verifiera posten goodwill

Syfte: Att lokalisera och förstÄ revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jÀmförelse med vad IAS och IFRS sÀger. Metod: Det vetenskapliga synsÀtt vi anvÀnt oss av Àr hermeneutiskt, vilket gÄr ut pÄ att förstÄ nÄgot. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer för att samla in vÄrt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser pÄ Högskolan i GÀvle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar pÄ företagen och följer hellre praxis Àn IFRS vilket gör att de inte ser vÀrderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehÄller fem intervjuer kan vi inte sÀga att resultat Àr generaliserbart. Slutsatsen Àr tÀnkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jÀmföra praxis, lag och rekommendationer.

Sj?lvrapporterad upplevelse av en standardiserad frukost: kognitiv vaksamhet och fysisk energi hos industrianst?llda

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

FörvÀntningsgapet och dess existens

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Revisionsplikten utifrÄn ett kreditgivarperspektiv : Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jÀmförelse mellan Danmark och Sverige

EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv tillÄter att de enskilda medlemslÀnderna avstÄr frÄn revision i mindre aktiebolag. Alla medlemslÀnder förutom Sverige och Malta har tagit fasta pÄ detta. Debatten i Sverige har de senaste Ären frÀmst bestÄtt i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som frÀmst Àr i behov av revisionsplikten Àr samhÀllet och bankerna. Författarna har dÀrför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag har pÄverkat eller kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning.

Internation Standards on Auditing : Revisorers upplevelser om revisionskvaliténs förÀndring efter implementeringen av en ny revisionsstandard

I början av 2000-talet intrÀffade flera stora revisionsskandaler i vÀrlden vilket ledde till en förtroendekris för revisioner. ISA implementerades som ett svar pÄ 2000-talets revisionsskandaler som uppmÀrksammats internationellt och syftar till att förbÀttra revisionens kvalité och likformighet i vÀrlden. Syftet med studien Àr att förstÄ vilka upplevelser revisorer har om implementeringen av ISA genom att beskriva och analysera revisorernas upplevelser av vilka effekter implementeringen av ISA medfört pÄ revisionskvalitén. Problemformuleringen som studien utgÄtt frÄn Àr följande: Hur upplever revisorer att revisionskvalitén har förÀndrats sedan ISA implementerades i Sverige? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi dÄ bÄde den teoretiska referensramen och det empiriska materialet varit utgÄngspunkt för vÄr studie.

Revisor VS Redovisningskonsult : en studie av banktjÀnstemÀns syn pÄ revisorer och redovisningkonsulter avgörande faktor vid kreditbedömning

Mycket har förÀndrats de senaste Ären inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för smÄ- och medelstora företag, vilket lett till stora omstÀllningar. Revisorerna Àr nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa kÀllor menar Àven att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer nÀrma sig varandra mer och mer i framtiden.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Legitimitet inom politiska system: En studie av den förtroendevalda kommunala revisionen

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsÀtts stundtals för debatt dÀr krav om förÀndring framförs. Sveriges kommunfullmÀktigeförsamlingar frÄngick revisionens rekommendation om anmÀrkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nÀmnd eller styrelse i mer Àn 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmÀktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en kÀnsla av plikt och skyldighet. En organisation kan dÀrigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

Revisorns roll ? revisorers, journalisters och klienters förvÀntningar pÄ extern revision

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att identifiera huruvida det förekommer ett förvÀntningsgap mellan affÀrsjournalister, klienter och revisionsbranschen och dÀrefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade pÄ en attitydenkÀt med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gÀllande oberoendet som detta förhÄllande kan medföra. Teorin fortsÀtter med en redogörelse av hur oberoendet bibehÄlls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förvÀntningsgapet och medias pÄverkan pÄ allmÀnhetens opinion.

Avskaffandet av revisionsplikten : FörÀndringen inom revisionsbyrÄer

Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur smĂ„ och medelstora företag kommer att efterfrĂ„ga och anvĂ€nda revision samt rĂ„dgivningstjĂ€nster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behĂ„lla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förvĂ€ntades enligt angivelser frĂ„n riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 smĂ„ aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för smĂ„företag. Avskaffandet av revisionsplikten förĂ€ndrade inte omfattning pĂ„ revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick vĂ€lja bort revision.

Revision eller pengar : Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

Avskaffandet av revisionsplikten : - vad finns det för motiv som Àr avgörande för att behÄlla revisionen i smÄ aktiebolag?

SammanfattningTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? vad finns det för motiv som Àr avgörande för att behÄlla revisionen i smÄ aktiebolag?Författare: Johanna Andersson och Amanda RydHandledare: Kerstin NilssonExaminator: Magnus FrostensonBakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. FörÀndringen innebÀr att bolagen sjÀlva kan bestÀmma vilka tjÀnster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv Àr det som Àr avgörande för att behÄlla revisionen?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar vÀljer att behÄlla revisionen, nÀr möjligheten finns att vÀlja bort den.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att befintlig litteratur angÄende problem-formuleringen har sökts för att finna lÀmpliga teorier och modeller.

Vilka faktorer pÄverkar smÄ företag vid valet av revisor? : En kvantitativ studie betrÀffande vilka faktorer som pÄverkar smÄ företag vid valet av revisor och hur dess process ser ut.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyrÄer. DÀr byrÄerna som rÀknas till Big-4, second tier samt övriga Àr verksamma pÄ ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byrÄer gör att smÄ företag i Sverige har ett svÄrt val att veta vilken revisor de ska vÀlja. Denna svÄrighet grundar sig i att revision som tjÀnst Àr svÄr att utvÀrdera innan den Àr köpt och erhÄllen.  De smÄ företagen som fortfarande mÄste bli reviderade efter lagförÀndringen 2010 stÀlls nu och dÄ inför valet av att vÀlja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som pÄverkar valet av revisor.

Är ni med pĂ„ noterna?

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->