Detta är en kvalitativ studie om fenomenet återhämtning. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares subjektiva upplevelser och reflektioner kring begreppet återhämtning, hur återhämtning påverkar hälsan och motivationen samt att titta närmare på de faktorer som påverkar socialarbetarens återhämtning. Vi har valt att avgränsa oss till individens fritid, den tid individen förfogar över mellan arbetspassen. Datainsamlingsmetoden vi har använt oss av har varit halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och har utgått från fyra huvudfrågeställningar. Studien har genomförts med tio informanter som har arbetat en längre tid inom socialt arbete och som fortfarande är motiverade och har ett brinnande engagemang för socialt arbete, de har vi valt att kalla eldsjälar.

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa.Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats.Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras.

I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvärdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hålla den finansiella budgeten, om tidsplanenhållit och om man faktiskt fått det system eller den produkt som man beställt och trott sig få.Sällan utvärderas själva projektmetoden och de mänskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen är viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats är att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.Frågeställningen jag i denna studie således fokuserat på är dels hur individen påverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fältstudie. För attfå en så bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrån fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig åt både med hänsyn till storlek och i hur länge de har använt sig av Scrum somprojektmetod. Fältstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fått större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsområden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den ständigt föränderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den här studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser på ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. Därför har syftet med den här uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jämföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat på applikationsinvesteringar men även infrastrukturinvesteringar berörs då författare specifikt tar upp detta i sin syn på ITinvesteringar.Studien är gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge läsaren en inledande bild av studieområdet har förhållandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhållanden beskrivits. Vi visar också hur ansvarsroller och ansvarsområden har förändrats över åren.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsområden enligt olika författares åsikter föreställts. Därefter följer en analys där identifierade roller från litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.

Målet med föreliggande studie är att belysa den sociala dynamik som kan uppstå under ett arbete med organisationsförändring, som både kan motarbeta och leda förändringen framåt. För att lyckas uppnå syftet och få en större förståelse för människorna och den atmosfär som påverkas har undersökningen främst baserats på observationer av möten och workshops relaterade till organisationsförändringen. Då medarbetarna har varit studiens mest väsentliga källa så har intervjufrågor skickats ut via mail, dessutom har informella samtal kontinuerligt hållts med Uppdragsledaren och Alfa. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av den sociala dynamiken har haft sin grund i Giddens struktureringsteori samt teorier relaterade till medarbetarnas motstånd mot organisationsförändringar och ledarskap. Detta teoretiska ramverk har bidragit till en djupare förståelse för sociala srukturer, olika normer, sätt att kommunicera och maktförhållanden inom organisationer.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

 SammanfattningVårt syfte med den här studien har varit att studera vilka föräldraroller som framträder inom en föräldrakooperativ förskola beroende på tid och plats. Vi ville även undersöka om barnen handlar annorlunda när föräldrarna är närvarande i verksamheten i jämförelse med när deras föräldrar inte är det. För att undersöka vilka roller som framträder i ett föräldrakooperativ har vi genomfört fyra föräldraintervjuer samt observerat fem dagar på ett föräldrakooperativ. Denna studie visar att det framträder tre olika föräldraroller samt att de förekommer på olika platser. Studien visar även utifrån observationer och intervjuer att en del barn handlar olika när föräldern är närvarande i jämförelse med när de inte är det.

BakgrundDet har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna.SyfteSyftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften:Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna.Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke.Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket.MetodVi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett centralt begrepp som idag är välkänt inom affärsvärlden och har fått stor betydelse för vårt samhälle. Begreppet innebär företagets etiska, sociala och miljömässiga ansvar gentemot omvärlden. CSR har en stark koppling till legitimitetsteorin. Flera studier har visat att företag strävar efter legitimitet i sitt CSR-arbete.Syftet med den här studien är att undersöka genom en fallstudie om företag kan uppnå legitimitet hos sina kunder genom deras hållbarhetsredovisning. I den här studien har en kvalitativ metod används och undersökningen har begränsats till ett valt företag. Den svenska klädkoncernen Retail and Brands (RNB) är ett av de företag i Sverige som har tagit sitt initiativ till att redovisa sitt arbete inom hållbarhetsfrågor.

Bakgrund: Sexualitet är en källa till både njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstår vid sjukdom och även i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrån att holistiskt synsätt, och få individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha på sexualiteten. Många sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingår i deras ansvarsområde, men i praktiken samtalar sjuksköterskor sällan om sexualitet med patienter.

Den här studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas från sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. Frågeställningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och därefter tolkats med hjälp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; föräldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjälva inte har haft förmåga att bära det ansvaret.

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren.Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sällan leds av läraren i helklassundervisning, utan istället organiseras som bänkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt är det preciserat i Lpf94 att elever själva ska ta ansvar för sitt lärande och resultat i förhållande till kurskriterier. Min undran utifrån detta var hur eleverna förvaltar dessa lärandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vilka möjligheter och begränsningar för lärande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lärandesituation. Kommunikationen som undersökts är tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.