SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende påverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar på om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptäckte den tv-skärm som de stått intill och ingen mindes vad tv-skärmen visat, en stark indikation på att konsumentens uppmärksamhet kan vara mycket svårfångad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha någon effekt på konsumenternas medvetenhet och ingen försäljningseffekt kunde påvisas men generella slutsatser kräver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam på olika platser i butiken..

Grön Flagg är ett miljöprogram som används inom förskola och skola för hållbar utveckling. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad föräldrar har för kunskap samt hur de fått sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det går att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att få till en bättre samverkan. Metodvalet är kvalitiativt där två fokusgrupper med sammanlagt tio föräldrar från olika förskolor diskuterar frågor om Grön Flagg.  Ansatsen är hermenuetisk för att få en större förståelse för det som sker och sägs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att föräldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den är inte så detaljerad. Kunskapen de har, har de fått genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer också att det behövs mer information från förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna använda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gäller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som täthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster på arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka om tätheten på kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret på arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjänstemän vilka fick besvara en enkät med 22 frågor rörande kommunikation. En analys gjordes där deltagarna delades in i tre grupper, utifrån hur tätt de satt; cellkontor, icke täta och täta öppna kontorslandskap.

This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection.The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school.The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers..

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder: Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna? På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar? I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära.

Examensarbete, 15 poängi LärarutbildningenVårterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glädje bygger man musik - men räcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstläge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollärares kunskap om barns och vuxnas olika röstlägen samt hur de tillämpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom området. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade åtta förskollärare på tre förskolor och läste även litteratur i ämnet.

Sekretessbelagd.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.