Sökresultat:
1257 Uppsatser om Miljömässigt agerande - Sida 59 av 84
Att frÀmja skolnÀrvaro : Elever- och förÀldrars upplevelser av skolans arbete med skolfrÄnvaro
UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.
Ledarskapsstrategier genom olika kommunikationsvÀgar : Kommunikativt ledarskap, intrycksstyrning och responsarbete ur ett chefsperspektiv
FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.
?Man mÄste ju tillÄta sig sjÀlv att ha kÀnslor, det Àr ju ÀndÄ mÀnniskor vi har att göra med? : En kvalitativ undersökning om utredande socialsekreterares hantering av sina emotioner utifrÄn mötet med klienten
Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.
Sociala interaktioner i idrottshallen
Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor.
Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.
Reagera - det nya planera : En studie om hur SMFs tillvÀxtstrategier pÄverkas av marknadsturbulens
Syftet med denna uppsats Àr att studera förhÄllandet mellan företags tilltÀnkta tillvÀxtstrategier innan finanskrisen, gentemot hur dessa realiserats under och efter finanskrisens inverkan. SÄlunda undersöks i uppsatsen hur marknadsturbulens inverkar pÄ smÄ- och medelstora företags tillvÀxtstrategier. Vidare har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats och tillÀmpat en fallstudie som forskningsstrategi för att fÄ en sÄ djup inblick i företagens agerande som möjligt, som kan hjÀlpa oss att förstÄ deras beteende. Den teoretiska referensramen implicerar till huvudsaklig del teori gÀllande strategi och hur företag kan gÄ tillvÀga för att skapa tillvÀxt, vilket vÀsentligen belyser tillvÀxt genom marknadspenetrering, marknadsutveckling, produktutveckling och diversifiering. Vidare redogörs för Ätta fallföretag i empiri- och analyskapitlet och hur deras tillvÀxtstrategier sÄg ut innan, under samt efter finanskrisen, dÀr vi avslutar med en analytisk sammanstÀllning av kapitlet. I diskussionskapitlet diskuteras de mönster som kunnat tydas utifrÄn de Ätta fallföretagen, dÀr teori integreras med vÄr inhÀmtade empiriska data.
Hur kan spararna pÄverka fondbolagens transaktionskostnader? : En kvalitativ studie utifrÄn Hirschmans transaktionskostnadsteori
Under de senaste Ären har marknaden för svenskarnas olika sparandeformer förÀndrats. För bara nÄgra Är sedan hade storbankerna oligopol pÄ marknaden, med mÄnga trofasta kunder som varken ifrÄgasatte bankens avgifter eller rÄdgivning styrde de marknaden efter sina egna villkor. Nya aktörer har funnit en lucka in pÄ marknaden som dÀrmed har gÄtt mot en allt friare konkurrens. Stark kritik har riktats mot bankernas höga avgifter och deras begrÀnsade utbud. De nya aktörerna som bland annat bestÄr av InternetmÀklare och fristÄende rÄdgivare erbjuder kunderna ett större utbud till en lÀgre avgift.
SJUKSKĂTERSKAN OCH DEN VĂ LDTAGNA KVINNANS UPPLEVELSER AV ATT MĂTA VARANDRA UNDER VĂ RDFĂRLOPPET.
Bakgrund: Det förekommer fler offer av kvinnor som utsÀtts för vÄld Àn vad det gör vid exempelvis trafikolyckor och malaria tillsammans. Sexuellt vÄld mot kvinnor Àr idag ett stort folkhÀlsoproblem. SÄlunda mÄste allmÀnsjuksköterskan bemöta den vÄldtagna kvinnan med vÀrdighet och agerar professionellt nÀr svÄra situationer uppkommer, eftersom ett bemötande med god omvÄrdnad speglar kvinnans framtida agerande och bearbetning av problemet.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta vÄldtagna kvinnor samt att beskriva kvinnors upplevelser av att möta sjuksköterskor i vÄrdförloppet.
Metod: En litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.
FrÄn insikt till handling : Prövning av Luhmanns systemteori pÄ Miljödiplom i Jönköpings kommun
Uppsatsens syfte Àr att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrÄn Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till smÄ och medelstora företag dÄ det stÀller mindre krav pÄ dokumentation och resurser, jÀmfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall pÄ kvalitet. Den metod som valts Àr teoriprövande fallstudie dÀr de teorier som vi prövar dÀrför Àr en del av metoden vi anvÀnder oss av.Niklas Luhmann (1927 ? 1998) var utbildad jurist men studerade Àven sociologi, vilket han Àven doktorerade i, bland annat pÄ Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmÀn social systemteori som innebÀr att den gör ansprÄk pÄ att behandla ett allomfattande system dÀr det finns generella delar och principer som Àr likadana för alla system.
