Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag nÀr det gÀller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad nÀr pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingÄ i balansrÀkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar pÄ olika sÀtt, vissa vÀljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansrÀkningen medan merparten av de undersökta kommunerna vÀljer att följa lagen och pÄ sÄ sÀtt inneha en dold skuld i balansrÀkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet nÀr de rÀknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansrÀkningen.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett komplicerat omrÄde som Àrsammankopplat pÄ flera olika sÀtt. Det rÄder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna dÀr det rÄder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre omrÄden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning Àr ett Àmnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvÄutredningar för att undersöka sambandets dÄvarande form. I dagslÀget hÄller en statligutredning pÄ att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet bör finnas kvar och utifrÄn det hÀrkomma med lagförslag pÄ nya skatteregler.

Medarbetares kompetens gÄr inte att vÀrdesÀtta i kronor för företag men det finns andra sÀtt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i Ärsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för Ären 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gÀllande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lÀmnar i respektive Ärsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta omrÄde vi har anvÀnt oss av har alla förslag pÄ olika mÄtt om hur humankapital kan redovisas. Dessa mÄtt och de som finns i gÀllande regelverk har vi sedan tillsammans med vÄr egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehÄllsanalysen av Ärsredovisningarna.

Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat Àmne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar pÄ att kommunikation av CSR Àr nÄgonting som Àven sÄ kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien Àr att studera i vilken utstrÀckning företag som klassificerats som ?oetiska? kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av underso?kningsomrÄde.

Syftet med examensarbetet Ă€r att analysera om BFN stötte pĂ„ problem vid upparbetningen, samt om vĂ„r expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstĂ„ vid tillĂ€mpningen. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstĂ„. I teorin beskrivs gĂ€llande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemomrĂ„den samt definitioner av olika organ. De problemomrĂ„den som redovisningsekonomerna nĂ€mner kommer inte att bli nĂ„gra större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillĂ€mpar reglerna som kommer att ingĂ„ i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, dĂ€rmed fĂ„r de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav pĂ„ sin redovisning istĂ€llet tillĂ€mpa K3-regelverket.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Idag, 2014, Àr det vanligt förekommande att med hjÀlp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D gÄr fort och har bl.a. fÄtt konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer stÀller högre krav pÄ tillgÄng till information. För en kommun Àr det viktigt att tillgÀngliggöra information framförallt inom planprocessen dÀr presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjÀlp inför samrÄd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrÄn ett kommunalt perspektiv. MÄlsÀttningen Àr att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Redovisningen av vĂ€rdet pĂ„ förvĂ€rvad goodwill har alltid varit omdiskuterad och kritiserad. Detta eftersom man anser att goodwillposten Ă€r en post som inte gĂ„r att hĂ€rleda. Genom införandet av IFRS 3 har man försökt att minimera goodwillposten och infört test av nedskrivningsbehov istĂ€llet för tidigare systematisk avskrivning samt att fler immateriella tillgĂ„ngar identifieras. I och med detta kan det anses att spelrummet för företagsledningen och revisorerna avseende goodwillposten reglerats. Uppsatsen tar upp införandet av IFRS 3 och vad den har resulterat i, avseende förvĂ€rvad goodwill.Uppsatsens problemformulering lyder: Vad har IFRS 3 resulterat i gĂ€llande redovisning av förvĂ€rvad goodwill?För att besvara uppsatsens problemformulering har tvĂ„ hypoteser stĂ€llts upp:Hypotes 1: IFRS 3 ger tillförlitligare redovisning av förvĂ€rvad goodwillHypotes 2: IFRS 3s krav pĂ„ identifiering förenklar redovisningen av förvĂ€rvad goodwillSyftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ vad IFRS 3 har haft för betydelse vid redovisningen av förvĂ€rvad goodwill.Undersökningen i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n revisorers synpunkter genom en kvantitativ ansats i form av en enkĂ€tundersökning, samt en kortare intervju med redovisningsspecialisten Johan M Ericsson frĂ„n Öhrlings.Uppsatsen teorier har baserats pĂ„ Agentteorin och The Efficient Market Hypothesis.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

VĂ„r undersökning syftar till att utreda vilken roll den finansiella informationen spelar för att minska informationsdiskrepansen mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolag som fonderna Ă€r delĂ€gare i. Informationen har samlats in med en kvalitativ metod genom intervjuer med bĂ„de AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen de Ă€ger och delĂ€ger. Teorin som vi utgĂ„r frĂ„n för att undersöka vĂ„rt syfte Ă€r agentteorin, dessutom anvĂ€nder vi teori för att beskriva pĂ„ vilket sĂ€tt redovisningen anvĂ€nds för att minska just principal-agent konflikten. Det som vi kommer fram till i vĂ„r studie Ă€r att fastighetsbolagens redovisning spelar en begrĂ€nsad roll för att minska principal-agent konflikten mellan AP-fonderna och de onoterade fastighetsbolagen. Ägarkoncentrationen gör det istĂ€llet möjligt för parterna att kommunicera genom styrelsemöten och annan rapportering, och fastighetsbolagens redovisning fĂ„r dĂ€rmed en mer begrĂ€nsad roll i att minska principal-agent konflikten..