SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrÄgan om vi ville Äta oss uppdraget att förbÀttra OvanÄkers kommuns Ärsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra Àmne för en C-uppsats. Vi insÄg dock rÀtt snart att en mall inte Àr lÀmplig för en Ärsredovisning eftersom det lÄser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istÀllet att Ärsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.VÄrt primÀra syfte, att skapa en ökad förstÄelse för vikten av kommunala Ärsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar pÄ de problemstÀllningar vi har formulerat. En problemstÀllning var att definiera ?mÄlgrupp? och ?förbÀttra?.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

SammanfattningSom hjÀlp för att upprÀtta redovisningen köper mÄnga smÄföretagare redovisningstjÀnster frÄn redovisare. UtifrÄn kontakt med en revisor har vi givits bilden att smÄföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat mÄste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstÄr vad redovisningen ska anvÀndas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps frÄn redovisningskonsulter kan anvÀndas för att förbÀttra företagets ekonomiska stÀllning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas frÄn konsulten till företagaren pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie dÀr vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan anvÀndas? samt hur de vÀljer att paketera informationen? För att fÄ en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi Àven intervjuat tre Äkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen Àr att företagarna har en vilja att anvÀnda redovisningsinformationen i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd frÄn redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras pÄ ett sÀrskilt sÀtt..

Since January 1st 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS). The intention of the introduction of IFRS is to achieve international harmonization of accounting rules in order to make financial reports more comparable between companies from different countries. The purpose of financial reports presented in accordance with IFRS is to provide information that is useful to the users of the information. The aim of this paper is to investigate whether the information regarding goodwill and the goodwill impairment test, presented in accordance with IFRS, in fact is useful to a specific group of accounting information users, namely equity analysts. An empirical study is conducted, based on interviews with seven Swedish equity analysts.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

Bakgrund och problem: Banker Àr en viktig institution i vÄrt samhÀlle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lÄn som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillrÀckligt med information om riskerna. Som ett gensvar pÄ den pÄgÄende krisen valde IASB att göra förÀndringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhÀllet. De som Àr anstÀllda inom bank har dÀrför ett stort samhÀllsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots Àndringen i IRFS 7, lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

The purpose of this thesis is to examine how social procurement can be a further development of public-private partnership. This is done with interviews and a case study of the social procurement Mitt Gröna Kvarter and its labor effort Boendebyggarna. The theoretical framework used in the thesis consists of public-private partnership and corporate social responsibility. It tries to answer the following questions:What does this social procurement mean by the concept of public-private partnership?What does this social procurement mean for the participants involved?How can social procurement be seen as a further development of public-private partnership?The thesis uses the theory development around the concepts of public-private partnership and corporate social responsibility and shows that social procurement does indeed have similarities to public-private partnership and could very well be a further development of it..

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Den kommunala revisionen har inrÀttats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs pÄ uppdrag av kommunfullmÀktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de bitrÀds av sakkunnig personal frÄn privata revisionsbyrÄer. Syftet med den kommunala revisionen Àr att granska och bedöma hur nÀmnder, fullmÀktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmÀktiges mÄl, beslut och politiska intentioner. Det Àr vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslÄ fullmÀktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.