Sök:

Sökresultat:

6818 Uppsatser om Miljömćl i Uppsala kommun - Sida 53 av 455

Bloggen som politiskt verktyg : En studie om hur politiker i Kungsbacka kommun ser pÄ bloggen som kommunikationskanal

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

BESTRAFFA ELLER BEL?NA? En kvantitativ studie om milj?politik och v?ljarbeteende

A possible explanation for the inability of the governments of the world to implement necessary environmental policies is that they are worried of being punished by voters for implementing too forceful policies. But do voters actually punish governments that implement more stringent environmental policies? Few studies have explored this question directly. Parts of the literature on environmental policy and public opinion indicate that voters would predominantly reward governments that implement more stringent environmental policies, while other parts indicate that voters would predominantly punish them. It is also possible that voters punish governments that implement more stringent environmental policies in some contexts, but reward them in others.

KlarsprÄk och malltexter : En studie om klarsprÄk och malltexter för att frÀmja lÀsbarhet i beslutsbreven frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun

I denna studie studeras klarsprÄk och malltexter i tre beslutsbrev om överklagan av kontrollavgift frÄn Stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att frÀmja lÀsbarheten för mottagarna och att förenkla och kvalitetssÀkra klarsprÄksarbetet i Eskilstuna kommun genom att förÀndra beslutsbrevens utformning.De metoder som anvÀnts Àr textanalys i form av en lÀsbarhetsanalys och KlarsprÄkstestet och en kvalitativ intervju med en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen. Med textanalyserna har jag undersökt hur de befintliga breven Àr utformade utifrÄn begreppen klarsprÄk och lÀsbarhet. Genom intervjun kunde jag undersöka hur en handlÀggare pÄ Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med beslutsbreven och hur hen resonerade kring sprÄkanvÀndning nÀr beslutsbreven skrivs.UtifrÄn mitt resultat och gÀllande riktlinjer och principer för klarsprÄk har jag skapat tre nya beslutsbrev. Beslutsbreven har utformats efter mottagarens behov vilket lett till en förÀndrad stil i tilltal, disposition, ordval, meningar och rubriksÀttning för ökad begriplighet.

Inventering och översiktlig bedömning av anlagda vÄtmarkers förutsÀttningar för nÀringsretention i Kalmar Kommun

Syftet med detta examensarbete Ă€r att göra en inventering av anlagda vĂ„tmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av vĂ„tmarkernas förutsĂ€ttning för nĂ€ringsretention. VĂ„tmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. DĂ€rigenom har naturliga nĂ€ringsfĂ€llor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har Ă€ven övergödningen i Östersjön förvĂ€rrats. AnlĂ€ggande av vĂ„tmarker pĂ„ nya platser eller pĂ„ platser dĂ€r vĂ„tmarker har legat förr har blivit populĂ€rt för vattenrening. VĂ„ren 2012 startade Kalmar kommun och LinnĂ©universitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av vĂ„tmarker, och detta examensarbete ingĂ„r delvis i detta projekt.

Skolpsykologer berÀttar om det salutogena perspektivet inom elevhÀlsan : Kommunikation som brygga

Alla elever i Sverige har rÀtt att fÄ stöd av elevhÀlsan för att nÄ utbildningens kunskapskrav. ElevhÀlsans hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbÀttra elevers hÀlsoutfall kan hÀlsokommunikation anvÀndas. ElevhÀlsan i UmeÄ kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lÀrmiljön, dÀr mÄlet Àr att förbÀttra lÀrmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i UmeÄ kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte frÄn patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

BefolkningstillvÀxtens mosaik i UmeÄ kommun

The purpose of this thesis is to present and analyze population developments within UmeÄ municipality during the period 1992 to 2012. The study also aims to discuss growth trends presented in previous papers to seek common factors and get a deeper understanding.Data for 1992, 2002 and 2012 on a sub area level supplied by UmeÄ municipality was used. The study shows a continued positive development across almost all sub areas, but a differing growth rate from centre to periphery, and also a diversified medium age among the inhabitants.While the city center continues to have the highest growth of population during the studied years, a recent trend seems to point to a growing popularity to settle in the outskirts of the municipality, primarily near the coast..

Utvecklingen av en 24-timmarsmyndighet: en studie vid LuleÄ Kommun

24-timmarsmyndigheten innebÀr att tillgÄngen till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbÀttras. Förutom myndigheter Àr Àven kommuner och landsting Àr viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett sjÀlvstÀndigt ansvar för att utveckla sÄvÀl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjÀnster. Problemet med den kommunala organisationen Àr att den bestÄr av flera förvaltningar som fungerar som smÄ företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krÀvs att förvaltningarna drar Ät samma hÄll och har en gemensam vision för arbetet.

Införandestrategi för ett GIS

Det finns en mÀngd olika fritidsanlÀggningar i LuleÄ kommun. Kultur- och Fritidskontoret pÄ LuleÄ kommun Àger, förvaltar eller ger bidrag till mÄnga av fritidsanlÀggningarna. De har hand om bokningar och underhÄll av anlÀggningarna och vill dÄ veta vilken förening anlÀggningarna tillhör, vad som finns pÄ anlÀggningen, vilka idrottsgrenar det gÄr att utöva m.m. För att lÀttare och snabbare kunna ge bidrag till föreningarna vill de Àven veta var alla föreningsÀgda fritidsanlÀggningar finns samt hur stora de Àr. Under detta projekt skapade jag en datamodell som skall ligga som grund för en databas över de fritidsanlÀggningar LuleÄ kommun ansvarar för respektive ger bidrag till.

