Sök:

Sökresultat:

5034 Uppsatser om Miljömässigt ansvar - Sida 39 av 336

SocialtjÀnstens ansvar för brottsoffer : ur ett rÀttsvetenskapligt perspektiv

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjÀnstens ansvar förbrottsoffer utifrÄn att en sÀrskild bestÀmmelse om denna grupp införts i socialtjÀnstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har bÄde rÀttsdogmatisk och rÀttssociologisk metodanvÀnts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnÀmndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mÄl för brottsoffer isocialtjÀnstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rÀttsligt skydd Ànandras.

Planerarens roll, makt och ansvar i en medborgardialog

MÄlet med denna kandidatexamensuppsats Àr att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för instÀllning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begrÀnsningar har planeraren vad det gÀller att pÄverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet Àr att öka förstÄelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd Àr avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förvÀntningar, förtroende och förstÄelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha nÄgon egentlig utbildning inom omrÄdet.

VeterinÀrers arbete : En studie om etik, ansvar och kÀnslor

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.

En andra chans ? en studie av gymnasielÀrares syn pÄ omprov

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares instÀllning till omprov och hur det tillÀmpas. Det sÀtts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet Àr ocksÄ att se hur omprov pÄverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger pÄ olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan pÄverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap.

Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Fostran i skolan : en empirisk studie om vad lÀrare kan innefatta i begreppet fostran

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar pÄ att de begrepp som finns beskrivna i lÀroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka hur lÀrarna sjÀlva upplever sin situation. Som blivande lÀrare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lÀrare ute pÄ fÀltet.Datainsamlingen har utförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Studien Àr av diskursanalytisk karaktÀr dÄ syftet Àr att undersöka hur lÀrare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar pÄ en mÄngfald dÀr Äsikterna gÄr isÀr, det rÄder en relativt stor osÀkerhet kring vad fostran stÄr för och frÀmst hur lÀrarens roll ser ut i det hela dÄ begreppet uppfattas som mycket komplext. VÄrt resultat ÄskÄdliggör att det Àr lÀrarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion dÀr nÄgra av de omrÄden som diskuteras och tas upp Àr skolans och förÀldrarnas ansvar, tolkningar av lÀroplanen, vÀrdegrunden samt det yrkesetiska sprÄket.

Pedagogers kompetensutveckling - FörutsÀttningar och begrÀnsningar

Studien inriktar sig pÄ Àmnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsÀttningar eller begrÀnsningar det Àr som pÄverkar. Ett andra syfte Àr ocksÄ att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning pÄ LÀrarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger bÄde pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare Är och pÄ sex kvalitativa intervjuer, tvÄ rektorer och fyra pedagoger. FrÄgestÀllningarna jag har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vilken kompetensutveckling Àr det som efterfrÄgas av pedagogerna och vad Àr det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer pÄ varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar pÄ pedagogernas möjlighet att pÄverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning LÀrarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla och önskvÀrda.

Är en schimpans bĂ€ttre pĂ„ att skapa avkastning Ă€n en professionell fondförvaltare? : En jĂ€mförande studie om historisk avkastning av förvaltade fonder och slumpmĂ€ssigt genererade portföljer

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

LÀrares tankar om lÀxor

Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet lÀxor. DÄ det inte nÀmns nÄgot om lÀxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lÀrare har för tankar med sina lÀxor. Jag har valt att anvÀnda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lÀrare jag valt att intervjua Àr 7 grundskolelÀrare. De undervisar i Ärskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar pÄ ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.

Socialt ansvar i dubbelbemÀrkelse : Hur CSR-kommunikation genom sociala media pÄverkar företags anseende

Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Elevers ansvar i skolan : En studie om pedagogers syn pÄ elevansvar i grundskolans tidigare Är

Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->