Sökresultat:
1257 Uppsatser om Miljörapporter - Sida 46 av 84
Elevers förstÄelse av solsystemet och jordens rotation i
slutet av femte skolÄret
Vi har intresserat oss för hur vÀl kursmÄlen i grundskolans fysik för femte skolÄret uppnÄs. I samband med vÄra funderingar kring elevers kunskapsnivÄ inom naturvetenskap sÄ har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i Är 9. Denna undersökning visade att uppnÄendemÄlen för Är 9 inte nÄtts. Detta tycker vi Àr alarmerande och vill dÀrför undersöka om dessa brister förekommer Àven i de tidigare Ären, eftersom det finns uppnÄendemÄl som ska nÄs i slutet av Är 5. Informationsunderlaget Àr inhÀmtat frÄn aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.
Effekter av en modern arbetsmetodik pÄ SCANIA : En jÀmförelse av hur tvÄ systemutvecklingsgrupper har pÄverkats av metodiken SCRUM
Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.
Konjunkturens pÄverkan pÄ revisionsbyrÄerna : en studie över stora svenska revisionsbyrÄer
Under Är 2007 började ekonomin vÀnda frÄn hög till lÄgkonjunktur, senare fick denna lÄgkonjunktur namnet finanskrisen. NÀr konjunkturen vÀnder nerÄt pÄverkas de allra flesta i samhÀllet pÄ nÄgot plan, företags vinster kan blir lÀgre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyrÄerna i Big Four pÄverkas i en lÄgkonjunktur, bÄde hur de pÄverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgÄngsrika. För att fÄ reda pÄ dessa frÄgor bygger uppsatsens empiriska studie pÄ kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byrÄer i Sverige. Teoriavsnittet innehÄller rapporter frÄn internationella organisationer som studerat hur Big Four pÄverkas ekonomiskt. Det följs dÀrefter av tre stycken guider frÄn konsulter som ger tips pÄ hur företag ska bli framgÄngsrika under en lÄgkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvÀrde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyrÄerna pÄverkas av konjunkturförÀndringar.
Handlingsbarhet, nÄgot nytt? - En kritisk studie om handlingsbarhet
Handlingsbarhet Àr ett perspektiv pÄ IT-system vilket fokusera pÄ vad som
görs vid interaktionen mellan anvÀndaren och IT-systemet i
verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av mÀnniskor och IT-system
kommer i fokus. Detta perspektiv Àr utvecklat av forskare i VITS-gruppen
vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska
handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrÄn kriterierna för god
handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur
kriterierna för god handlingsbarhet Àr relaterade till varandra, utan att
relationer kunnat hÀrledas mellan samtliga kriterier vilket tyder pÄ att de Àr
inhomogena och lösryckta.
Arbetsmarknads- och rehabiliteringsinsatser för traumatiserade flyktingar
Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.
Belastningsergonomi för trÀdgÄrdsmÀstare
Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Ăven vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.
BrÀnslehedging : Hur sÀkrar flygbolagen sig mot ett högt oljepris?
Dagens samhÀlle krÀver mer energi Àn nÄgonsin, 80 procent av vÀrldens energi kommer ifrÄn fossila brÀnslen. EfterfrÄgan pÄ olja har ökat kraftigt samtidigt som upptÀckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som Àr kÀnslig för ett högt oljepris Àr flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader bestÄr av brÀnsle. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.
Statens haverikommissions rekommendationer : i samband med branden i Göteborg 1998
Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.
PÄ vÀg mot likvÀrdighet: LÀrares strategier i bedömningsarbetet med Gy 2011
I denna studie har vi undersökt förutsÀttningarna för likvÀrdig bedömning i den nya lÀroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien Àr vÄrt intresse för den skoldebatt som under flera Är lyft frÄgor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregÄende lÀroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielÀrare pÄ fyra lika skolor, verksamma inom Àmnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de anvÀnder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutÀndan pÄverkar likvÀrdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter frÄn utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrÄgor i samband med Gy 2011. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ en ökad tilltro till den nya lÀroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig Àn den föregÄende lÀroplanen Lpf94.
