Sök:

Sökresultat:

244 Uppsatser om Miljöpartiet - Sida 5 av 17

Sverigedemokraterna - en utmaning för lÀrare? : En studie om hur lÀrare och rektorer pÄ gymnasieskolan förhÄller sig till Sverigedemokraterna i undervisningen om politik.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur skolan förhÄller sig till politiska partier som kan tÀnkas utmana den vÀrdegrund som skolan vilar pÄ. Just nu Àr det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tÀnkas sÀtta vÀrdegrunden pÄ prov; dÀrför undersöks i den hÀr studien lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhÀllskunskapslÀrare och tvÄ rektorer, uppdelade pÄ tvÄ jÀmnstora gymnasieskolor i SkÄne. SkÄne Àr ett lÀn dÀr Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, sÄvÀl i riksdagsvalet som i skolvalet, och Àr dÀrför lÀmplig som undersökningsregion. Min studie visar att det pÄ skolorna inte finns nÄgot gemensamt förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det Àr upp till varje lÀrare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. FörhÄllningssÀttet varierar mellan de fyra lÀrarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot vÀrdegrunden, vilket i sin tur leder till att sÀttet pÄ vilket lÀrarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig Ät dem emellan.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Valen i Palestina och Israel

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa tvÄ val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spÀnningarna dessa tvÄ emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons eftertrÀdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tÀnker sig framtiden, Israels grÀnser skulle en gÄng för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. TvÄ mÄnader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en lÀngre tid sÄg ut att gÄ mot ett sÀmre val Àn vÀntat.

Rösterna bakom rösterna - en beskrivande vÀljaranalys om Sverigedemokraternas framgÄng i valet 2006

AbstraktBegreppet frĂ€mlingsfientlig anvĂ€nd's ofta i media om Sverigedemokraterna efter valframgĂ„ngarna 2006. Indirekt ger detta vĂ€ljarna samma stĂ€mpel. Är det frĂ€mlingsfientlighet som fĂ„r vĂ€ljarna att rösta pĂ„ partiet? Är det nĂ„got annat vĂ€ljarna vill ha sagt med sina röster? Vad tror Sverigedemokraterna's politiker Ă€r anledningen bakom framgĂ„ngen? Det vill jag ta reda pĂ„ i denna uppsat's.För att uppnĂ„ syftet att fĂ„ vĂ€ljarna's uppfattning har jag genomfört ett femtiotal intervjuer dĂ€r mer Ă€n hĂ€lften har varit Sverigedemokrater. Elva personer Ă€r dessutom ledande politiker inom partiet.

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Vad stÄr du för? En studie i korrelationen mellan elevers politiska vÀrderingar och deras partisympatier, mediavana och deltagande i det civila samhÀllet

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska vÀrderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten Àr att se om eleverna beskriver partiet som det Àr, dÀr de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrÄn en idealiserad uppfattning. SamhÀllet förÀndras och partipolitiken med den, dÀrav Àr det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhÀllet och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att pÄ sÄ vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag anvÀnder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock Àr enkÀtunderlaget för litet för att göra nÄgra induktiva utsagor.

Folkhemskapitalismens sista mÀnniska?

Kan ideologier försvinna? Fukuyama beskriver detta i sin bok Historiens slut och den sista mÀnniskan? frÄn 1992. Ett parti i Sverige som anser sig ha flera ideologier inom samma parti idag Àr Moderaterna. Moderaterna anser sig ha blandat bÄde konservatism och liberalism inom partiet och Àr dÀrför ett intressant studieobjekt. Hur har dÄ denna ideologiska dualism kunnat existera om konservatismen borde utkonkurrerats av liberalismen, enligt Fukuyama? Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att undersöka om, och i sÄ fall hur, en utveckling frÄn konservatism till liberalism manifesteras i moderaternas partiprogram.

Socialdemokraternas relation till vÀlfÀrden: en kritisk granskning av partiets egentliga vÀlfÀrdspolitik utifrÄn Rawls rÀttviseteori

Endel menar att det svenska samhÀllet stÄr inför förÀndringar gÀllande vÀlfÀrdens omfattning. Dessa pÄstÄenden pekar pÄ att den vÀlfÀrd vi en gÄng haft Àr pÄvÀg bort. Socialdemokraterna, i regeringsstÀllning i dagslÀget, kan ses som ett parti vilket har haft en mycket stor betydelse för uppbyggnaden av sveriges omfattande vÀlfÀrdsstat. Partiet vill i sin politik uttalat bevara den generella vÀlfÀrden. FrÄga blir sÄledes, vad Àr socialdemokraternas egentliga relation till vÀlfÀrden? Den socialliberala teorin med den moderne föresprÄkaren Rawls, talar om ett rÀttvist samhÀlle byggt pÄ allas personliga friheter som lika viktiga och ett samhÀlle med olikheter tillÄtna endast om det gynnar de sÀmst stÀllda.

RÀdsla, hot och trygghet : - en retorisk analys av Sverigedemokraternas informationsmaterial i frÄgorna invandring och Älderdom

Uppsatsen utgÄr frÄn politisk kommunikation och syftet Àr att exponera politikernas strÀvan att styra vÀljarnas Äsikter. Eftersom Sverigedemokraterna Àr nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att pÄverka vÀljarnas Äsikter genom retorik och politiska texter Àr intressanta dÀrför att de, pÄ ett subtilt sÀtt, kan övertala vÀljarna genom rÀtt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vÄr problemformulering Àr: PÄ vilket sÀtt anvÀnder Sverigedemokraterna retorik i frÄgorna invandring och Älderdom för att nÄ ut med sina politiska Äsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Det tystade folkets röst : En undersökning av hur Sverigedemokraterna anvÀnder redaktionellt material för att rama in sina budskap pÄ Facebook.

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen anvÀnder sociala medier. Hur högerpopulistiska partier anvÀnder material frÄn medierna för att rama in sina politiska budskap Àr dÀremot mindre utforskat.FrÄgestÀllningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator pÄ sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur partiet ramar in det redaktionella material de lÀnkar till. En kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlÀgg pÄ Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 ? 141031. InlÀggen grupperades utifrÄn sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, vÀlfÀrd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige).

?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Good guys or bad guys? : En studie av Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets behandling av Sverigedemokraterna jÀmfört med behandlingen av andra smÄpartier

Syftet med min uppsats Àr att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och VÀnsterpartiet. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr om rapporteringen Àr partisk, det vill sÀga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand Àr det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pÄgÄr en debatt om hur man ska hantera partiet.  UtgÄngspunkten i min studie Àr olika medieideologier som hÀrstammar frÄn normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhÀllet.  Metoden jag anvÀnder mig av Àr en kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första mÄnaderna 2010. För att studera partiskheten anvÀnder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framstÀlls i medierna.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->