Sökresultat:
3950 Uppsatser om Miljöprojekt - Sida 8 av 264
Hur arbetar livs/arbetscoacher
PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..
Key Success Factors i projekt inom Entertainment, En fallstudie av HippHipp! [paw rihk-titt]
Syftet Àr att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgÄngsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgÄngen med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.
Granskning av GC-banor i Haparanda stad
Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.
En jÀmförelse mot SchlumbergerSemas projektmodell Promise
Huvudsyftet med detta examensarbete var att jÀmföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jÀmförelsen skapa en utvÀrderingsmetod för PROMISE projekt. UtvÀrderingsmetoden ges inte nÄgon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete bestÄr av den jÀmförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jÀmfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som Àr TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som Àr Svenska Projektfabrikens projektmodell. JÀmförelsen utfördes övergripande pÄ omrÄdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.
Att tillÀmpa Äterkommande mÀtning av kundnöjdhet i IT-projekt : En vidareutvecklad modell baserad pÄ modellerna American Customer Satisfaction Index (ACSI) och SERVQUAL
I dagens samhÀlle Àr det allt viktigare för företag att behÄlla sina existerande kunder dÄ konkurrensen blir allt hÄrdare. Detta medför att företag försöker vidta ÄtgÀrder för att vÄrda relationer med sina kunder. Detta problem Àr Àven högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen Àr det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. VÄr samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mÀta servicekvalitet pÄ ett Äterkommande sÀtt inom IT-projekt, detta för att mÀta relevanta variabler som strÀcker sig utanför kravspecifikationen.
Ledning av komplexa projekt : Det nationella införandet av Pascal ordinationsverktyg i hÀlso- och sjukvÄrden
Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.
En undersökning i riskhantering för vidareutveckling av redan existerande projekt
Digimergo Àr en digitalisering av Emergo Train System, ett system dÀr personal inom rÀddningstjÀnst kan öva pÄ olika katastrofscenarion. För att göra Digimergo anvÀndbart behövdes ytterligare programvara: ett administrationsverktyg till övningar och en scenarioeditor. I det programvaruutvecklingsprojekt som denna rapport behandlar har ny programvara utvecklats och integrerats med det ursprungliga Digimergosystemet.I den hÀr rapporten diskuteras vilka risker som existerar nÀr ny funktionalitet skall lÀggas till ett gammalt projekt samt hur dessa risker kan minimeras. Rapporten undersöker ocksÄ vilka utvecklingsmetoder som lÀmpar sig i projekt dÀr ny funktionalitet ska lÀggas till befintliga system.Resultatet visar att den största risken med att utöka befintliga projekt Àr att underskatta tiden som krÀvs för att sÀtta sig in i projektet i frÄga. Det mest effektiva sÀttet att minimera risken för detta Àr att mycket tidigt studera det tidigare arbetet och utbilda projektmedlemmarna i det gamla systemet.
JÀmstÀlldhet i förskolan : En studie om att arbeta i ett jÀmstÀlldhetsprojekt
Syftet med vÄr kvalitativa studie Àr att undersöka hur förskollÀrare, som har deltagit i jÀmstÀlldhetsprojektet JÀmstÀlldhet i centrum, har pÄverkats av att delta i detta projekt. UtifrÄn syftet har vi följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt har JIC förÀndrat verksamheten pÄ de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollÀrare göra för att arbeta för en mer jÀmstÀlld förskola?För vÄr kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollÀrare, som har deltagit i projektet JÀmstÀlldhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen mÄste rannsaka sig sjÀlv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen mÄste se sin delaktighet i att förskolan inte Àr jÀmstÀlld.
