Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Syftet med uppsatsen Àr att studera varför och hur företag arbetar med CSR, samt hur detta arbete kan redovisas. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i fyra företag i olika branscher, Trelleborg AB, Green Cargo, Vattenfall och SAS. Vi har Àven intervjuat en revisor och en konsult inom CSR-omrÄdet samt gjort en attitydundersökning med hjÀlp av enkÀter.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och handlar om det ansvar som företag har gentemot samhÀlle och miljö. Det Àr ett brett begrepp som innefattar mÄnga olika aspekter och uppfattas olika i olika sammanhang.En anledning till att företag arbetar med CSR Àr att intressenter sÄ som kunder, Àgare, media, intresseorganisationer och myndigheter med flera pÄverkar och stÀller krav pÄ företag. Kunder kan vÀlja bort produkter som inte anses vara producerade pÄ ett ansvarsfullt sÀtt och kan bojkotta företag som inte tar sitt ansvar gentemot omgivningen.

HÄllbar utveckling Àr ett vÀlkÀnt begrepp som alltfler företag vÀljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hÄllbarhetsredovisning kan företag framföra deras pÄverkan pÄ samhÀllet och vad de Ästadkommit under ett Är. Samtidigt ökar trovÀrdigheten hos företagens intressenter nÀr de vÀljer att fÄ deras hÄllbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hÄllbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som pÄverkat företag att redovisa ett miljömÀssigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkat hÄllbarhetsredovisningens utveckling de senaste Ären. Vidare vill vi se pÄ de förÀndringar som skett kring omrÄdet och vad experter tror, att hÄllbarhetsredovisningen kommer fÄ för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats dÀr vi valt att intervjua experter inom hÄllbarhetsredovisning.

Bakgrund: Bristen pÄ information om immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen har blivit alltmer pÄtaglig i takt med att dessa tillgÄngars betydelse ökat. RedovisningsrÄdet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgÄngar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. AvgrÀnsning: SkattemÀssiga effekter berörs ej. TillvÀgagÄngssÀtt: Information har samlats in frÄn analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle, som ocksÄ benÀmns"den nya ekonomin", utgörs mÄnga företags vÀrde inte lÀngre av fastigheter och maskinpark utan istÀllet av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anstÀlldas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgÄngar för att uppnÄ konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrÄgasÀtts av dem som föresprÄkar att humankapital skall vÀrderas och aktiveras pÄ balansrÀkningen. MotstÄndarna till en aktivering talar om en alltför lÄg grad av pÄlitlighet vad gÀller den hÀr typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa humankapitalets roll utifrÄn ett stakeholderperspektiv samt att kartlÀgga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen. Vi Àmnar Àven att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Varulager har dragit till sig mÄnga ekonomers intresse med utgÄngspunkt frÄn dess sÀregna karaktÀr och egenskaper utifrÄn vÀrderingssynpunkt. Det har visat sig vara svÄrt att ena sig om vilken vÀrderingsprincip som pÄ ett rÀttvisande sÀtt tar hÀnsyn till bÄde den balans- och resultatmÀssiga aspekten betrÀffande den inverkan denna post har pÄ företagets resultat och stÀllning. NÀr ett företag försÀtts i konkurs uppstÄr en ny vÀrderingsproblematik för tillgÄngarna, dÀribland varulager. Nu handlar det om att omsÀtta tillgÄngar till likvida medel för att ersÀtta borgenÀrerna. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka förstÄelsen kring de svÄrigheter som föreligger vid varulagervÀrdering före och efter konkurs.

This thesis aims to investigate the information effects of fair value accounting in Nordic real estate companies. As a consequence of the mandatory IFRS adoption in the European Union in 2005, listed Nordic companies are allowed to recognize investment property at fair value in accordance with IAS 40. Theory suggests that fair value accounting should lower information asymmetry. Therefore, this study aims to examine correlation between fair value accounting of investment property and information asymmetry on the stock market. To investigate this, we use bid-ask spread as a proxy for information asymmetry and examine Nordic real estate companies before and after the implementation of IFRS.

Much attention has been directed to Charity Foundations and how they use the donations given to them. Donators and external organisations put pressure on and evaluate the performance of Charity Foundations. The purpose of this thesis is to increase the understanding of how Charity Foundations handle the pressure from external parties through a qualitative case study of one Swedish Charity Foundation. The most important external factors have been identified and the accountability relationships between each party and the Charity Foundation have been examined. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from written sources.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pĂ„ stockholmsbörsen ? en praxisstudie NivĂ„: D-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att ge en bild av hur gruvföretag noterade pĂ„ Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som pĂ„verkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjĂ€lpa till att skapa en bredare medvetenhet hos anvĂ€ndare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte Ă€r att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade pĂ„ Stockholmsbörsen.

Ofta fokuseras det pÄ större företag i undervisningen, men verkligheten Àr den att de flesta företag i Sverige Àr smÄ eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett smÄföretag Àr, men ingen Àr mer rÀtt Àn nÄgon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att anvÀndas. Alla företag, stora som smÄ, har nÄgon/nÄgra som vill ta del av företagets ekonomiska information. De smÄ företagen har oftast inte lika mÄnga intressenter som de stora företagen, och dÀrför Àr det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en lÀngre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har pÄbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara sÀker pÄ att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte Àr det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och anvÀndarna av redovisningsinformationen har.

Ofta fokuseras det pÄ större företag i undervisningen, men verkligheten Àr den att de flesta företag i Sverige Àr smÄ eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett smÄföretag Àr, men ingen Àr mer rÀtt Àn nÄgon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att anvÀndas. Alla företag, stora som smÄ, har nÄgon/nÄgra som vill ta del av företagets ekonomiska information. De smÄ företagen har oftast inte lika mÄnga intressenter som de stora företagen, och dÀrför Àr det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en lÀngre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har pÄbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.För att kunna vara sÀker pÄ att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte Àr det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och anvÀndarna av redovisningsinformationen har.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Revisorns oberoende Àr ett primÀrt villkor för trovÀrdigheten pÄ det granskade materialet gÀllande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfÀsts för att styrka revisorns oberoende och i förlÀngningen förtroendet. I dagslÀget finns ett lagförslag frÄn justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stÀrka revisorns oberoende görs genom att föreslÄ ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebÀr att revisionsbyrÄn tillhandahÄller klienterna revision i kombination med konsultation.