This paper presents a study of Scandinavian Airlines? (SAS) frequent flyer program, EuroBonus. The study describes the transfer pricing of award seats between EuroBonus and the airlines within SAS. Furthermore, it aims to determine what effects market-based transfer pricing would have on EuroBonus, the airlines within SAS and consequently on the SAS Group. We have found that the existing transfer pricing does not provide incentives for the airlines within SAS to satisfy EuroBonus? demand for award seats.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i SocialtjÀnsten. Uppsatsen Àr baserad pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder och tillÀmpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handlÀggningsprocessen? AnvÀnder de sig av nÄgra hjÀlpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillÀmpa barnperspektivet? För att svara pÄ uppsatsen syfte och frÄgestÀllningar, anvÀndes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistÄnd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna Àr för tillfÀllet igÄng med att tillÀmpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handlÀggningsprocess.

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

I en vÀrld dÀr informationsteknologi spelar en allt större roll i vÄra liv,blir konkurrensen om anvÀndarna pÄ marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i anvÀndarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter pÄ ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel kÀllkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara pÄ flera plattformar. Vi har genomförten studie dÀr vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgÀnglig pÄ flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi pÄ ettaktivt sÀtt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Titel: Revisionsutskott ? pÄverkas revisionskvalitén? Kurs: FEC 632 Författare: Elvedin Music och Helena Habjanic Handledare: Fredrik Ljungdahl Nyckelord: revisionsutskott, bolagsstyrning, kod, revisionskvalité, revision Syfte: Att beskriva samt förklara om inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott i svenska börsbolag har bidragit till att revisionskvalitén har blivit bÀttre. Metod: Forskningsansatsen har varit deduktiv dÀr vi utgÄtt frÄn agentteorin. Undersökningen grundar sig pÄ dokumentstudier dÀr vÄr datainsamling har bestÄtt av kvantitativ data som fÄtts fram frÄn olika Ärsredovisningar. Teori: Teoriavsnittet inleds med en bakgrundsbeskrivning till revisionsutskottens bildande. I syfte att förklara revisionsutskottens kontroll av redovisningen har agentteori tillÀmpats. Resultat: Ett inrÀttande av en mer effektiv bolagsstyrning i form av revisionsutskott har inte bidragit till att revisionskvalitén blivit bÀttre. Bolag som har inrÀttat ett revisionsutskott förbÀttrar dock den interna revisionen genom att förmedla risker och iakttagelser till ledningen.

Europaparlamentet och rÄdets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en lÄngtgÄende, men inte fullstÀndig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjÀrde bolagsrÀttsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhÄller att medlemsstaterna har rÀtt att befria smÄ och medelstora bolag frÄn revision. DelbetÀnkande SOU 2008:32 angÄende revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehÄller delbetÀnkandet SOU 2008:32 en rad förÀndringar och genom dessa förÀndringar kommer problematiken med bankers syn pÄ den reviderade Ärsredovisningen att stÀllas pÄ sin spets. Detta dÄ utredningen föreslÄr att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsÀttningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag Àr idag omfattande.EG:s fjÀrde direktiv lÀmnar utrymme för medlemslÀnderna att sjÀlva besluta omrevisionsplikten ska beröra Àven de smÄ bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valtatt avskaffa revisionsplikten Àr det i dagslÀget endast Sverige och Malta som har valt att hÄllarevisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag.Huvudargumenten för att bibehÄlla revisionsplikten för smÄ bolag har varit att revisionmedför trovÀrdighet i Ärsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ettkomplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnaderför de smÄ bolagen. DÄ nya internationella regler, som Àr avsedda för stora bolag, Àr pÄ vÀg attimplementeras kommer de smÄ bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader försmÄ bolag diskuteras Àven harmoniseringen med de resterande EU-lÀnderna.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Lungcancer Àr en sjukdom som har en dÄlig prognos och dÀr ett stort antal mÀnniskor insjuknar Ärligen. Det Àr en sjukdom som leder till mÄnga och svÄra symtom vilket skapar stort lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i det dagliga livet. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt en modell för en litteraturbaserad studie.

Diabetes typ 1 Àr en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonÄringar. Att vara tonÄring innebÀr att söka efter identitet och sjÀlvstÀndighet. TonÄringarna tycker Àven det Àr viktigt att smÀlta in bland sina jÀmnÄriga. Att som tonÄring fÄ diabetes kan pÄ olika sÀtt pÄverka det dagliga livet. Vissa tonÄringar med diabetes kan uppleva stress, rÀdsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonÄringar har lÀrt sig integrera sjukdomen i sina liv.

Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Årsredovisningslagen Ă€r det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ă„tskillnader över Ă„ren av rapporteringen.

Den amerikanske psykologen James W. Pennebaker introducerade pÄ 1980- talet en ny metod dÀr man skulle hantera sina kÀnslor genom att skriva - att ?skriva sig frisk?. Metoden kallas ?Expressive Writing?.Med hjÀlp av metoden ?Expressive Writing? har jag i en empiristyrd studie fÄtt inblick i psykologistuderandes expressiva material.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen Ă„r och missbruk definieras idag som en sjukdom. DebutĂ„ldern ligger i genomsnitt pĂ„ 17,5 Ă„r och den lĂ„ga Ă„ldern gör att anhöriga pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning och ofta hamnar i skymundan inom vĂ„rden och forskningen. Även det bĂ€sta hemförhĂ„llandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig gĂ„r att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonĂ„ring och ung vuxen i sin nĂ€rhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd pĂ„ elva vetenskapliga arbeten med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans (2004) innehĂ„llsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: FörĂ€ndrad familjetillvaro; KĂ€rleken till den förlorade tonĂ„ringen; Sveket frĂ„n samhĂ€llet. I resultatet framkom det att förĂ€ldrarna upplevde oro över tonĂ„ringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hĂ€nt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vĂ„rdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonĂ„ringars missbruk för att kunna hjĂ€lpa dem ur lidandet.

Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och dÀrigenom bevis betrÀffande en misstÀnkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken pÄ ett Äterfunnet avtryck sÀkras och sÄledes Àr det av vikt att berÀkna skostorlekars bevisvÀrde. Dessutom efterfrÄgar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek Àr. För att berÀkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestÄende av skor, beslagtagna av skÀligen misstÀnkta i huvudsak mÀn och stöldbrottslingar i UppsalaomrÄdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data Àr unik i jÀmförelse med tidigare studier, vilka fokuserat pÄ frivilligt deltagande av privatpersoner.