Sökresultat:
1235 Uppsatser om Miljömedvetet företagande - Sida 45 av 83
Rehabilitering : - arbetsgivarens ansvar
I och med friskolereformen i början pÄ 1990-talet har förutsÀttningarna för skolor förÀndrats och konkurrensen hÄrdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har Àr avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anstÀllda leder till att kunder blir tillfredstÀllda och lojala, de som tar hand om sina anstÀllda och agerar pÄ deras idéer visar ett bÀttre resultat. DÀrför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ledningens perspektiv fÄ förstÄelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som pÄverkar den interna kommunikationen och vilka förutsÀttningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvÀgagÄngsÀtt och tillÀmpar intervjuer för att svara pÄ syftet.
Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn
Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.
PÄ spaning efter delaktighet : En fallstudie om barns delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem.
Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.
BerÀttelser i organisationer : en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg
Abstact: Syftet med uppsatsen BerÀttelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna anvÀnde sig av verktyget i en intern kontext. Vid anvÀndandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berÀttelser kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda mÀnniskan, dels mellan mÀnniskor. BerÀttelser kan exempelvis anvÀndas för att förmedla kÀnslor, politik och symbolism till medarbetare och omvÀrlden. Uppsatsen utgick frÄn ett pedagogiskt perspektiv och frÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en kvalitativ undersökning bestÄende av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrÄn en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling frÀmst gjorde det i syfte att stÀrka organisationskulturen.
"SjÀlvkÀnslan Àr mycket mer vÀrd Àn att de vet svaret pÄ en frÄga" : En studie om hur grundskollÀrare frÀmjar sprÄkutvecklingen för elever med svenska som andrasprÄk samt hur de synliggör elevers kulturella bakgrund
   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.
 Att bedriva litteraturundervisning pÄ grundskolan. Finns det nÄgra skillnader mellan olika lÀrare? : - Spelar kön, Älder och erfarenhet nÄgon roll?
Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.
Röstens funktion i dansterapi
Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte Àr att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skÀl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhÄllande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.
Belöningssystem i tjÀnsteföretag: en fÀltstudie pÄ ett IT-företag
Under senare Är har konkurrensen bland företag ökat, vilket i sin tur lett till att företagen mÄste arbeta mer för att behÄlla sina anstÀllda eftersom trender visar att mÀnniskor Àr mer benÀgna att byta arbetsplats i dagslÀget. Ett sÀtt för att göra detta Àr att införa ett belöningssystem dÀr personalen blir belönade för extraordinÀra insatser. Det krÀvs dock vissa kriterier för att ett sÄdant system skall kunna implementeras och det Àr bland annat att företaget mÄste veta vad de vill uppnÄ med belöningssystemet. Vidare bör de veta vad för slags belöningar som skall utgÄ samt ha noggranna uppföljningar av systemet för att kunna göra vissa fortlöpande förÀndringar. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tjÀnsteföretag utformar belöningssystem samt att utvÀrdera ett specifikt tjÀnsteföretags förslag pÄ belöningssystem.
Ingen vill ha en Hora - En kvalitativ studie om tjejers upplevelse av förvÀntningar pÄ dem som sexuella individer
Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder. Det finns dock viktiga omrÄden dÀr nivÄn av jÀmstÀlldhet kan ifrÄgasÀttas som Àr viktiga för socionomer att uppmÀrksamma. Det omrÄde som uppmÀrksammas i denna studie Àr hur unga tjejer producerar och reproducerar kön utifrÄn ett heteronormativt perspektiv. Analys av enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju baserad pÄ teorierna heterosexuell matris, stigma och kÀrleksideologi visar att tjejer gör kön pÄ ett mycket medvetet sÀtt dÀr tjejer och killar görs olika, samt att de som inte konstruerar sin kvinnlighet rÀtt stigmatiseras. Slutligen finns en stark tro pÄ belöning för den som konstruerar rÀtt, vilken Àr den eviga kÀrleken.
Blivande pappor. Upplevelser under graviditeten och behov i mötet med barnmorskan
Att bli pappa Ă€r en av de största förĂ€ndringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera Ă„r till-baka har den svenska mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Ăven internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fĂ€der. Forskning pekar pĂ„ lĂ„ngsiktiga hĂ€lsovinster för hela familjen, sĂ€rskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift Ă€r att stödja bĂ„de kvinna och man i förĂ€ldrablivandet.
Intellektuella redskap för lÀrande i nÀtbaserade distanskurser ur ett sociokulturellt perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella
redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen
för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i
ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar
som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera
intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig
utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot
bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i
undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade
studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen
att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar
dialog bÄde med varandra och med lÀraren.
"Man lurar in det". Fyra förskollÀrare om kunskap och lÀrande i förskolan
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.
AnvÀndbara relationer - sociala kontakters betydelse för upplevd anstÀllningsbarhet
AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.
Samverkan mellan förskola och socialtjÀnst : En kvalitativ studie om hur fyra anstÀllda inom förskolan upplever att samverkan fungerar mellan förskola och socialtjÀnst
Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, om deras arbetssÀtt kring naturvetenskap pÄverkas efter pÄbörjad implementering av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap Àr lÄgt, hur ser detta ut bland förskollÀrarna i verksamheten? Studien Àr kvalitativ dÀr förskollÀrarna fÄr besvara skriftligt pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor.   Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollÀrarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs sÄ att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.  Studien visar pÄ att förskollÀrarna anser att deras eget intresse och engagemang Àr betydelsefullt för barns lÀrande. Samt att deras uppdrag numer Àr tydligare och att de har ett bÀttre stöd frÄn lÀroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgÄr Àven i studien att förskollÀrarna anser att naturvetenskap Àr ett svÄrt Àmne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap dÄ de har dÄliga kunskaper kring Àmnet. Men nÄgra förskollÀrare har en allmÀnt positiv instÀllning till att naturvetenskapen har fÄtt en större del i förskolans lÀroplan. .
Skilj inte pÄ mÀnniskan och musikern: Ett arbete om hur karaktÀrsegenskaper kan reflekteras i musicerandet och pÄverka det musikaliska resultatet.
Syftet med detta arbete Àr att hitta kopplingar mellan en musikers personlighetsdrag och hur det visar sig i spelet. Detta för att kunna medvetandegöra vad som hÀnger ihop med varandra, hur det visar sig, och vad man kan göra om man vill förbÀttra sitt spel, för att nÄ det ultimata musikaliska resultatet. Under arbetets gÄng har jag med hjÀlp av loggbok, litteratur och tidigare lÀrares ord, analyserat och reflekterat över ett antal olika egenskaper som visar sig i mitt spel och möjliga tillvÀgagÄngsÀtt för att genomföra de förbÀttringar som önskas. I diskussionen tar jag upp vad som kunnat vara möjligt, vilka svÄrigheter och val jag stött pÄ som Àndrat arbetets gÄng, och vilket resultat det gett mitt spel samt om/hur det har förÀndrats. Med detta blir det slutgiltiga syftet att dra lÀrdom av sig sjÀlv och medvetet jobba upp olika verktyg för att kunna förbÀttra sitt spel.