Bi och vi : En möbel att vila sin tyngd pÄ som belyser det stora i det lilla.
Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.
Men vad ska socialarbetaren göra? : En diskursanalys av den professionella expertisens funktion inom en evidensbaserad praktik i socialt arbete
Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Ă
tta informanter arbetande i grundskolans senare Är och i gymnasiet intervjuas utifrÄn en kvalitativ metod och deras berÀttelser och upplevelser analyseras utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv, dÀr normer rörande kön och sexualitet sÀtts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dÀr normerna kring manligt och kvinnligt Àr starka och dÀr andra sexuella lÀggningar Àn heterosexuell och andra könsidentiteter Àn man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrÀckning, och frÄgor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lÀrare har ett personligt intresse i frÄgorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrÄn det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Àr osynliga i skolkontexterna.
Datorn och internet som förÀndringsredskap - En studie om teknikens förmÄga att bidra till förÀndrat arbetssÀtt i en förskolas verksamhet
BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan Àr nÄgot som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i Àmnet. Flera av de styrande krafterna som pÄverkar förskolans verksamhet beskrivs och Àven förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv pÄ lÀrande, vÀrderad kunskap i samhÀllet och pÄ motivation till lÀrande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvÀndning.SyfteAtt undersöka datoranvÀndning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationÀr dator i verksamheten.- Hur ser anvÀndandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvÀndningen med i verksamheten?- Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgÄngspunkt och tog inspiration frÄn den etnografiska forskningsansatsen dÄ dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar mÀnniskors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhÀmtning av underlag till studien var fÀltforskning i form av observationer och informella intervjuer och fÀltsamtal.ResultatFÀltforskningen resulterade i en mÀngd exempel pÄ hur förskolan anvÀnde tekniken till att bÄde ersÀtta redan existerande aktiviteter, men Àven hur den bidragit till att utveckla och förÀndra aktiviteter och arbetssÀtt.
Studie av sömnvanor/störningar som faktor vid psykiska problem hos ungdomar mellan 13 - 17 Är
Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla Äldersgrupper i samhÀllet, och att den största ökningen Äterfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt pÄ barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohÀlsa. Det kan dÀrför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen.24h samhÀllet Àr hÀr för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förÀndringar av sociala mönster. Den förÀndringen verkar i större utstrÀckning pÄverka barn och ungdomar Àn de Àldre.Syftet med studien Àr att kartlÀgga förekomsten av sömnbesvÀr hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utstrÀckning vÄrden uppmÀrksammar problemet.En av författaren genomförd enkÀtundersökning pekar pÄ att sömnproblemen Àr vÀl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara tvÄ av ungdomarna inte upplever nÄgra sömnproblem alls.En jÀmförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder pÄ att sömnstörningar sÀllan bedöms som sÄ allvarliga att de krÀver ÄtgÀrder.Författaren drar slutsatsen att det vÀxande problemet med sömnstörningar inte uppmÀrksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vÄrd i den utstrÀckning som Àr nödvÀndigt.
Elevinflytande pÄ Barn- och Fritidsprogrammet sett ur ett lÀrarperspektiv
Enligt de styrdokument som finns skall elever pÄ gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lÀrande. De skall Àven ha inflytande över de olika lÀrandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda pÄ hur elevinflytande Àr ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lÀrarnas synsÀtt gÀllande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lÀrande och sin lÀrandesituation.
I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gÀllande elevinflytande.
Skillnader i migrationsframgÄng mellan vild och odlad laxsmolt (Salmo salar L.)
Laxen Àr en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. PÄ grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sÀtter vattenkraftbolagen varje Är ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I UmeÀlven slÀpps 80000 laxsmolt ut Ärligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa Àr lÀgre Àn hos vild smolt.