Sök:

Sökresultat:

1596 Uppsatser om Miljörevision och miljöskuld - Sida 9 av 107

Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

VÀrdet av att behÄlla revisionen : En kvalitativ studie gÀllande bakomliggande faktorer till varför smÄ företag vÀljer att behÄlla revisionen

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Sverige antar EU:s maximala grÀnsvÀrden: Vad hÀnder med revisionen? : En kvantitativ studie om svenska smÄ och medelstora företags efterfrÄgan pÄ revision

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De grÀnsvÀrden för omsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda som valdes för frivillig revision Àr emellertid mycket lÀgre Àn de maximala som tillÄts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre Är innan regeringen uttalade sig om vad som ska hÀnda hÀrnÀst med revisionsplikten, alltsÄ om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti Är 2013 meddelade regeringen att en ny utredning Àr bestÀlld, den ska utvÀrdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lÀttnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den hÀr studien uppdaterar kunskapen kring instÀllningen till revision.

SmÄföretagens instÀllning till revisionsplikt och faktorer som pÄverkar den

Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byrÄjÀv tas upp. Om förslaget gÄr igenom innebÀr det att de, i smÄföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. MÄnga smÄföretag skulle dÀrmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrÄ med ökade kostnader som följd. För att underlÀtta för smÄföretagen har det föreslagits att revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga ett antal smÄföretagares instÀllning till revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Relationsplikt för revisorer - En studie om relationsmarknadsföring av revision

Regeringens delbetÀnkande Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag bedömer att revisionsbyrÄernas marknadsföring fÄr en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyrÄerna blir bÀttre pÄ att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den hÀr studiens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för om relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder anvÀnds av revisionsbyrÄer för att sÀlja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfrÄga Àr sÄledes AnvÀnder revisionsbolag relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder för att sÀlja tjÀnsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyrÄer anvÀnder relationer och relationsbyggande ÄtgÀrder.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Att leva med sin skuld : protagonistens moraliska utveckling i Albert Camus' Fallet

I den hÀr uppsatsen analyserar jag protagonisten Jean-Baptiste Clamences moraliska utveckling i Albert Camus? roman Fallet. Jag anvÀnder A.J. Greimas aktantmodell och dennes utveckling av Vladimir Propps funktionsanalys för att nÄ mitt syfte. Jag föreslÄr Àven en kombination av de bÄda teorierna till ett schema, aktantfunktionsschemat, som jag anvÀnder för att tolka Clamences moraliska utveckling.Genom aktant-funktionsanalysen visar det sig hur Clamence gradvis djupnar och vÀxer fast i sitt fall och sin skuld.

Intressekonflikter mellan revisions- och konsultuppdrag vid revision av internkontroll

Under den senare hÀlften av 1900-talet började revisionsbyrÄer skapa andra affÀrskontakter med sina kunder som inte alltid begrÀnsade sig till revision, sÄsom konsultation. Flera studier har visat pÄ att uppfattningen av revisorn som oberoende part pÄverkas negativt nÀr revisorn utför konsulttjÀnster utöver revisionsuppdragen och att det Àven ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part pÄverkas negativt finns det pÄtryckningar frÄn revisionsbyrÄerna att tillhandahÄlla dessa tjÀnster för att öka försÀljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera pÄ revision av interna kontroller som Àr utförda av konsulter inom samma revisionsbyrÄ.

ASL : Att skriva sig till lÀsning

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .

Revisionsreformen : Mikroaktiebolags attityder till revision

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trÀdde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphÀvs kravet pÄ revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte Àr att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporÀr lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behÄlla respektive avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster studerar vi ifall det finns nÄgot samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mÀter genom företagets nettoomsÀttning, antal anstÀllda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjÀnster tenderar att ha nÄgon inverkan pÄ attityden. Resultaten pekar pÄ att det inte finns nÄgot statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsÀtta alternativt avstÄ frÄn att köpa revisionstjÀnster i relation till företagets ekonomiska storlek i vÄrt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjÀnster och viljan att fortsÀtta köpa revisionstjÀnster.  .

K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->