Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poĂ€ngFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyrĂ„ers samt smĂ„företagens verksamhet förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig pĂ„ att studera införande av slopad revisionsplikt för smĂ„ företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att stĂ€lla följande frĂ„gor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till smĂ„företag förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förĂ€ndrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyrĂ„er pĂ„verkats efter revisionspliktens slopande? Hur pĂ„verkas smĂ„företag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pĂ„ sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem smĂ„företagare samt tjĂ€nsteman pĂ„ Skatteverket.Teoretisk referensram: SekundĂ€rdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Revisorn stÄr inför ett fundamentalt dilemma, dÀr oberoende mÄste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjÀnster utgör en viktig inkomstkÀlla och krÀver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i smÄ bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större nÀr fÀrre individer Àr involverade. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur revisorer resonerar kring grÀnsen mellan rÄdgivning och revision i smÄ bolag. För att uppnÄ syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrÄn social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för smÄ bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmÄn för klientens behov.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om revisionsplikten för smĂ„ och mikro AB bör finnas kvar eller inte. Inom den Europeiska Unionen (EU) Ă€r det endast Sverige och Malta som i nulĂ€get har plikten kvar fullt ut. För att fĂ„ en uppfattning om vad debatten handlar om har vi i första hand studerat aktuella artiklar. Vi har Ă€ven anvĂ€nt oss av tvĂ„ olika forskarrapporter inom omrĂ„det och litteratur. Åsikter i debatten har vi Ă€ven tagit del av genom sju stycken olika intervjuer med anstĂ€llda hos banker, Skatteverket, revisionsbyrĂ„er och Ă€gare i smĂ„ och mikro AB.

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för smÄ företag. Sverige Àr i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för smÄ aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka Àgarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar Àven till att tillföra trovÀrdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll Àr att kvalitetssÀkra informationen genom en oberoende granskning. De frÄgor som behandlats i uppsatsen Àr: Vilken betydelse har revisionen i smÄ företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att stÀlla andra krav pÄ företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att pÄverka intressenterna.

Tidigare forskning har visat att det för mÄnga Är sedan fanns ett förvÀntningsgap inom revision mellan smÄ företag och deras revisorer. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det Àven finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill Àven undersöka om det Àr olika faktorer som pÄverkar gapet beroende pÄ företagsstorlek, om det nu Àr sÄ att det existerar.För att ta fram vÄr empiri anvÀnde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre smÄ och tvÄ medelstora företag, samt hos en revisionsbyrÄ.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

I Sverige har vi en RevisorsnÀmnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det Àr ocksÄ denna nÀmnd som delar ut pÄföljder dÄ revisorer handlat i strid mot yrkesmÀssiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie frÄn 2010 fram till att det Àr professionalismen som Àr viktigast i RevisorsnÀmndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skÀrpts genom nya lagar och krav pÄ revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera RevisorsnÀmndens disciplinÀrenden idag för att se om nÄgot har förÀndrats.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten Ă€r ett vĂ€l diskuterat Ă€mne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta pĂ„ hur de berörda företagen pĂ„verkas av ett slopande. FrĂ„gan om hurdetta pĂ„verkar revisorerna som yrkeskĂ„r fĂ„r ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det frĂ€msta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stĂ€vja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för Ă€garna för att pĂ„visa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större Ă€n kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva hur revisorerna stĂ€ller sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle pĂ„verkadem.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.