Sök:

Sökresultat:

3253 Uppsatser om Miljöns utformning - Sida 46 av 217

Elevers motivation till lÀrande : Hur motiveras elever till inlÀrning

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

BetygsÀttning i Religionskunskap A : En studie om religionslÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning och betygsÀttning

Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av hur problematiken kring bedömning och betygsÀttning ser ut, studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning samt att presentera lösningar till problematiken. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr vilka problem som finns vid bedömning och betygsÀttning av elever samt hur en religionslÀrare ska agera för att betygen ska bli rÀttvisa. För att ge en beskrivning av problematiken kring bedömning och betygsÀttning har vi baserat oss pÄ litteratur frÄn bland andra Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner, HÄkan Andersson, Göran Linde, Henry Egidius. Den kritik som frÀmst kommer fram nÀr det handlar om bedömning och betygsÀttning Àr den mot betygskriteriernas utformning. Betygskriterierna anses av bland annat Linde vara för diffusa i sin utformning vilket innebÀr att varje enskild lÀrare kan göra sin egen tolkning av dessa.För att studera religionslÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning har vi intervjuat fyra verksamma religionslÀrare för att fÄ fram deras tankar och Äsikter kring det nuvarande betygssystemet.

MatematiksvÄrigheter : Anpassad undervisning

Astract: Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare identifierade och tillgodosÄg de behov elever med matematiksvÄrigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frÄgor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmÀssigt urval av skolor i nÀrliggande kommuner och begrÀnsade oss att göra Ätta intervjuer med lÀrare i Ärskurs 1-6. Resultatet blev att lÀrare bemötte elever med matematiksvÄrigheter pÄ olika sÀtt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befÀsta kunskapen samt tillgÄng till speciallÀrare.

Finansinspektionens regelverk för ersÀttningssystem inom finansbranschen : En granskande studie av regleringens effekter pÄ den finansiella industrin

Att det finns ett tydligt samband mellan ersÀttningssystems utformning och de anstÀllda och ledningens beteende Àr sedan lÀnge kÀnt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus pÄ de enorma bonusar som betalats ut till anstÀllda pÄ banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att bÄde minska de risker som Àr förknippade med vissa typer av rörliga ersÀttningssystem och för att tillgodose den allmÀnna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersÀttning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 dÀr Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmÀnna rÄd gÀllande rörlig ersÀttning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som Àr ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna frÄn finansbranschen har till stora delar varit negativa. MÄnga anser att regleringen Àr ett spel för galleriet med en vÀldigt liten reell verkan pÄ att stÀvja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

OmvÀnd skattskyldighet inom byggsektorn : GrÀnsdragning avseende förvÀrvarens status

OmvÀnd skattskyldighet för byggsektorn tillÀmpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. TilllÀmpningen omfattar endast tillhandahÄllande av tjÀnster som ur ett allmÀnt perspektiv bedöms vara byggtjÀnster. Varuleveranser Àr uteslutna frÄn tillÀmpningen. OmvÀnd skattskyldighet innebÀr att, istÀllet för att tillhandahÄllaren av en byggtjÀnst fakturerar förvÀrvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, Àr det numera förvÀrvaren av byggtjÀnster som Àr skattskyldig för moms. Syftet med omvÀnd skattskyldighet för byggsektorn Àr att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor dÀr oÀrliga företag, som bland annat Àgnar sig Ät att stÀlla ut falska fakturor som underlag för avdragsrÀtt för ingÄende moms, Àr inblandade.

OmvÀnd skattskyldighet inom byggsektorn : GrÀnsdragning avseende förvÀrvarens status

OmvÀnd skattskyldighet för byggsektorn tillÀmpas i Sverige sedan den 1:e juli 2007. TilllÀmpningen omfattar endast tillhandahÄllande av tjÀnster som ur ett allmÀnt perspektiv bedöms vara byggtjÀnster. Varuleveranser Àr uteslutna frÄn tillÀmpningen. OmvÀnd skattskyldighet innebÀr att, istÀllet för att tillhandahÄllaren av en byggtjÀnst fakturerar förvÀrvaren med moms för att sedan redovisa denna till staten, Àr det numera förvÀrvaren av byggtjÀnster som Àr skattskyldig för moms. Syftet med omvÀnd skattskyldighet för byggsektorn Àr att omöjliggöra momsfusk i entreprenadkedjor dÀr oÀrliga företag, som bland annat Àgnar sig Ät att stÀlla ut falska fakturor som underlag för avdragsrÀtt för ingÄende moms, Àr inblandade.

Är framtidens kontor hĂ€r för att stanna?

