Sök:

Sökresultat:

2603 Uppsatser om Miljöplan - Sida 59 av 174

SamhÀllets uppfattningar om musikfestivaler i Sverige : En kontrasterande analys mellan arrangör och besökare

Musikfestivaler, som radat upp framgÄngar, beskrevs som framgÄngssagor och tycktes vara rustade mot allt samhÀllet kunde tÀnkas kasta mot dem. De betraktades nÀst intill som odödliga, vilket visade sig inte stÀmma nÀr mÄnga festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick Àven i konkurs. Detta fenomen var nÄgot som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.

Projektinriktat arbetssÀtt i gymnasieskolan : en studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar deras prestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbeta

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.

Integrerade grundsÀrskoleelever i grundskolan. En mikroetnografisk fallstudie om samverkan och det specialpedagogiska görandet

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsÀrskola dÄ det gÀller integrerade grundsÀrskoleelever pÄ högstadiet och hur förutsÀttningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsÀrskoleeleverna dÄ de Àr integrerade i grundskolan. Teori: Studien Àr inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som Àr ett relationellt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskan i sitt sammanhang med fokus pÄ inkluderingsfrÄgor. Metod: Studien Àr en mikroetnografisk fallstudie utförd pÄ en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer anvÀnts som metod.Resultat: I resultatet framtrÀder samverkan kring integrering pÄ formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras ocksÄ.

UtstÀllningens konventioner

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

MEDBORGARDELTAGANDE I DEN FYSISKA PLANERINGEN - Hur kan man fÄ med invandrare i den fysiska planeringen?

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Friluftsplaner : en hjÀlp för friluftslivet

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

2000-talets svenska trÀstÀder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

LÀrarutbildningen i Halmstad ? bÀst i klassen? : En kritisk diskursanalys

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

Detaljplan och tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar.

Skolmognad utifrÄn förskollÀrares perspektiv

Preschool belongs to Lpo-94. School readiness can interprets in different kind of aspects, then you can not found any goals to reach in Lpo- 94 for the pre-school, which preschool teachers can relay to. There are comprehensive goals for the nine-year school in Lpo- 94, about which knowledge the student should have for the fifth grade. Purpose of the studie is to examine preschool teachers understanding of the phenomenon school readiness. Qualitative interviews by preschool teachers in south and middle of Sweden has been carried out and a hermeneutic analyse has been used for a deeper understanding of pre-school teachers interprets of school readiness.

UtvÀrdering av digital flygbildstolkning & automatisk bestÄndsindelning för det praktiska skogsbruket :

To be able to plan different treatments, accurate data is required. The collection of data is often expensive and that?s why the aim is to lower the inventory costs without loosing the accuracy of the data. Holmen Skog has in its strive to lower the costs, decided to evaluate two different methods for forest delineation, computer aided forest delineation and digital stereo view. This study?s purpose is to evaluate these two methods in regard to usability for a beginner and how good the delineation gets.

Övergivande av fartyg i isfarvatten : En kvalitativ studie över svenska rederiers beredskap inför nödsituationer i isfarvatten.

Trots att isen lagt sig pĂ„ Bottenhavet avstannar inte handeln med de norrlĂ€ndska hamnarna. MĂ„nga av de fartyg som anlöper dessa hamnar har som primĂ€r överlevnadsfarkost en frifallslivbĂ„t, en typ av livbĂ„t som av experter har blivit utdömda som vĂ€rdelösa i samband med is. Även fartygens sekundĂ€ra överlevnadssystem, som bestĂ„r av uppblĂ„sbara flottar, har blivit kritiserat. Syftet med detta arbete var att undersöka vad svenska rederier med fartyg som bĂ€r denna typ av livbĂ„t har för beredskap inför en eventuell nödsituation i isen. Undersökningen har grundats pĂ„ en kvalitativ intervjustudie med representanter frĂ„n tre svenska rederier som bedriver vintersjöfart. Studien har visat pĂ„ stora skillnader mellan de olika rederierna gĂ€llande rutiner för att operera i is.

NÀr isen smÀlter : En studie i konsten att behÄlla sÀsongsanstÀllda vid ICEHOTEL AB

Att ha en relativt lÄg personalomsÀttning Àr en vÀldigt viktig del av ett företags vÀlmÄende, i ett sÀsongsbaserat turistföretag Àr det i mÄngt och mycket en grundpelare för fortsatt framgÄng. För att lyckas med att skapa en lÀgre personalomsÀttning mÄste företagens avdelningar arbeta mot samma mÄl. Ett steg i framgÄngen Àr att fokusera sina strategiska val pÄ rekryteringen och upplÀrningsprocessen för de nyanstÀllda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra lÄngsiktiga planer för dessa delar utan mÄste Àven fokusera pÄ personalens trivsel och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen, det Àr detta som skapar en lÀgre personalomsÀttning i en lÄngsiktig plan.PersonalomsÀttning i stort Àr ett relativt vÀlutforskat omrÄde och det har eskalerat sedan mitten pÄ 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det Àr bra med en lÄg personalomsÀttning men vad som inte kommit fram Àr hur företag praktiskt ska göra för att minska den.

Elitidrott+akademiska studier=En utmaning : En kvalitativ studie om möjligheterna och svÄrigheterna med kombinationen elitidrott och akademiska studier

Elite sport is becoming more professional, and elite athletes have to be more committed to spend several hours in training to achieve elite level and this means that the time to pursue a university academic career to the side of elite sport is minimized. Still only few elite athletes will be able to make a living of their sport. The objective of this study is to gain a better understanding of the opportunities and difficulties for a student who combines academic study with elite sport. Data was collected through semi-structured interviews with eight students studying at the University of UmeÄ, combining elite sport with academic studies. Results show that there are high demands on elite students to structure and plan for the combination of studies and elite sport.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->