Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om pedagogerna på två mångkulturella förskolor arbetade medvetet med språkutveckling utifrån bilder på väggarna i innemiljön. Syftet var även att undersöka om barnen på avdelningarna fann det intressant att kommunicera med andra barn och pedagoger om de bilder som fanns på väggarna och i så fall i vilka situationer samtalen ägde rum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur inom ämnet, observationer i verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. En upptäckt som vi gjorde i vår undersökning var att ingen av pedagogerna använde sig av bilder på väggarna som ett språkutvecklande verktyg. I vår undersökning visade det sig att barnen föredrog att samtala om de bilder som de hade en gemensam erfarenhet kring..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik.

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ?synliggöra?. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginär organisation. Intern marknadsföring i ett nätverk eller en imaginär organisation är komplicerad då det inte bara är den egna personalen som skall nås utan även andra aktörer i nätverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel på en imaginär organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit är att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjänsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest påtagligt i det svenska återförsäljarnätet..

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn pedagoger verksamma i förskoleklass har om skolgården samt hur de använder sig av den. För att ta reda på detta har vi utfört kvalitativa intervjuer med fyra förskoleutbildade pedagoger i en skola i Norrbotten. I bakgrunden behandlas litteratur som visar på vilket sätt skolgården har använts samt vilken roll pedagogerna upplevts ha haft i utemiljön. I resultatet har vi kommit fram till att skolgården på ett medvetet sätt inte utnyttjas till fullo, därför att både litteratur samt undersökning har gett oss en uppfattning om att ett missnöje finns. Det visar sig också att pedagogerna hellre tar sig iväg från skolgården och genomför de utomhuslagda lektionerna i annan närmiljö.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om behandling av alkoholmissbruk, ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna har lydit: Hur kan behandling av alkoholmissbruk se ut ur ett genusperspektiv och för vilka passar enkönad respektive samkönad behandling? För att få svar på detta har en kvalitativ semi-semistrukturerad intervjumetod valts. De personer som har intervjuats är en man och en kvinna som arbetar på ett behandlingshem för både män och kvinnor med kognitiv inriktning samt en man och en kvinna som har genomgått behandling på behandlingshem med inriktning mot 12-stegsmodellen som har både män och kvinnor inskrivna. Resultatet har visat att vissa klienter passar bättre inom enkönad behandling än inom samkönad, vilket ofta beror på klientens tidigare erfarenheter och attityder genemot det andra könet.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

Syftet med denna uppsats är att reda ut varför elever många gånger läser Jan Guillous Ondskan som en självbiografi. Det problematiska med att gränsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvägagångssätt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berättarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berättartekniken och paratexten leder läsaren till att se texten som både fakta och fiktion. Denna upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, som ofta är medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingående i klassrummet då det krävs mycket för den otränade läsaren att ensam granska texten kritiskt..

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Under förskoleåren behöver barn utveckla en förståelse för tal, lika väl som de måste erövra det talade språket. Barns möjligheter att lära matematik påverkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen är en fallstudie vars syfte är att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en så fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de två lärarna som arbetar med denna åldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har även tittat närmare på de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet där matematiken lyfts fram och fokuseras på redan i tidig ålder. Lärarna presenterar och introducerar matematik för barn på ett mycket medvetet och strukturerat sätt..

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.