Sök:

Sökresultat:

1624 Uppsatser om Miljöredovisning - Sida 50 av 109

Tillkomstprocessen av en redovisningsrekommendation -en studie av RR 29 ErsÀttningar till anstÀllda

RedovisningsrÄdet har tagit fram en ny rekommendation RR 29, ErsÀttningar till anstÀllda. RR 29 har sitt ursprung i den internationella standarden IAS 19, Employee Benefits, vilken ges ut av IASB. RR 29 behandlar alla sorters ersÀttningar till anstÀllda och har ingen tidigare motsvarighet inom svensk redovisning. Pensioner Àr ett av de viktigaste omrÄdena som tas upp i RR 29. I uppsatsen studeras frÀmst tillkomstprocessen av en redovisningsrekommendation.

FörvÀntningsgap inom revision: en jÀmförelse mellan företagens förvÀntningar och revisorernas syn

Revision innebÀr att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förÀndras och utvecklas stÀndigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjÀlp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovÀrdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad företagen förvÀntar sig av en revision och vad som Àr en revision enligt revisorns syn.

Corporate Social Responsibility : redovisning och kommunikation av socialt arbete

Att vÄrda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts pÄ utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehÄlls har dessutom varit i forskarnas blickfÄng. I dagens forskning Ätskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats Àr att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, Àven Àr tillÀmpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjÀlp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sÀgas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och vÀl fungerande mÀtinstrument. DÀremot bör bÀttre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna analysera kundrelationer Àven inom denna dimension..

VarumÀrkesvÀrdering : Implementeringen av IAS 38 och IFRS 3

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gÀllande företagsförvÀrv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 FöretagsförvÀrv och IAS 38 Immateriella tillgÄngar. De nya reglerna innebÀr bland annat att varumÀrken och andra immateriella tillgÄngar skall vÀrderas separat frÄn goodwill i balansrÀkningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekten av IAS 38 pÄ svenska företags redovisning av immateriella tillgÄngar, med fokus pÄ varumÀrken. Studien gÀller företagens hantering av varumÀrken vid förvÀrv samt vÀrderingsmetod för dessa.

Statens jÀrnvÀgar - en fallstudie om vÀrdering av fordon i statlig Àgo

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens jÀrnvÀgar can present their leased railroad vehicles in the future.Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens jÀrnvÀgar, NÀringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.Earlier researches done within the subject are presented in this section.Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens jÀrnvÀgar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one..

Nya medarbetare, en outnyttjad kompetenskĂ€lla : Ömsesidig kunskapsöverföring vid introduktion av nya medarbetare

Ny kunskap Àr idag en förutsÀttning för moderna organisationers utveckling och framgÄng. Nya medarbetare Àr ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha sÄ stort vÀrde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgÄng i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i sÄ fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare pÄ olika nivÄer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.

Pensionsredovisning i förÀndring - En studie av borttagandet av korridormetoden i IAS 19

Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jÀmförelse mellan bolag och lÀnder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket Àr den redovisningsmetod som i dagslÀgettillÀmpas av majoriteten av företagen pÄ Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en vÀsentlig pÄverkan för mÄnga av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka varför vissa företag pÄ Stockholmsbörsen inte tillÀmparkorridormetoden och vilken metod de valt istÀllet samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att fÄ för effekt för företag som tvingas till ett byte frÄn korridormetoden 2013.AvgrÀnsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillÀmpar förmÄnsbestÀmd redovisning avpensionsÄtagandet att studeras. En avgrÀnsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förvÀntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en flerfaldig strategi dÀr bÄde en kvantitativ och kvalitativ metodtillÀmpats. Vid insamlandet av de totalt 58 Ärsredovisningarna frÄn företag noterade pÄStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillÀmpades en kvantitativansats.

Årsredovisning i mindre företag - Effekter vid tillĂ€mpning av K2

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsĂ€ttningar har i alltför stor omfattningpĂ„verkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN pĂ„börjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benĂ€mns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket Ă€r frivilligt atttillĂ€mpa frĂ„n den 31 december 2008. K2 medför bĂ„de förenklingar och begrĂ€nsningar, och detfinns skĂ€l för alla mindre företag att enskilt övervĂ€ga om de ska vĂ€lja att tillĂ€mpa detallmĂ€nna rĂ„det. Med anledning av detta har vi stĂ€llt oss tvĂ„ frĂ„gor; Vilka effekter fĂ„r K2:sregelverk pĂ„ mindre företags Ă„rsredovisningar? Medför K2 nĂ„gra skillnader eller Ă€r detallmĂ€nna rĂ„det redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för hur tillĂ€mpningen av K2-reglerna kommeratt pĂ„verka mindre företags Ă„rsredovisningar.

Vattenfall och dess kontrahenter

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Vad pÄverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmÀngd vid rapportering av icke-finansiell information

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

VÀrdering av tillgÄngar : En branschpraxis för klÀdbranschen och byggbranschen

The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differencesbetween companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies? estimates.

Biologiska tillgÄngar - IAS 41, Fördelar och nackdelar

Syftet med denna studie Àr att ÄskÄdliggöra och analysera de konsekvenser som IAS 41 medför. Vi avser att uppfylla studiens syfte genom att svara pÄ följande forskningsfrÄga: Vilka fördelar och nackdelar uppkommer i svensk redovisning dÄ IAS 41 implementeras? För att genomföra studien pÄ ett vetenskapligt sÀtt har en induktiv/kvalitativ ansats anvÀnts. Det empiriska materialet baseras pÄ intervjuer med respondenter frÄn nÀrinslivet, normsÀttare och revisorer. Den generella uppfattningen hos respondenterna Àr att det inte Àr förknippat med nÄgra större svÄrigheter att vÀrdera de biologiska tillgÄngarna till verkligt vÀrde.

ÅteranstĂ€llning genom bemanningsföretag

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur anvÀndning av LAS företrÀdesrÀtt och bemanningsföretag har pÄverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt anvÀnt sekundÀrdata sÄ som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkÀllor. Teoretiskt perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgÄende av LAS. DÀrefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt NÀringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: VÄr undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprÀttas. Den nya förstÀrkta företrÀdesrÀtten tycks ha skapat Àn mer osÀmja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..

VÀrdering av tillgÄngar : En branschpraxis för klÀdbranschen och byggbranschen

The valuation of an asset is one of the most important thing with accounting, though one of the most difficult thing as well. However, in deciding useful service life for an intangible asset and property, plant and equipment, there are quite a margin for the companies, which creates a difference between companies and industries. When computing the value of the inventories there are a few possibilities available for the companies, which also can generate differencesbetween companies and industries. Although these differences can occur, there might be some similarities in the companies? estimates.

Drivkrafter för upplysningar : En studie pÄ svenska företags efterlevnad av IFRS:s upplysningskrav om immateriella tillgÄngar

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utstrÀckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgÄngar faststÀllda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sÀtt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstÄr nÀr kapitalmarknaden inte har relevant och fullstÀndig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras pÄ. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjÀlp av regressionsanalys dÀr omfattningen av upplysningar om immateriella tillgÄngar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivÄ av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->