Sökresultat:
1591 Uppsatser om Miljörevision och miljöskuld - Sida 9 av 107
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
SmÄföretagens instÀllning till revisionsplikt och faktorer som pÄverkar den
Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byrÄjÀv tas upp. Om förslaget gÄr igenom innebÀr det att de, i smÄföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. MÄnga smÄföretag skulle dÀrmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrÄ med ökade kostnader som följd. För att underlÀtta för smÄföretagen har det föreslagits att revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga ett antal smÄföretagares instÀllning till revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Relationsplikt för revisorer - En studie om relationsmarknadsföring av revision
Regeringens delbetÀnkande Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag bedömer att revisionsbyrÄernas marknadsföring fÄr en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyrÄerna blir bÀttre pÄ att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den hÀr studiens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för om relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder anvÀnds av revisionsbyrÄer för att sÀlja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfrÄga Àr sÄledes AnvÀnder revisionsbolag relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder för att sÀlja tjÀnsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyrÄer anvÀnder relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
Att leva med sin skuld : protagonistens moraliska utveckling i Albert Camus' Fallet
I den hÀr uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus? roman Fallet. Jag anvÀnder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nÄ mitt syfte. Jag föreslÄr Àven en kombination av de bÄda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag anvÀnder för att tolka Clamences moraliska utveckling.Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och vÀxer fast i sitt fall och sin skuld.
Intressekonflikter mellan revisions- och konsultuppdrag vid revision av internkontroll
Under den senare hÀlften av 1900-talet började revisionsbyrÄer skapa andra affÀrskontakter med sina kunder som inte alltid begrÀnsade sig till revision, sÄsom konsultation. Flera studier har visat pÄ att uppfattningen av revisorn som oberoende part pÄverkas negativt nÀr revisorn utför konsulttjÀnster utöver revisionsuppdragen och att det Àven ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part pÄverkas negativt finns det pÄtryckningar frÄn revisionsbyrÄerna att tillhandahÄlla dessa tjÀnster för att öka försÀljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera pÄ revision av interna kontroller som Àr utförda av konsulter inom samma revisionsbyrÄ.
ASL : Att skriva sig till lÀsning
Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .
Revisionsreformen : Mikroaktiebolags attityder till revision
Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .
Upplevelser av att leva med matmissbruk: en litteraturstudie
Att leva med ett matmissbruk innebÀr inte enbart fysiskt lidande utan pÄverkar personens hela kÀnsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. VÄr studie baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till kÀnslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att kÀnslor bedövas med livsmedel som ibland krÀks upp och (5) Att ha en dÄlig sjÀlvbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar pÄ en mÀngd, för dem, svÄrhanterliga kÀnslor och en dÄlig sjÀlvbild.
Avskaffandet av revisionsplikten : VÀljer smÄ företag frivillig revision?
Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.
Skam : nÄgra professionella inom socialt arbete reflekterar kring begreppet
Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.
Kommer företagen att sparka ut revisorn?
Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mÄl att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslÄs en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebÀr en förÀndring som berör hela nÀringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet Àr framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhÀllet.EfterfrÄgan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan Àgande och företagsledning. Tidigare studier visar Àven att faktorer som exempelvis krav frÄn kreditgivare, val av revisionsbyrÄ och förbÀttrad kvalité pÄ redovisningen pÄverkar valet av revision.Vi har utifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt genomfört en enkÀtstudie bland företag i UmeÄ med 1-49 anstÀllda.