Lettland är ett av de länder som blir medlem i EU år 2004 och i och med det så förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbättrande och skyddande åtgärder enligt det så kallade Sjätte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Lettland kan gå tillväga för att nå de av EU uppsatta målen samt att föreslå lämpliga åtgärder för att nå målen. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutsläppsnivåer som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp är att 40 procent av de försurande utsläppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till år 2010 räknat från 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutsläpp av svaveldioxid, medan utsläppsnivåerna av kväveoxid och koloxid måste minskas för att uppfylla de av EU uppställda kraven.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material från godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet är idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde.

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Medias rapportering av nyheter är frekvent och forskning visar att vi påverkas av dess utformning. På vilka sätt detta sker är mer otydligt. Föreliggande studie syftade till att undersöka medias eventuella inflytande och dess kraft att styra läsarnas attityd till ett annat land genom inramning och val av information. Påverkas individer av nyheter som är avsiktligt inramade och där informerandeprincipen kan förväntas träda in? Studenter (N = 90) från en svensk högskola testades via fiktiva nyhetsartiklar i fem versioner.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Vår studie syftade till att beskriva och förstå lärares bakomliggande ställningstaganden till läxans funktion. Hur använde de läxorna? Varför användes de på det sättet? Vilken grund hade lärarna för sina ställningstaganden? Denna kvalitativa studie gjordes med utgångspunkt i ett rangordningsformulär utdelat till tio lärare. Utifrån en halvstrukturerad intervjuguide genomfördes sedan intervjuer med fyra lärare arbetande i grundskolans tidigare år. Vi fann meningsskiljaktigheter kring läxans vara eller inte vara, samt i vilket syfte och hur den används.

Syfte:              Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska utformning av svenska barnprogram som har målet att vara lärande, för att se på vilket sätt man skapar mening och vilka strategier man använder för att göra programmen intressanta. Målet är att identifiera olika metoder och reflektera över på vilket sätt metoderna förmedlar programmens budskap. Metod:           Vi har utfört en kvalitativ analys av tre olika barnprogram utifrån filmteori och semiotik.Resultat:           Vi har kommit fram till att olika program använder skilda metoder för att förmedla sitt budskap. Metoderna skiljer sig åt beroende på vilken målgrupp man riktar sig, vad man har för intentioner med programmet och vad programmet handlar om.  .

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad på den västra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden är menad åt ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skärgård, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat året om.Den ritade byggnaden strävar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. Därför har de maskiner industrin använder sig av integrerats i byggnaden och tillåtits påverka byggnadens utformning.Byggnaden består av en platå i betong ovanpå vilken mindre fartyg kan placeras genom användandet av varvets lyftkran som löper på räls längs med platån. Betongplatån bärs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de två korridorer som dessa skapar är en fristående byggnad med verkstäder placerad. Den västra av de två korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad väg från verkstäderna till skrovhallen och förrådet som är placerade intill betongplatån..