Sök:

Sökresultat:

5034 Uppsatser om Miljömässigt ansvar - Sida 59 av 336

Rationalitet och CSR : ? en studie om ekonomiskt rationella företags ansvarstagande

SamhÀllet, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrÄgar i allt större utstrÀckning att företag tar ett absolut ansvar för samhÀllet och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina Àgare. Detta Àr nÄgot som kan motsÀga tesen om ett övergripande samhÀlleligt företagsansvar, CSR. Vad som Àr och inte Àr ett ansvarstagande Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras och utvecklas varför det nödvÀndigtvis inte behöver innebÀra att företaget avstÄr frÄn vinst. Syftet med denna rapport Àr att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Rektor - ett arbete av vIKT. Hur rektorer ser pÄ sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT som lÀromedel eller verktyg och SO- undervisning

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Turism och flygtransport : UmeÄ Airports betydelse för turistflöden till regionen

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Sjuksköterskors upplevelser av att anmÀla eller inte anmÀla nÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för barnmisshandel : en kvalitativ intervjustudie

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Rollek i förskolan : Barns lekar och materialanvÀndning

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

GenerationsskiftesDax! : - Har kommunen krattat i manegen?

SammanfattningVarannan svensk företagare Àr idag över 50 Ärs Älder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt nÀringsliv. NÀr dessa personer nu börjar nÀrma sig pensionsÄlder stÄr nÀringslivet och samhÀllet inför stora förÀndringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom omrÄdet och dess problematik.

Etisk medvetenhet i systemutveckling. En fallstudie av systemutvecklarens ansvar i systemutvecklingsprojekt

Many professions, such as doctors and psychologists, have a long history of work practice which have resulted that these professions have created their own ethical guidelines. The IT profession, which can be viewed as a relative young and somewhat immature profession, have yet to accommodate any clear guidelines regarding ethics. It?s therefore imperative to create discussions regarding ethical actions to raise the ethical awareness and also create ethical guidelines. The development of the IT profession is moving forward at a quick pace and it?s important to understand that this rapid advancement is not only changing the profession but also changing the society and the environment.

Vi kan ocksÄ! : en diskursanalys över nutida ?pappaböcker? Böcker skrivna av mÀn om deras upplevelser av och inför att bli pappa

Denna uppsats Àr en diskursanalys över sÄ kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av mÀn om att bli och vara pappa. Syftet Àr att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur mÀnnen framstÀller sitt faderskap. Syftet Àr Àven att studera hur budskapet förhÄller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten Àr skapad utifrÄn en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmÀnhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Kvinnors erfarenheter av möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen Ă€r begrĂ€nsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med lĂ€karstudenter. För att kunna ge god vĂ„rd och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen Ă€r det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrĂ„geformulĂ€r. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvĂ€rsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes pĂ„ treförlossningsavdelningar pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Samverkan mellan kommun och landsting : gÀllande permission inom rÀttspsykiatrisk vÄrd

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vÄrdas enligt lag (1991:1129) om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkstÀlls?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person Àr permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gÀllande personer som permitterats?Metodvalet Àr kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarkstre primÀra samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vÄrd och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsÀttning.

Global Reporting Initiative : Om balans mellan positiv och negativ information i svenska börsnoterade företag

Företag och organisationer pÄverkar den vÀrld vi lever i bland annat genom att sysselsÀtta individer och producera varor men Àven genom att förbruka resurser. I takt med allmÀnhetens ökade miljö- och klimatmedvetenhet har trycket pÄ att företag ska ta ansvar ökat. En vÀl anvÀnd term i sammanhanget Àr corporate social responsibility (CSR) som tar sikte pÄ företags ansvar i samhÀllet. UtifrÄn dessa förÀndringar har företag börjat redovisa sitt miljö-, ekonomi- och sociala arbete i sÀrskilda hÄllbarhetsredovisningar. I uppsatsen undersöks svenska börsnoterade företags miljöredovisning och specifikt miljöredovisningen som Àr en del i Global Reporting Initiatives (GRI) ramverk för hÄllbarhetsredovisning.

Bedömning och lindring utav lÄngvarig somatisk smÀrta hos den Àldre patienten: UtifrÄn sjuksköterskans erfarenheter

MedellivslÀngden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den Àldre befolkningen ökar i samma takt. DÄ vÄrddygnen pÄ sjukhus kraftigt minskat lÀggs det mer ansvar pÄ primÀrvÄrd och kommunal vÄrd. Problemet Àr att dessa sjukvÄrdsinrÀttningar har en lÀngre kommunikationsvÀg kring en patient och har svÄrare att genomföra snabba förÀndringar, nÀr det gÀller medicinering eller förÀndrade omvÄrdnadsÄtgÀrder. MÄnga Àldre patienter Àr undermedicinerade vad gÀller smÀrtlindring och det trögare kommunikationsnÀtet gör det besvÀrligare att ÄtgÀrda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan pÄverka upplevelsen av smÀrta, vad lÄngvarig somatisk smÀrta Àr samt vilket ansvar sjuksköterskan har.

Fundamental förÀndring av revisionsberÀttelsen? : En kvantitativ studie om vilken information privata investerare anser att revisionsberÀttelsen bör innehÄlla

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jÀmföresle

GrÀsrotsorganisationer, Àven kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har pÄ senare Är inte bara riktat uppmÀrksamhet mot multinationella företag, utan Àven den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhÀllsdebatt att etiskt ansvar berör Àven offentlig upphandling. En lagÀndring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hÀnsyn i upphandlingar. Inom privat nÀringsliv Àr etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som Àr ett frivilligt Ätagande. Etisk upphandling gÄr ut pÄ att krav stÀlls pÄ leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som frÀmjar mÀnskliga rÀttigheter i arbetslivet.

"Det blir ju nÄgon sorts skendemokrati" : elevinflytande i Ärskurs sju och Ätta i en skola som arbetar med Àmnesintegrerade temaomrÄden

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->