Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårafrågeställningar. De medverkande var två barnskötare och tvåförskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är attpedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Syfte med detta arbete är att undersöka vilken betydelse lärare anser att svenska språket har för elevens matematiska förståelse. Syftet är också att ta reda på vilka arbetssätt i matematik som de intervuade lärarna anser fungerar bäst för elever med brister i svenska språket. En kvalitativ metod i form av intervuer användes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar på en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lärarna är medvetna om språkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrågar mer matematiksamtal på lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt låst sig i modell:"genomgång, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

Högskolan i Jönköping D-uppsatsHögskolan för lärande Lärandeoch kommunikation, HLK 91-120 hpAbstract________________________________________________________Gunilla Lundmark och Agneta NordénLäxors betydelse för elevers lärandeEn fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande.År 2008 Antal sidor: 34______________________________________________________________________Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande.I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande?I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda på var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen är viktigt, om de använder sig av denna eventuella kunskap och i så fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss på är barn från förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om läs- och skrivutveckling säger i ämnet och genom enkäter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur är bra för läs- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för läs- och skrivinlärning men alla är överens om skönlitteraturens betydelse för läs- och skrivutvecklingen.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom.

Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för depatienter som väntar på nya organ, vilket leder till attmänniskor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt attpotentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse.

BakgrundPatientundervisning är en grundläggande del i omvårdnaden. Idag upplever många sjuksköterskor enstor tidspress i det dagliga arbetet vilket leder till att undervisning ofta blir åsidosatt. Sjuksköterskorsförhållningssätt i det pedagogiska mötet är av stor betydelse för patientens välbefinnande. Undervisninghar betydelse för att patienten ska klara sin egenvård.SyfteSyftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion och dess betydelse förpatientens egenvård.MetodDetta är en litteraturstudie som baseras på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudiesökta via databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning samt tre avhandlingar som allainnehöll observationsstudier.ResultatResultatet visade att målet med undervisning kunde vara att få patienten att klara sin egenvård. Detvar viktigt att sjuksköterskan såg patienten som en helhet för att få en bra relation och därigenom ettbra samarbete.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk.

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angående deras arbetssätt för språkfrämjande hos flerspråkiga barn. Dessa pedagoger är alla verksamma inom Luleå kommuns förskolor. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få fram deras åsikter och tankar kring språkfrämjande arbetssätt. I vår studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med läroplanen för förskolan (1998). Dessutom använder pedagogerna i stor utsträckning det vardagsmaterial som finns på förskolorna.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur eleverna uppfattade samtalets betydelse för förståelsen i matematik. Undersökningen genomfördes på två olika högstadium i år 7 och 9. Vi startade vår undersökning med förintervjuer med eleverna. De fick sedan under några lektionstillfällen jobba med problemslösning i smågrupper. Under dessa tillfällen så observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.