UtvÀrdering av nyttan av en e-handelsplats för produktupphandlingartill BorlÀnge kommuns resultatenheter

Med denna rapport vill vi undersöka och beskriva nyttan lokala producenter och BorlÀnge kommun skulle ha av en e-handelsplats. I rapporten undersöker vi huruvida en ehandelsplats kan underlÀtta pappersarbetet i samband med tecknandet av avtal mellan BorlÀnge kommun och producenter, och om det kan resultera i en ekonomisk vinning för parterna. Rapporten behandlar Àven den miljömÀssiga vinst som en e-handelsplats skulle generera. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; en teori- och en metodstudie. I teoridelen gÄr vi igenom en del av den litteratur som behandlar det valda Àmnet.

SÀkerhetsklimat inom PiteÄ kommun

För att sÀkerstÀlla att PiteÄ kommuns sÀkerhetspolicy och riktlinjer för sÀkerhetsarbetet efterföljs vill PiteÄ kommun undersöka det rÄdande sÀkerhetsklimatet bland de anstÀllda inom kommunen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur risker uppfattas bland de anstÀllda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan Äterkoppla till mÄlen i kommunens handlingsplan gÀllande sÀkerhetsarbetet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: Vilka riskkÀllor kan de anstÀllda identifiera inom sin egen verksamhet och Àr dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anstÀllda om policys, procedurer samt praktiskt sÀkerhetsarbete? Kan de anstÀlldas uppfattning om risk och sÀkerhet pÄverka kommunens lÄngsiktiga sÀkerhetsarbete? En enkÀtundersökning med 79 anstÀllda inom PiteÄ kommun utfördes med hjÀlp av ett enkÀtinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tillÀggsfrÄgor. Resultaten visar att PiteÄ kommun hade ett starkt sÀkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 vÀrde >3,30.

Unga mÀnniskors skÀl till att flytta: skillnader mellan
Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i Dalarna

Sverige har lÀnge fÄtt tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstÀdernas befolkning fortsÀtter att vÀxa. SÀrskilt unga mÀnniskor flyttar, och de gÀngse uppfattningarna Àr att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. Den hÀr studien Àmnar till att ta reda pÄ vilka orsakerna till flyttning bland unga Àr och om orsakerna till flyttning skiljer sig mellan kommuner I norra Sverige och kommuner som ligger i Svealand. Studien som genomförts Àr kvalitativ och bygger dels pÄ intervjuer med utflyttade personer frÄn Jokkmokks kommun i norra Norrland, och Vansbro kommun i Svealand.

?Man fÄr kÀmpa lite om man vill nÄgonting? : En kvalitativ studie om ungdomars delaktighet och idrottsliga önskemÄl.

ProblemomrÄde:Trots att VÀxjö kommun genomfört flera satsningar som frÀmjar idrottsverksamheter sÄ lyckas de ÀndÄ inte nÄ ut till alla ungdomar. En problematik Àr att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen Àr intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemÄl gÀllande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien Àr att analysera hur VÀxjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tÀtorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemÄl de ungdomar som Àr fysiskt inaktiva idag i Äldrarna 13 ? 16 har idrottsmÀssigt i tÀtorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vÄr studie valde vi att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi ansÄg att den var mest lÀmpad.

Politiskt deltagande : Finns det institutionella förutsÀttningar i Karlstad kommun föratt ta tillvara de medborgarförslag som lÀmnas in?

? Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use ofthe citizens? proposals??The purpose with the thesis is to investigate if citizens? proposals lead to a broader politicalinfluence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens? proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens? proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory.A selection of citizens? proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased.

Karlstads kommuns tillvÀxtstrategi : En fallstudie i urban ekonomi

   Karlstads kommun har en mÄlsÀttning om att kommunen Är 2020 skall vara 100 000 invÄnare till antalet. För att detta mÄl skall nÄs inom en rimlig tid sÄ har kommunen tre hÄllbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande Ären. De tre hÄllbarhetsstrategierna Àr folkhÀlsostrategin, tillvÀxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt.   Den hÀr uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillvÀxtstrategi och hur bra den och dess mÄl och delmÄl passar in pÄ ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och pÄ ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillvÀxt..

FörtÀtning i Uppsala : en jÀmförelse mellan vision och verklighet i tvÄ bostadsomrÄden

FörtÀtning Àr ingen ny företeelse. Att fÄ in mer pÄ mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att stÀder byggs tÀtare motiveras pÄ sÄ vis att man slipper ta ny mark i ansprÄk och att reseavstÄnden minskas för invÄnarna. De som motsÀtter sig förtÀtning gör det vanligen pÄ grund av att vissa vÀrden, exempelvis grönomrÄden och rumsskala, riskerar att försÀmras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner frÄn 2002 och 2010 för att se vad dessa sÀger om förtÀtning.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->