Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Förekomsten av brott Àr ett stort problem i vÄrt samhÀlle och har stor inverkan pÄ de enkla beslut som tas i vÄr vardag, exempelvis pÄ valet av omrÄde att bosÀtta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushÄllen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvÀndig. Ett sÀtt att utforma sÀkerheten Àr genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska bÄde möjligheter och rÀdslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara pÄ framtoningen av ett omrÄde och att stÀrka den territoriella kÀnslan hos invÄnare i ett bostadsomrÄde.Grunden för den teoretiska ramen kommer frÄn artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och anvÀnder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad anstrÀngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursÀkter). Det finns mÀngder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssÀtt pÄ brottslighet, men det finns emellertid fÄ ekonomiska bidrag vad gÀller att förebygga brott, och Ànnu fÀrre inom omrÄdet för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

Idag Àr det mycket kostsamt att byta ut fjÀrrvÀrmerör. Med traditionella metoder innebÀr det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhÀllet drabbas i form av lÄng­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istÀllet för att byta ut dem hoppas nÀtÀgare kunna genomföra förnyelsearbetet sÄvÀl snabbare som billigare samt med minimal Äverkan pÄ miljön.Relining Àr ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrÄn. Relining har anvÀnts vid renovering av avloppsrör under lÀngre tid och sedan ett par decennier Àven vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte anvÀnts för att renovera fjÀrrvÀrmerör.

Vid lantmÀteriförrÀttning Àr huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammantrÀde ska hÄllas. Syftet med sammantrÀdet Àr att informera sakÀgarna dels om ansökningen och dels om de ÄtgÀrder som har eller ska utföras i Àrendet. Det finns dock undantag frÄn regeln, i de fall inga enskilda- eller allmÀnna intressekonflikter föreligger fÄr handlÀggning ske utan sammantrÀde. Hur förrÀttningslantmÀtaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrÀttningslantmÀtaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakÀgare som inte ansökt inte motsÀtter sig ÄtgÀrden efter att de delgivits ansökan.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.

Bakgrund och problem: Högsbo - Sisjöns industriomrĂ„de har sedan den förstastadsplanen antogs 1956 varit ett av de viktigaste industriomrĂ„den i Göteborg.Dess centrala lĂ€ge och nĂ€rhet till stora trafikleder har gjort omrĂ„det mycketattraktivt för företag i alla branscher.Högsbo-Sisjön har nu blivit ett mĂ„ngskiftande omrĂ„de och rĂ€knas idag som enhalvcentral stadsdel, med nĂ€rhet till sĂ„vĂ€l city som natur och hav. Olikahandelsföretag har börjat visa ett stort intresse av etablera sig i omrĂ„det. För att viska kunna uppnĂ„ syftet med uppsatsen krĂ€vs att vi har en förstĂ„else över huromrĂ„det ser ut idag och Ă€ven vad som skett senaste tiden i omrĂ„det. Även enförstĂ„else för vilka de olika intressenterna Ă€r och hur de resonerar Ă€r av stor vikt.Samt en uppfattning över förĂ€ndringarna i handeln och problemen iinfrastrukturen krĂ€vs.Syfte och avgrĂ€nsningar: Syftet med denna fallstudie Ă€r att studera denförĂ€ndringsprocess som Ă€ger rum i Högsbo - Sisjö industriomrĂ„de ur ettstadsbyggnadsperspektiv. Studien behandlar det geografiska omrĂ„det Högsbo -Sisjön som ligger inom Göteborgs kommun.

Svenska KraftnÀt ansvarar för det svenska stamnÀtet för el, dess konstruktion, underhÄll och transporten av el. Varje kraftledningsgata strÀcker sig över mÄnga privata markÀgares fasta egendom. NÀr kraftledningen byggs fÄr markÀgaren en ersÀttning för intrÄnget i det nÀrmaste omrÄdet under kraftledningen som i skogsmark betecknas Skogsgata. För de ÄtgÀrder för ledningens sÀkerhet som görs utanför skogsgatan, bÄde vid anlÀggning och vid framtida underhÄll, utgÄr ocksÄ ersÀttning.För skogsmark berÀknas dessa ersÀttningar med hjÀlp av den av LantmÀteriet framtagna och för ÀndamÄlet avsedda skogsnormen. I denna studie har skogsnormen beskrivits och utvÀrderats.