Alneskolans slöjdlÀrare Sara Edström anser att deras trÀ- och metallslöjdssal upplevs som trÄng, Àr oÀndamÄlsenlig och har brister utifrÄn de gÀllande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport Àr att slöjdlÀraren ska fÄ ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gÀllande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehÄlla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberÀkning, ska sedan anvÀndas för att fÄ till en verklig förÀndring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades pÄ boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlÀrarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas sÄ att den blir mer effektiv, trevligare och sÀkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas sÄ att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Fabrikslogistik: en flödesanalys för godsmottagning av ringar

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet Ă€r inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smĂ„ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Ă€r att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsĂ€ttningar för ett bĂ€ttre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning Ă€r inte helt optimala, dĂ„ det dagligen samlas ringar utanför pĂ„ gĂ„rden som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.

Portfolio i förskolan

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Den snabba cykelvÀgen : En studie om supercykelvÀgar

I dagens samhÀlle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövÀnliga, minskakoldioxidutslÀpp och annan miljöförstöring som belastar vÄrt samhÀlle. För attSverige ska kunna minska utslÀppen krÀvs det bland annat att man ser över ochÀndrar landets trafiksystem. Det gÀller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta Àr speciellt viktigt i stÀders centraladelar dÀr bilismen oftast Àr det frÀmsta fÀrdmedlet, trots korta resestrÀckor. Det ÀrdÀrför av stort intresse att studera hur cykelvÀgar bör utformas för att fÄ sÄ mÄngasom möjligt ska vÀlja cykeln i första hand.

Staden i Arenastaden

Ett mycket högexploaterat förslag utformas dÀr en egen identitet skapas Ät Arenastaden i VÀxjö. Solens gÄng, bullerkÀllor, brandrisker, kulturhistoriska vÀrden och mÄnga mÄl i kommunens visionsbild för Arenastaden vÀger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevÀrden och andra kvalitéer analyseras med hjÀlp av en solstudie, bullerkÀllsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften Àr baserad pÄ att en mycket hög exploatering drar ner pÄ omrÄdets upplevelsevÀrden. DÄ analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat ? metoden; att bygga pÄ höjden besparar grönytor och de vÀrden som mÀts vid en Lynchanalys..

Flödescell för montage av sektioner till glasformningsmaskin

Emhart Glass Àr vÀrldsledande tillverkare av automatiska glasformningsmaskiner för framstÀllning av bland annat glasflaskor. För att möta marknaden pÄ ca 200 miljarder glasbehÄllare per Är vill Emhart Glass utveckla sin produktion mot flödesstyrning och ett utjÀmnat flöde. Syftet Àr att minimera ledtider för att kunna reducera genomloppstiden samt hÄlla lÄga lagernivÄer. SmÄ lager och kort genomloppstid ger en lÀgre kapitalbindning. PÄ Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall dÀr examensarbete har utförts sker montage frÄn minsta detalj till fÀrdig glasformningsmaskin.

Vetskap om Veggo-vetenskap : utformandet av en utbildningsserie i vegansk nÀringslÀra

Som ett led i att frÀmja hÀlsa och en sund livsstil har StudenthÀlsan pÄ Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter förelÀsningar i allmÀn nÀringslÀra, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk nÀringslÀra. Genom ett processinriktat projekt, bestÄendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehÄllandes en förelÀsning och tvÄ praktiska matlagningstillfÀllen. Dessa genomfördes varefter de utvÀrderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkÀt efter förelÀsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfÀllet. Responsen pÄ utbildningsseriens utformning var positiv, förslag pÄ flera delar av bÄde förelÀsningar och matlagningstillfÀllen önskades med teman som trÀningslÀra, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan anvÀndas i utbildningssyfte i liknande sammanhang..

Idrotten i skolan: en intresseskapare?

Vi har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna som handlar om vilka faktorer som pÄverkar elevens instÀllning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ÀmnesinnehÄllet pÄverkar elevens intresse har Àven belysts, vilket innehÄll lÀraren vÀljer, samt hur utformning och genomförande pÄverkar elevens instÀllning. Faktorer som pÄverkar elevernas intresse och instÀllning Àr mÄnga, dÀr elevinflytande, variation av innehÄll och kopplingar till hur eleverna kÀnner sig under lektionerna Àr viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse Àr det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras Àr att skolan har ett stort ansvar nÀr det gÀller att lÀgga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

Identitet - skillnader i karaktÀr : Beskriver hur ett bostadsomrÄde kan gestaltas

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det gĂ„r att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.TvĂ„ aspekter som Ă€r viktiga för att skapa ett vĂ€lmĂ„ende bostadsomrĂ„de Ă€r identitet och karaktĂ€r. OmrĂ„dens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkĂ€nnbar. Identitet ska spegla nĂ„got som Ă€r minnesvĂ€rt för platsen. De faktorer som pĂ„verkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->