Bakgrund och problem: För att kunna uppfylla syftet med revisionen Ă€r det nödvĂ€ndigt attrevisorn Ă€r oberoende. Den reglering som finns gĂ€llande oberoendet har diskuterats under en lĂ„ngtid och pĂ„ senare Ă„r har flera förĂ€ndringar skett, framförallt internationellt sett. Även i Sverige Ă€rförĂ€ndringar pĂ„ gĂ„ng och i maj 2006 antog riksdagen ett förslag frĂ„n regeringen som trĂ€der ikraftden 1 januari 2007. Den nya lagen innebĂ€r att en revisionsbyrĂ„ inte lĂ€ngre fĂ„r ge yrkesmĂ€ssigtbitrĂ€de vid bokföringen till ett större företag om samma byrĂ„ Ă€ven tillhandahĂ„ller revisionen tillföretaget. Detta kan medföra att revisionsbyrĂ„erna kan tvingas göra sig av med konsultations ellerrevisionsuppdrag.Syfte: Att undersöka vilken pĂ„verkan de skĂ€rpta jĂ€vsreglerna har pĂ„ revisorsbyrĂ„erna samtklargöra hur de nya reglerna kommer att pĂ„verka oberoendet.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke pÄ barn som har ett utagerande beteende. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i bÄde didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken Àr pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. DÄ detta resultat kÀndes statiskt och lÀmnade flera frÄgor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollÀrare i förskoleklass. IntervjufrÄgorna baserades pÄ resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och pÄ föreliggande studies teoretiska inramning, det vill sÀga Martin Bubers relationsfilosofi.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke och idag anses det vara en folksjukdom. Strokerehabilitering Àr en vanlig arena för arbetsterapeuter. I arbetsterapeutens uppdrag ingÄr motivationsarbete för att leda patienten genom rehabiliteringen. Motivation Àr en individs inre drivkraft och en förutsÀttning för en framgÄngsrik rehabilitering. Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters arbete med motivation inom strokerehabilitering.

Cancer Àr en sjukdom som vÀcker mÄnga tankar och kÀnslor. Tidigare vÀrderingar och prioriteringar i livet ifrÄgasÀtts och omvÀrderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och pÄverka kroppen pÄ flera sÀtt, försÀmrat immunförsvar Àr ett av dem. Coping Àr ett begrepp som innebÀr individens sÀtt att hantera en svÄr situation. Coping delas in i tvÄ huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

AnhörigvÄrdare Àr individer som sjuksköterskan kan trÀffa pÄ var som helst inom sjukvÄrden. NÀr det Àr patienten som stÄr i centrum förblir anhörigvÄrdaren ofta osynlig i detta möte med vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en person med demensjukdom, samt belysa skillnader mellan mÀn och kvinnor som anhörigvÄrdare. Litteraturstudien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar. Ett par artiklar innehöll en jÀmförelse mellan kvinnor och mÀns upplevelser, andra handlade om anhörigvÄrden av demenssjuka i allmÀnhet.

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Katarakt stÄr för cirka hÀlften av all vÀrldens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner mÀnniskor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vÄrden. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvÄrdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte:MÄlet med undersökningen var att fÄ kunskap om hur undervisningen kan stÀrka elevens förmÄga att tillÀmpa problemlösning i matematik. MÄlet Àr att finna de kritiska aspekterna av att tillÀmpa problemlösning.I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förÀndringar som gjorde skillnad för elevens lÀrande.Teori/Metod:Undersökningen Àr en learning study som utförs i en Äk 8. Datamaterialet baseras pÄ samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund dÄ jag med hjÀlp av variationsteorin anvÀnder denna teori som analysredskap.Resultat:Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföraproblemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbÀttrade sin förmÄga att arbeta med problemlösningsuppgifter dÄ de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lÀrandeobjektet.

För att pÄ ett effektivt sÀtt uppnÄ konkurrensfördelar pÄ dagens marknad krÀvs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi Àr att verka pÄ en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna Àr större (jÀmfört med privatkunder) pÄvisar detta att relationen Àr en viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker dÀr kunden betraktas som vÀrdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom lÄngsiktiga relationer, vÀrdeskapande tillsammans med kund och utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar Àr front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumÀrket och den interna kommunikationen.Studien baseras pÄ kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

Gulrost, Puccinia striiformis, Àr förmodligen den allvarligaste svampsjukdomen för vÀrldens veteodling och det finns stor risk för betydande skördeförluster vid obehandlade angrepp. Under de senaste Ären har gulrostproblematiken ökat i Sverige och strategier för att motverka svampen Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete. Gulrostsvampens genetiska diversitet ger möjlighet till att nya raser snabbt bildas. Sorter som Àr mindre kÀnsliga för svampen i dagslÀget kan bli mycket mottagliga inom en kort tid. Angreppsgraden har varierat mellan Ären, med bland annat stora angrepp i södra Sverige 1990, vilket ledde till skördeförluster pÄ över 50 % i kÀnsliga sorter.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka barns lÀrandepraktiker och meningsskapande samspel nÀr de spelar digitala spel tillsammans. Barn i Ärskurs tvÄ har delats in i fyra grupper. TvÄ av grupperna har spelat datorspelet Labyrint och de bÄda andra grupperna har spelat datorspelet Bloxorz. Data samlades in i tvÄ steg: först genom videoobservation av spelsituationerna i ett första skede och sedan genom ett pÄföljande stimulated recall-samtal dÀr den inspelade spelsituationen diskuterades tillsammans med barnen. Data har sedan analyserats med en interaktionsanalytisk metod som undersöker hur barnen anvÀnder verbal och ickeverbal kommunikation i samspel med varandra, kontexter och teknologier för att lösa olika typer av uppgifter i spelen.Studien leder till slutsatsen att olika former av samspel Àger rum mellan spelare och ÄskÄdare, man skapar gemensamt strategier för problemlösning.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.