Risk Managements pÄverkan för utfallet av ERP-projekt
Titel:Risk Managements pÄverkan för utfallet av ERP-projektFörfattare:Ann-Magritt Lindemark EngÞy och Hanna MaunusHandledare:PÀr VilhelmsonExaminator:Sarah PhilipsonKurs:Examensarbete företagsekonomi C, 15.0 hpNyckelord: ERP-projekt, Projekt Management, Risk Management, risker i ERP-projekt, lyckade projekt, misslyckade projekt, The Iron Triangle.Syfte:Att undersöka vilka risker som Àr mest förekommande vid implementeringen av ERP-system och hur risk management kan reducera dessa.Metod:Kvalitativ metod, hermeneutik, fallstudier, semistrukturerade intervjuer, vÀlgrundad teori.Resultat:Organisationens och projektets ledning hade större kunskaper om vilka risker som ville uppstÄ och olika risk management strategier Àn andra anstÀllda och slutanvÀndarna av systemet. Standardisering, samordning och automatisering av organisationens kÀrnprocesser var huvudsyften för att implementera ERP-system i organisationen. God planering av projektet Àr avgörande för ett lyckat resultat. Det Àr viktigt med bra kommunikation och tÀtt samarbete mellan de olika avdelningarna i projektet, och Àven med externa konsulter som till exempel leverantören av ERP-systemet. Riskanalys var en viktig del av projektens risk management strategi. En skicklig och flexibel projektledning hade stor betydelse för att risk management strategin fungerade.
?Och var ska djuren gÄ om det inte Àr pÄ landsbygden!? : en studie av samverkansprojektet som ska hjÀlpa markÀgare till restaurering för en uthÄllig markanvÀndning
PÄ den svenska landsbygden har det en gÄng funnit stora arealer av öppna marker sÄ som naturbetesmarker, men under de senaste Ärtiondena har det skett en stor minskning av dessa. Det har nu öppnats upp nya möjligheter till
att ÄterfÄ det landskap som en stor del av vÄr flora och fauna faktiskt Àr beroende av i och med nya möjligheter till stöd och ersÀttningar frÄn EU Med hjÀlp av landsbygdsprogrammet har bland annat olika projekt fÄtt
medel för att arbeta med exempelvis restaureringar av marker. Projektet som denna studie bygger pÄ heter Projekt mÄngfaldig samverkan, tidigare Projekt samverkan, och arbetar med restaureringar av bland annat naturbetesmarker.
Uppdragsgivare för projektet Àr landsbygdsenheten, LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland. Idén med projektet Àr att myndigheter som lÀnsstyrelsen ska stötta grupper som Àr intresserade av att göra nÄgon förÀndring pÄ sina marker.
Det Àr i sin tur dessa grupper som gör arbetet och det Àr deras personliga erfarenheter och framtidstro som Àr grunden till denna studies resultatundersökning.
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka effekter som Projekt mÄngfaldig samverkan har gett. Studien bygger pÄ djupintervjuer med informanter frÄn tvÄ olika grupper inom projekt mÄngfaldig samverkan.
Innovation inom e-handel. En etnografisk inspirerad fallstudie av projektet att utveckla webshop pÄ företaget Josephssons
Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.
Informellt lÀrande under och efter projektet LÀrande vÀntrum : En intervjustudie med personal verksamma vid tvÄ vÄrdinrÀttningar
Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.
Investeringsprocess : En kvalitativ fallstudie om X investeringsprocess
Sammanfattning: Idag Àr det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i tvÄ kategorier som benÀmns med smÄ och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvÀgagÄngssÀtt dÀr ett antal aspekter sÄsom implementering och idé förekommer. Flera kÀnda forskare har studerat kring olika kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.
To start a project ? post-rehabilitation within substance abuse care
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs dÄ det Àr kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden Àr en tidigare b-uppsats som visade pÄ brister i eftervÄrden för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie dÀr vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade pÄ att det Àr viktigt med samarbete och nÀtverk dÄ det oftast finns mÄnga aktörer som kan hjÀlpa mÄlgruppen, sÄ som socialtjÀnsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan mÄlgruppen fÄ hjÀlp att komma tillbaka in i samhÀllet och fÄ ett sjÀlvstÀndigt och vÀrdigare liv.
Scrum i ett smÄskaligt projekt
Den agila utvecklingsmetoden scrum Àr en erkÀnd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvÀrdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt dÀr scrumteamet normalt bestÄr av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat frÄn en deltagande observation i ett smÄskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestÄende av tvÄ personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter sÄsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .