Under de senaste 20 Ären har priset pÄ skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset pÄ skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte lÀngre gÀlla. Utöver vÀrdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag vÀrdet av ickemonetÀra resurser som tidigare hade en begrÀnsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och Äldersfördelning pÄverkar en skogsfastighets avkastning. Men Àr det sjÀlvklart att dessa faktorer Àven pÄverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta dÄ förklaras av att tidigare prispÄverkande faktorer inte lÀngre beaktas i fastighetsvÀrderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer pÄverkar fastigheters pris; dÀribland Äldersfördelningen och boniteten.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag faststÀlla det verkliga vÀrdet för förvaltningsfastigheterna pÄ balansdagen. De allmÀnnyttiga bostadsföretagen Àr inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och vÀrderingsregler Àn de regler som gÀller för de noterade bolagen. Den grundlÀggande problemstÀllningen Àr vilka regler som gÀller för de allmÀnnyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters vÀrden samt hur dessa vÀrden redovisas och beskrivs i företagens Ärsredovisningar.Syftet med uppsatsen Àr att vÀcka uppmÀrksamhet avseende vissa frÄgor relaterade till vÀrdering av fastigheter i allmÀnnyttiga bostadsföretagMetod:ProblemstÀllningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats dÀr förutsÀttningarna för generalisering Àr begrÀnsade. Undersökningens upplÀggning har inriktats mot djup i stÀller för bredd.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Va?rlden sta?r info?r en av de kanske sto?rsta utmaningarna na?gonsin, att begra?nsa ma?ngden va?xthusgaser i atmosfa?ren till ha?llbara niva?er. Fo?r att uppna? detta ma?ste alla delar av samha?llet effektivisera och begra?nsa sin energi och resursanva?ndning.I detta kandidatexamensarbete har ett av A?sbacka Tra?dga?rds va?xthus i So?derhamn studerats fo?r att underso?ka mo?jliga investeringar till reduktion av den energianva?ndning som idag ra?der. De energireducerande a?tga?rderna har simulerats med programvaran IDA ICE 4.6 och da?refter analyserats och ja?mfo?rts med varandra.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och vÀrderingsÄsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda pÄ hur köparna resonerar med hjÀlp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gÄtt Àr lantmÀteriingenjörsprogrammet (120p) pÄ högskolan i TrollhÀttan. Genom att sammanstÀlla alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förstÄelse för vad man tycker Àr viktigt som skogsköpare i vÀstra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna fÄ en praktisk betydelse för arbetet med vÀrdering och försÀljning/köp av rena skogsfastigheter..

Titel: Samordning vid implementering av miljömĂ„l ? en beskrivning om hur implementeringav miljömĂ„l kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MĂŒllerUppsatsnivĂ„: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömĂ„l i en kommun, med fokus pĂ„ nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer pĂ„ olika nivĂ„er inom Varbergs kommun ser pĂ„ implementeringen av miljömĂ„l. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och mĂ„lfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen Ă€r inte en vinstdrivande organisation, sĂ„ beslutsprocessen kring mĂ„l blir dĂ€rmed mer komplex jĂ€mfört med den privata marknaden. Svenska kommuner stĂ„r för ca 15 % av fastighetsbestĂ„ndet, vilket Ă€r en betydande andel.

Sverige och EU har man som mÄl att halvera energianvÀndningen fram till 2050 och det arbetet mÄste starta nu. Det Àr 15 miljoner kvm byggyta som mÄste halvera sin energianvÀndning varje Är och i 40 Är framÄt. Redan idag Àr 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebÀr att Àven om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte rÀcka för att nÄ mÄlet. Det Àr alltsÄ en stor utmaning att halvera energianvÀndningen till 2050. En jÀmförelsestudie har genomförts mellan tvÄ vÀrmeÄtervinningssystem.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Handel med derivat har ökat explosionsartat pÄ den svenska marknaden de senaste Ären med möjligheter att handla i derivat med ett stort antal olika underliggande tillgÄngar. Denna utveckling har dock inte skapat möjligheten att handla derivat med utvecklingen pÄ den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgÄng.Möjligheterna att idag fÄ fastighetsexponering utan att direkt Àga fastigheter Àr begrÀnsade och har lÄg korrelation med utvecklingen pÄ den svenska fastighetsmarknaden. Ett Àmne som har diskuterats flitigt innan fastighetskrisen 2007 Àr möjligheten att handla derivat med den svenska fastighetsmarknaden som underliggande tillgÄng. Problemet har varit att det inte funnits ett tillförlitligt index som man kan anvÀnda för att prissÀtta derivatet. Nya typer av index har utvecklats de senaste Ären och dÀrmed skapat en möjlighet att introducera fastighetsderivat som produkt pÄ den svenska marknaden.För att kunna handla med fastighetsderivat krÀvs att en del förutsÀttningar uppnÄs dÀribland likviditet, ett fungerande underliggande index, en osymmetrisk marknad och en aktör som agerar som nÄgon typ av ÄterförsÀljare av produkten det vill sÀga nÄgon som erbjuder handel i fastighetsderivat.