I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas tvÄ valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre Àn en halv miljon visningar pÄ Youtube, pÄ bara nÄgra fÄ dagar. Denna hÀr uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sÄdant genomslag i media. FrÄgestÀllningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angÄende lanseringen av SD:s tvÄ valfilmer, och vad de fÄr för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som anvÀnds, vilken ram de sÀtter pÄ situationen och om SD anvÀnder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar ocksÄ omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill sÀga att den som formulerar frÄgestÀllningen alltid Àger tolkningsföretrÀdet till den.Uppsatsens slutsats Àr att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstÀrka avstÄndet mellan SD och etablissemanget, sÄvÀl till politiska partier som till media. SD anvÀnde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföretrÀde.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt vÀlbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvÄrden innebÀr att sjuksköterskan sÀtter patienten i centrum och hjÀlper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsÀttningar att sjÀlvstÀndigt fatta beslut, föreslÄ behandlingar, reflektera och utvÀrdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strÀvan efter en kÀnsla av jÀmlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvÄrdteori anvÀnts.

Syftet med studien var attutifrÄn vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar pÄ patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som anvÀnds för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnÄ livskvalité. Metodologiskt tillvÀgagÄngssÀttvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrÄn sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar pÄ patienters vardag och livssituation. Patienter lever med stÀndig smÀrta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begrÀnsande faktor i det dagliga livet.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer nÄgon gÄng under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svÄrighet för patienterna, deras familjer och samhÀllet.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. FrÄgestÀllningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier anvÀndes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primÀrkÀllor frÄn nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket Àr en form av demenssjukdom dÀr de intellektuella förmÄgorna avtar med tiden till följd av pÄgÄende degenerering av cellerna i hjÀrnan. NÀr den sprÄkliga förmÄgan försÀmras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska vÀlbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer Àr finns mÄnga hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i mÄnga fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar pÄ att resultatet av kommunikationens utfall till stor del Àr relaterad till den kunskap och fÀrdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vÄrdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som frÀmst pÄverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kÀrnkraftindustri efter ca. 1990, frÀmst med avseende pÄ Àndringar i företagens Àgande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar sÄvÀl kÀrnkraftverken och deras Àgare, kraftbolagen, och kÀrnkraftverkens huvudleverantörer av kÀrntekniska produkter. Stora förÀndringar pÄvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering).

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..