Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusomrÄde. VÄrt övergripande syfte har varit att kartlÀgga och jÀmföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utstrÀckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utstrÀckning harmoniseringseffekter har uppnÄtts sedan införandet av IFRS. För att uppnÄ syftet har tvÄ hypoteser tagits fram med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 Ärsredovisningar fördelade pÄ svenska och brittiska företag frÄn 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vÄr studie Àr att harmoniseringen av finansiella rapporter fÄr anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi ocksÄ identifierat, om Àn i en mindre utstrÀckning Àn vad som varit förvÀntat.

Syfte: Syftet Àr att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förÀndrats, och i sÄ fall anledningen till detta. Dessutom Àr syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vÄr undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrÄgats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot Àr det sjÀlvklart att alla ska bidra till ett vÀrnande om miljön och en hÄllbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hÄllbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frÄnoberoende part gör hÄllbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovÀrdig.Syfte: Syftet med fallstudien Àr att, utifrÄn en grundmodell och enutvidgad modell inom hÄllbar utveckling granska tre företags hÄllbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hÄllbar utveckling kan uppnÄs genom hÄllbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nulÀget Àr onödig..

Datum: 2006-10-10NivÄ/utbildning: Kandidat uppsatsFörfattare: Diana Joseph och Ander SandströmHandledare: Gösta SöderlundTitel: IAS/IFRS?Problem: Hur pÄverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRSimplementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?Syfte: Att fÄ en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.Metod: En kvalitativ studieResultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utstrÀckning varit vÀl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag Àr positivt instÀllda till en ökad jÀmförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa vÀrderingsproblem av tillgÄngar som uppstÄr och dÀr inte alla respondenter har samma Äsikter om hur de kan lösas.Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nyastandarderna, impairment test, intangible assetsOmfÄng, sidor: 50Antal ref/kÀllor: 26.

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Vi har valt att göra en fallstudie pÄ RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har nÄgot stöd för de sÀrskilda skatteregler som de föreslÄr i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr syftet har varit att ta reda pÄ om RSV har nÄgot stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkÀt som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har Àven tagit del av redan befintliga remissvar.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie Àr att utreda och analysera i vilken utstrÀckning Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr anpassad till smÄföretagen. Uppsatsen har Àven ett underliggande syfte, vilket bestÄr i att undersöka och beskriva smÄföretagens Äsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen Àr explorativt och det har gripits an med hjÀlp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förstÄelse för problemomrÄdet, men Àven vissa inslag av den kvantitativa metoden Äterfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer pÄ 6 stycken smÄföretag i SkÄne De framkomna resultaten lÄg sedan till grund för den enkÀt som sÀndes ut till sammanlagt 150 smÄföretag i SkÄne.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det rÄder nÄgot samband mellan vilka företag som har bra respektive sÀmre redovisning av risker. Uppsatsen bygger pÄ en innehÄllsanalys av Ärsredovisningarna frÄn de 31 mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulÀr har utformats för att med ett kvantitativt angreppssÀtt studera omfattningen pÄ företagens riskredovisning. I studien görs en genomgÄng av de viktigaste risker som företag utsÀtts för. Vidare baseras studien pÄ teorier om hur vetenskaplig fakta uppstÄr.