Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Grunden till denna studie är att se om det uppstått någon förändring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lån och räntor hos banker samt kvaliteten i årsredovisningarna från bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad beträffar revisionsplikten för småföretag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lämnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestämmelserna vad beträffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gälla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste två räkenskapsåren uppfyllde minst två av dessa krav:? I medeltal fler än 3 anställda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? Nettoomsättning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie är att det varken skett någon förändring i lånemöjligheter eller i räntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

This essay deals with the topic options costs and whether such costs would arise for smaller companies now when they have the opportunity to choose not to have an auditor. Small companies are defined as companies that fulfill at least two of the following three criteria?s: less than 1,5 million SEK in balance sheet, less than three employees and turnover less than 3 million SEK. The decision regarding internal revision does not only affect the company itself but also other parties such as the taxation authority, banks and others that can be influenced by the decision. This essays main focus is on the influenced parties, especially the taxation authority and the banks as these have been highlighted in debates in media and because the small companies themselves may have difficulties to foresee the consequences of the new changes. The opinions from accounting companies will be considered in the essay as they can be considered as experts regarding the different aspect within this area.

Titel:Frivillig revision ? Påverkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 Utbildningsnivå: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning Språk: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att använda sig av revision vilket pågick under en lång tid. När sedan Sverige gick med i EU har flertalet länder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det även till att Sverige föll in i samma spår och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lägre gränsvärden än EU:s rekommendationerDå detta är ett relativt nytt område i den svenska historian så finns det bristfälligt med studier gjorda men däremot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark där revisionsplikten slopades tidigare där en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock påpekar Bolagsverket att de förutspår en försämrad kvalité på företagens årsredovisningar och förseningar gällande att få in årsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlägga hur småföretagens beslut om externa redovisningstjänster påverkas utifrån faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkät där vi fick användbara svar från 63 respondenter. Enkätfrågorna rörde företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vår studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

In the field of maintenance management there are but a few models an organization can use. The one model that has risen to the status of being the de facto standard in Sweden is pm3(på maintenance management model). The aim of this study is to lay the groundwork for a new method of evaluate the use of pm3within organizations. Today there is no uniform way of performing such an evaluation, which is necessary in order to diagnose the performance of the systems maintenance organizations.In the process of creating our own method for performing this kind of pm3audit, we further developed the ideas from a study by Lagsten & Nordström (2013) that was performed at the county Region Skåne. The authors of that study had developed ideas about using method rationale as a basis of creating a method for pm3auditing.

Bakgrund: Under flera år har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbättra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har även funnits en strävan att närma sig de redovisningsnormer som tillämpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förändringen i Europa på 30 år gällande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som går ut på att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gälla från och med den 1 januari år 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om normförändring, såsom implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgått från befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.