Ett av de mÄl som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhÀllet. DÄ bostadssektorn stÄr för en stor del av Sveriges energianvÀndning kan stora förbÀttringar göras dÀr. För att kunna se om genomförda ÄtgÀrder ger det önskade resultatet mÄste nÄgon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som vÀljs för uppföljning Àr det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvÀndningen innan ÄtgÀrderna genomförs, bestÀms.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kÄkstaden revs pÄ 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte Àr att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stÀmplas som ful, farlig och olÀmplig av utomstÄende men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekvÀm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fÄtt deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 Är och Àr in place med Hagalund.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i GÀvle och dÄ med fokus pÄ vindsvÄningen. Teorins generella del fokuserar pÄ kulturhistoriska vÀrden vid restaurering av Àldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien Àr kulturhistoriska vÀrden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden Àr U-formad med fem vÄningar och kÀllare.

I maj 2011 infördes nya plan- och bygglagen som gör reglering av fastighetsindelningen möjlig i detaljplaner genom sÄ kallade fastighetsindelningsbestÀmmelser. Enligt Àldre lagstiftning bildades tomtindelningar och fastighetsplaner som i dag rÀknas som fastighetsindelningsbestÀmmelser. Eftersom majoriteten av dessa antingen Àr genomförda eller inaktuella i dag skapar det problem vid fastighetsbildning och mÄste dÀrför upphÀvas. Syftet med rapporten Àr att beskriva och analysera hur Àldre tomtindelningar och fastighetsplaner hanteras i samband med fastighetsbildningsÀrenden. Rapporten ska undersöka vilka olika handlÀggnings- och beslutsordningar som anvÀnds för upphÀvande av Àldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Ett bisyfte Àr att ge förslag pÄ hur handlÀggnings- och beslutsordningen kan förbÀttras med fokus pÄ nya plan- och bygglagen. Metoderna som anvÀnts har varit litteraturstudie, fallstudier och enkÀtundersökning.

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som Ärligen ska genomgÄ generationsskifte, det vill sÀga överlÄtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstÄr vanligen problem av ekonomisk karaktÀr, dÀr bÄde överlÄtare och mottagare av skogsfastigheten Àr intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlÄtelsen. Dock Àr det viktigt att Àven ta hÀnsyn till den framtida ekonomiska situationen för bÄde överlÄtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie Àr utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlÄtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. MÄlet med studien Àr att finna ett bidrag till rÄdgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsÀttningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgÄng angÄende skatteregler som pÄverkar ett generationsskifte, samt de olika överlÄtelseformerna, genomförts.

Hamling och andra former av lövtÀkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till vÄra dagar. Arter, som under Ätminstone ett par tusen Är anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade trÀden, hotas idag av utrotning. För att kunna sÀkerstÀlla fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade trÀden och hamlingen som tradition, krÀvs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i Àldre tider, dels om förekomsten av hamlade trÀd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i BrÄbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i omrÄdet, studerade jag ocksÄ förekomsten av döda trÀd med hamlingsspÄr, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspÄr, samt tillgÄngen pÄ tÀnkbara nya hamlingstrÀd. En enkÀt stÀlld till markÀgarna i omrÄdet samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick ocksÄ i studien. PÄ de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover frÄn 406 trÀd.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sÄgverksindustrin genombrott, dÄ brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det Àr ett Àmne med mÄnga lager och med mÄnga möjliga vÀgar att följa, och jag har valt att lÀgga fokus pÄ fastighetsÀgandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer Àr pusselbitar för att förstÄ den för sin samtid sÄ aktuella NorrlandsfrÄgan. En eskalerande fattigdom och ett vÀxande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och NorrlandsfrÄgan och Norrlandskommittén Àmnade lösa problemet. De samhÀlleliga ÄtgÀrder som infördes avsÄg att dÀmpa proletariseringen, men Àven att underlÀtta för skogsbolagen att erhÄlla den eftertraktade rÄvaran. I min uppsats har jag tagit mig an kÀllmaterialet med en medvetenhet om de samhÀlleliga ÄtgÀrderna, och Àven om de olika förutsÀttningarna för mina undersökningsobjekt.