På grund av att användare av egendomsvärdering har ökat internationellt har behovet av harmonisering av värderingspraxis och värderingsstandarder vuxit och idag har en utveckling av värderingsstandarder skett. IAS 40 anger hur förvaltningsfastigheter ska behandlas och värderas i redovisningen och fastställer vilka upplysningar som krävs. Förvaltningsfastigheter ska enligt IAS 40 redovisas enligt anskaffningsvärde eller verkligt värde. I det senare fallet ska värdeförändringen redovisas i resultaträkningen. Idag har det visat sig att värdering till verkligt värde har blivit den mest förekommande värderingen i redovisningen.

I stort sett alla hushåll och företag använder sig av sopor och vi är beroende att det sköts på ett korrekt sätt. Avfallshantering i Östra Skaraborg rapporterar idag in avvikelser på ungefär var tionde soptömning vilket förhindrar effektiviteten. Denna studie handlar om att analysera dessa rapporter för att kunna effektivisera sophantering och på så vis minska antalet avvikelser. Med Business Intelligence (BI) har det skapats en relationsdatabas för att kunna lagra intern och extern data på ett ställe och utföra analyser på dessa. En stor del i studien är extrahering, transformering och inladdning (ETL) där fokuset legat på transformeringen för att få så bra datakvalité som möjligt.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Forskningsområdet för att skapa bra automatiska sammanfattningar har ökat stadigt genom de senaste åren. Detta på grund av den efterfrågan som finns både inom den privata och offentliga sektorn på att kunna ta till sig mer information än vad som idag är möjligt. Man vill slippa sitta och läsa hela rapporter och informationstexter utan istället smidigt kunna läsa en sammanfattning av dessa för att på så sätt kunna läsa fler. För att veta om dessa automatiska sammanfattare håller en bra standard måste dessa utvärderas på något sätt. Ofta görs detta genom att se till hur mycket information som kommer med i sammanfattningen och hur mycket som utelämnas.

Denna studie ämnar ta reda på om den humanitära interventionen i Somalia, mellan åren 1993-1995 kan anses vara humanitär eller inte, enligt Nicholas J Wheelers solidaritetsteori. Först undersöks om UNSOM II passar in i solidaritetsteorin kriterier och därefter förklaras varför. Resultat från ovanstående undersökning kommer att ge en bättre bild av UNSOM II och hjälpa till med att förklara faktorer som kan spela roll om en humanitär intervention benämns humanitär. Materialet som används i denna uppsats är utvärderingar och rapporter från åren, publicerade av Förenta Nationerna, Amnesty International och Human Rights Watch. Denna studie fann att UNSOM II inte var humanitär i relation till solidaritetsteorin, med hänsyn till bristen av proportionerlig användning av våld under jakten på Aydid.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.