Utan ett hjÀrta kan inte livet fortskrida. Ibland hÀnder det att enda utvÀgen för att överleva Àr att genomgÄ en hjÀrttransplantation. Kan en hjÀrttransplantation genomföras utan psykisk pÄverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjÀrtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjÀrttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjÀrttransplantation. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgÄtt en hjÀrttransplantation upplevelsen av att ha en annan mÀnniskas hjÀrta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjÀrttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva pÄ grund av nÄgon annans död.

Det finns idag lÄngt framskridna planer pÄ att avveckla den svenska revisionsplikten för smÄ och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dÄvarande justitierÄdet Bo Svensson att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens berÀkningar kan leda till kostnadsbesparing pÄ 5,8 miljarder kronor för företagen.SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik frÄn olika intressentgrupper inom samhÀllet. Skatteverket Àr en intressent vilken i hög grad kommer att pÄverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nÀmnvÀrd utstrÀckning av det diskuterade förslaget.

Studien undersöker om elever som trÀnar mycket i skolan och pÄ sin fritid presterar bÀttre betygsmÀssigt pÄ gymnasiet Àn de elever som inte Àr lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som trÀnar mycket och en kontrollgrupp skilja sig Ät i avseende pÄ LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas Àr: TrÀning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stÀmmer har elever pÄ gymnasiet fÄtt fylla i en enkÀt. EnkÀten innehÄller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men Àven ett formulÀr dÀr deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stÀmmer.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förÀndrats i och med förÀndringar i omvÀrlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare Är. Ett annat problem som uppmÀrksammats i USA Àr att mÄnga redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsÀmnet pÄ universitetsnivÄ och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkÀtundersökning riktad till revisorer och intervjuer med tvÄ av dessa, samt en enkÀt riktad till studenter vid Linköpings universitet.

Mitt syfte med detta arbete Àr att försöka belysa den svÄrighet som bÄde Jung och Buber sÄg för mÀnniskan att finna helhet och Àkthet i livet. Denna frÄga Àr för mig högst aktuell i det samhÀlle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gÄtt förlorad vilket hotar att splittra mÀnniskan. Risken Àr att hon alieneras till sig sjÀlv och andra mÀnniskor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hÄllning.

Epilepsi Àr en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror pÄ en elektrisk överstimulering av hjÀrnans neuron. Att leva med epilepsi pÄverkar mÄnga omrÄden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter Àr bara nÄgra av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet pÄverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie dÀr resultatet bygger pÄ 14 vetenskapliga artiklar. TvÄ aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi Àr rÀdda att berÀtta om sin sjukdom för omgivningen av rÀdsla att bli behandlade an-norlunda.

FörÀldraskapet Àr en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstÄr komplikationer. Barnet behöver extra vÄrd och förÀldrarnas förestÀllningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva förÀldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie dÀr tidigare forskning inom omrÄdet sammanstÀlls. AnvÀnda databaser för sökningen av artiklar Àr Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.

Vad har de undersökta smÄföretagen för förvÀntningar pÄ sina revisorer? Existerar det ett förvÀntningsgap mellan de undersökta smÄföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förvÀntningsgap mellan smÄföretag och revisorer? Vilka ÄtgÀrder skulle kunna reducera ett eventuellt förvÀntningsgap mellan de undersökta smÄföretagen och revisorer?Syftet med uppsatsen Àr att utreda och beskriva ett eventuellt förvÀntningsgap utifrÄn tre smÄföretags perspektiv. Vi kommer Àven att föreslÄ eventuella ÄtgÀrder för att reducera förvÀntnings-gapet.Slutsatsen Àr att det existerar ett förvÀntningsgap och att det finns ÄtgÀrder som kan reducera problematiken. Det Àr dock upp till bÄda parterna att anvÀnda dessa för att förvÀntningsgapet skall kunna reduceras. De ÄtgÀrder som frÀmst behövs för att öka för-stÄelsen för revisionen och revisorsrollen Àr ökad utbildning för smÄföretagen, förtydligande av revisionsberÀttelsen och ett utökat anvÀndande av uppdragsbrevet.

Revisorns roll har pÄ senare tid kommit att innefatta mer Àn att sÀkerstÀlla de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstÄ sina klienter med alltyp av rÄdgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter Àr att det stÀller krav pÄrevisorn att inneha kunskap om en rad olika Àmnen. Denna utveckling har kommit attinnebÀra att allmÀnheten anses ha höga förvÀntningar pÄ revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrÀgerier inom organisationer har ökat pÄ senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhÀllet. I och med indikationer pÄ att bedrÀgerier iorganisationer har ökat anses allmÀnheten ocksÄ ha förvÀntningar pÄ att revisorn skallupptÀcka bedrÀgerier nÀr de utför revision.

Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Hos nÄgra förÀldrar kan kÀnslor av oro och skuld vara dominerande nÀr de tillfÀlligt skall vara ifrÄn sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsÄngest hos dagens smÄbarnsförÀldrar och faktorer som pÄverkar den, utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning, dÀr resultaten frÄn 76 smÄbarnsförÀldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan förÀldrarnas rapporterade separationsÄngest och deras grundförestÀllningar kring förÀldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd förÀldraseparationsÄngest och förÀlderns anknytningsprofil, frÀmst gÀllande Ängest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i förÀldraseparationsÄngest.

Studien undersöker om elever som trÀnar mycket i skolan och pÄ sin fritid presterar bÀttre betygsmÀssigt pÄ gymnasiet Àn de elever som inte Àr lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som trÀnar mycket och en kontrollgrupp skilja sig Ät i avseende pÄ LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas Àr: TrÀning korrelerar positivt med bra betyg. För att utreda om hypotesen stÀmmer har elever pÄ gymnasiet fÄtt fylla i en enkÀt. EnkÀten innehÄller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men Àven ett formulÀr dÀr deras betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stÀmmer.

Since the first of July 2010, military training in Sweden is no longer mandatory. Ever since then the Swedish Armed Forces have needed to attract people interested in serving as soldiers, in new ways. The campaigns for doing so have been much debated and discussed in Swedish media. This thesis tests how an increased presence of guilt and belongingness in the Swedish Armed Forces recruitment campaigns affects young people - how their attitude toward the Swedish Armed Forces possibly changes as well as their intention of applying to military training. Guilt and belongingness were chosen for several reasons.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara kÀnslomÀssigt nedbruten, att kÀnna oro och osÀkerhet inför framtiden, att kÀnna rÀdsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att kÀnna skuld och oro för att skada familjen samt att acceptera och fÄ nya livsperspektiv och livsmÄl.