Sökresultat:
5034 Uppsatser om Miljömässigt ansvar - Sida 47 av 336
LÀrares uppfattningar av sjÀlvkÀnslans betydelse för elevers
lÀrande
Syftet med studien var att ur ett lÀrarperspektiv beskriva sjÀlvkÀnslans betydelse för elevers lÀrande samt lÀrarens roll i detta. UtifrÄn litteraturen sÄg vi att det finns ett klart samband mellan elevers sjÀlvkÀnsla och deras skolprestationer, forskningen sÀger dock olika i frÄgan om det Àr hög sjÀlvkÀnsla som leder till goda studieresultat, eller vice versa. Litteraturen visade Àven att elever ofta utvecklar olika försvarsstrategier för att skydda sin sjÀlvkÀnsla. Det som kanske pÄverkar sjÀlvkÀnslan mest Àr det sociala samspelet tillsammans med andra mÀnniskor, exempelvis förÀldrar, lÀrare och vÀnner. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lÀrare pÄ olika skolor som alla jobbar mot grundskolans tidigare Är.
"DÀrför skriver vi som vi gör" : En kvalitativ innehÄllsanalys av hur journalister gestaltar politik
Radio Àr en av mÄnga plattformar och arenor dÀr offentlig debatt kan Àga rum. Och just som medium nÄr radio ut till en stor mÀngd mÀnniskor. Med den bredden kommer Àven ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna pÄ Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information sÄ att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhÀlleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det Àr bÄde intressant och relevant att kika nÀrmare pÄ Sveriges radio, och specifikt pÄ programmet P1 Debatt.
Sjukhusets driftsform : ekonomistyrning ur fotfolkets perspektiv
En jĂ€mförelse mellan bolagiserade sjukhus och förvaltningssjukhus angĂ„ende arbetets innehĂ„ll, arbetsglĂ€dje, möjlighet att ta ansvar och uttrycka sin kreativitet. Ăven om delaktigheten i arbetet pĂ„verkas och om stoltheten förĂ€ndras vid byte av driftsform eller sammanslagning av sjukhus..
SmÀrtskattning hos barn : Sjuksköterskans roll
Bakgrund: Huntingtons sjukdom Àr en neuropsykiatrisk sjukdom som beror pÄ störda funktioner i hjÀrnans nervceller. Idag berÀknas 800-1000 personer i Sverige vara drabbade av Huntingtons sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens och anhörigas upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. Metod: Via databassökning har tio relevanta vetenskapliga artiklar funnits, som har granskats, klassificerats, kvalitetsbedömts och bearbetats. Resultat: Resultatet pÄvisade att Huntingtons sjukdom pÄverkade hela familjen.
Vad innebÀr begreppet digital kompetens? : En studie som jÀmför vilken mening digital kompetens har mellan statlig förvalt-ningsmyndighet och kommersiell förvaltningsorganisation
Syftet med denna studie var att jÀmföra vilken mening digital kompetens har mellan tvÄ parter: statlig förvaltningsmyndighet, Arbetsförmedlingen, och en kommersiell förvaltningsorganisation, Manpower AB. Varje part var sedd utifrÄn tre perspektiv: rekryterare/arbetsförmedlare/jobbcoacher, arbetande, arbetssökande. De 24 deltagarna - med 12 deltagare frÄn varje part - har genom intervjuer svarat pÄ frÄgor som Àr relaterade till begreppet ?digital?, ?kompetens? och uttrycket ?digital kompetens.? Deras svar skapade tre huvudkategorier; mÄl, ansvar och personliga villkor i resultatet. UtifrÄn perspektivet mÄl framvisas vilken roll organisationerna har i relation till individen och vilken roll individen har i relation till organisationerna.
Arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv : En studie av Handelsbanken
Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen frÄn omvÀrlden har arbetsförhÄllandena för de anstÀllda pÄ Sveriges arbetsmarknad förÀndrats. FÀrre medarbetare kÀnner sig motiverade i sitt arbete pÄ grund av det allt hÄrdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes pÄ Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare pÄ tvÄ kundkontor i StockholmsomrÄdet och pÄ Handelsbankens huvudkontor.
En bransch med bristande förtroende : - PR-konsulter om sitt eget ansvar och hur de sjÀlva kan bidra till ökat branschförtroende
AbstractTitle: An industry with a lacking trust ? PR-consultants about their own responsibility and how they can contribute to an increased trust for their profession (En bransch med bristande förtroende ? PR-konsulter om sitt eget ansvar och hur de sjÀlva kan bidra till ökat branschförtroende)Number of pages: 68 (79 including enclosures)Author: Ebba GöranzonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2008University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityAim: The aim of this essay is to study the Swedish PR-industry and the distrust that is directed towards it. The starting point is different PR-consultants opinion about their profession and industry. What do they think needs to be done to increase the trust for the industry and what kind of responsibility do they think they have?Method/Material: Together with literature studies, a qualitative method has been used and five in-depth interviews with PR-consultants have been conducted.
Underpresterande elever med hög potential : SÀrbegÄvning och sÀrskilda förmÄgor i matematik
LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.
FörÀldrars och assistenters syn pÄ möjlighet till tvÄsprÄkighet för förskolebarn med cochleaimplantat (CI)
Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.
?Junk- djungel?, ?folkrörelser? och ?ogenerat mumsande? : en diskursanalys över dags och kvÀllspressens gestaltning av övervikt och fetma
Studiens syfte Àr att via en diskursanalys urskilja existerande och framtrÀdande diskurser om övervikt och fetma utifrÄn dags- och kvÀllspressen. Tonvikten ligger pÄ begreppen orsak, ansvar och ÄtgÀrd. Vidare Àr syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhÀllsproblem i tidningarna och i sÄ fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngslÀge Àr socialkonstruktivismen och de teorier som anvÀnts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhÀllsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framtrÀdande.
CSR-orientering i en facklig miljö : Socialt ansvar som strategi
Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.
Företagsrekonstruktörens ansvar : en jÀmförande studie av företagsrekonstruktörens och konkursförvaltarens ansvar
Företagsrekonstruktion Àr ett speciellt insolvensrÀttsligt förfarande som ger en nÀringsidkare med betalningssvÄrigheter möjlighet att genom ett sÀrskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillÀmpas i september 1996 och har sÄledes varit i kraft i över tio Är.Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjÀlpa företagets ledning att fÄ företaget pÄ ?fötter igen?. Rekonstruktören tar sÄledes inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.Konkurslagstiftningen bygger pÄ principen att alla tillgÄngar en skuldsatt gÀldenÀr har tas om hand i ett konkursbo och anvÀnds för att betala av skulder som gÀldenÀren har. Konkursinstitutets funktion Àr sÄledes att fördela gÀldenÀrens tillgÄngar bland borgenÀrerna sÄ att borgenÀrerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hÀnsyn till fordringarnas storlek.GÀldenÀren förlorar genom konkursbeslutet rÄdigheten över sin egendom och sin rÀttsliga förmÄga att förfoga över egendomen genom att ingÄ förbindelser som kan göras gÀllande i konkursen.
Organdonation en utmaning för intensivvÄrdsjuksköterskan
Mellan behovet av organ för svÄrt sjuka patienter och tillgÀngligheten pÄ organ frÄn avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har vÀrlden över blivit en vÀxande angelÀgenhet dels för individen som Àr i behov av ett nytt organ men Àven för samhÀllet i stort. PÄ intensivvÄrdsavdelningar avlider mÀnniskor av obotliga hjÀrnskador dÀr döden konstateras genom sÄ kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vÄrdas i respirator kan de bli organdonatorer.Att som intensivvÄrdssjuksköterska stÀllas inför att vÄrda en organdonator Àr en utmanande och mÄngfasetterad uppgift speciellt dÄ det ocksÄ sker relativt sÀllan Àr det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebÀr för intensivvÄrdsjuksköterskan i rollen som vÄrdare. Syftet med denna studie Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vÄrdandet i samband med organdonationMetoden som anvÀnds Àr litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som tvÄ teman, vÄrdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens.
Klass 9 A. En ansvarsfrÄga för lÀrare
Titel: Klass 9A - En ansvarsfrÄga för lÀrareFörfattare: Shaista Khan & Sofia KhanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren NilssonSidantal: 45 sidorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka vart en lÀrares ansvar slutar i den bild av lÀrare som framstÀlls i programserien Klass 9A.Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av ECA-metoden.Huvudresultat: Programserien Klass 9A Àr en dokumentÀrserie enligt programbeskrivningen. Med detta blir det underförstÄtt för ÄskÄdarnaatt programserien skildrar verkligheten som den Àr, men givetvis Àr Àven denna dokumentÀr redigerad och ihop klippt. Det intressanta isammanhanget Àr den slutgiltiga sammanstÀllningen av programmet, det vill sÀga det som ÄskÄdarna och i förlÀngningen samhÀllet fÄr ta del utav. Det Àr denna bild som framstÀlls i programserien pÄverkar dÀrigenom samhÀllets diskurser kring lÀraryrket, lÀrarens roll och lÀrarens ansvar.I programserien ser man lÀrarna ibland göra saker som det inte alltid finns stöd för i pedagogik litteraturen vid Göteborgs Universitet. I den bemÀrkelsen blir det problematiskt att dessa lÀrare ses som ett ideal att strÀva efter i det offentliga rummet.
Varannan damernas? : En analys av tre lÀroböcker utifrÄn genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv
Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var ocksÄ att studera hur de omdömen som lÀrare skriver ser ut i praktiken avseende innehÄll, för att se hur omdömena överensstÀmmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vÄr utgÄngspunkt varit de skrivningar i lÀroplanen (Lpo 94) och de allmÀnna rÄden (Skolverket, 2008) som uttrycker nÄgot om rektors ansvar samt elevers lÀrande- och kunskapsutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehÄllet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak Àr positiva till skriftliga omdömen men att de Àr kritiska till det stöd de fÄtt för implementering. Ett skÀl till att rektorerna Àr positiva Àr de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.