Hur matintaget pÄverkas av vÄrdarens den demenssjukas beteende samt vilken betydelse omgivningsfaktorerna har : en observationsstudie pÄ tre demenssjuka personer samt personal som hjÀlpte dem
Syftet med studien var att beskriva hur vÄrdtagarens samt vÄrdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppssprÄk) pÄverkade matintaget hos demenssjuka vÄrdtagare. Hur omgiviningsfaktorer pÄverkade matintaget har ocksÄ observerats. En observationsstudie genomfördes pÄ en demensavdelning under 5 luncher med hjÀlp av en observationsmall. Resultatet visade pÄ att de flesta verbala pÄpekanden/instruktioner frÄn personalen gavs till vÄrdtagarna de luncher dÄ de Ät minst, samt att personalen visade pÄ stor följsamhet gÀllande att kÀnna av hur vÄrdtagarna önskade hjÀlp under mÄltiderna. Interaktionen mellan vÄrdare/vÄrdtagare upplevdes "tryggt".
Israelisk luftmakt under Yom-Kippur kriget : en studie av israelisk luftmakt och manöverkrigföring
Manöverkrigföring Àr idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmÄganför mÄnga vÀstlÀnder. Luftmaktens betydelse i vÀpnade konflikter Àr ocksÄ aktuell i dagensmilitÀrteoretiska debatt. Men vad innebÀr dÄ manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga pÄ manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett anvÀnt luftmaktflitigt, Àr Israel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken omfattning Israel anvÀnt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.
Barfota pÄ jobbet? : -En uppsats om klÀder och klÀdkoder pÄ arbetsplatsen.
KlÀdkoder förekommer pÄ mÄnga olika typer av företag och pÄverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. RÀttsomrÄdet rörande klÀdkoder Àr dock relativt oklart och det finns en brist pÄ relevanta, aktuella rÀttsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga pÄ rÀttsprinciper och sedvana Àn pÄ uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats Àr att söka utreda detta rÀttslÀge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprÀtthÄlla en klÀdkod samt att undersöka arbetstagarens rÀttigheter.
?Söker du en perfekt vÀn sÄ lÀr du bli utan? ? En kvalitativ studie om konflikter i kvinnliga vÀnskapsrelationer.
Tema: Konflikthantering mellan vÀnnerSyfte: Att undersöka bakgrunden och förekomsten för hur konflikter tar sig uttryck i vÀnskapsrelationer samt hur konflikter hanteras i deras relation. Studien tar Àven upp respondenternas tankar kring kön och Älders inverkan av vÀnskapsrelationen.FrÄgestÀllningar: Vilken betydelse fÄr konflikter och hur hanteras dem i en vÀnskapsrelation? Vad kÀnnetecknar de konflikter som uppstÄr i vuxnas vÀnskapsrelationer? Vad anser respondenterna vara orsakerna vara till att en konflikt uppstÄr i en vÀnskapsrelation?Teorianknytning: Intervjupersonernas berÀttelser analyserades med hjÀlp av tre teorier vilka utgjordes av Konfliktteori, Anknytningsteori samt Kommunikationsteori. Metod: Studie Àr av deskriptiv karaktÀr, vi har valt att göra en kvalitativ studie vilket Àr en bÀttre metod för att fÄnga erfarenheter och betydelser utifrÄn respondenternas vardag. Med hjÀlp av en intervjuformulÀr-guide undersöks kvinnors upplevelser av deras vÀnskapsrelationer med betoning pÄ konflikter och relation.Resultat: Vi kan utifrÄn vÄrt resultat urskilja att respondenternas beskrivningar av vad som Àr en bra vÀn innehÄller bÄde beteenden och egenskaper.
Freeconomics : Förtydligandet av ett begrepp
Denna uppsats avser att undersöka huruvida Porters Femkrafts-modell kan skönjas i ett företags strategi vid etableringen pÄ en ny marknad. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om Tickets strategiska beslutsunderlag vid nyetableringen pÄ den danska Internetmarkanden skedde utifrÄn Porters modell? Hur kan Tickets strategi kopplas till Porters modell? Hur skiljer sig Tickets strategi frÄn Porters modell? UtifrÄn intervjuer med Ticket samt studerande av Ärsredovisning har data insamlats om Tickets agerande och formulering av strategi. Denna data har analyserats i förhÄllande till Porters femkraftsmodell för att klargöra skillnader och samband mellan teori och verklighet samt varför dessa har betydelse för företaget.Undersökningen visar att Porters femkraftsmodell kan kopplas till Tickets strategi men att det finns stora begrÀnsningar i dess betydelse. De fem krafternas relevans varierar för Ticket.
Syskonkontakten Àr viktig men? ? En kvalitativ studie av familjehemsförÀldrars syn pÄ de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur familjehemsförÀldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger pÄ kontakten med syskon som Àr placerade i andra familjehem men Àven kontakten med syskon som inte Àr placerade berörs i viss mÄn. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsförÀldrar som har skilda erfarenheter pÄ omrÄdet. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsförÀldrarna har för att upprÀtthÄlla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprÀtthÄlla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser pÄ syskon som fenomen och pÄ specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de fÄr av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att mÄnga olika faktorer pÄverkade hur familjehemsförÀldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.
Det undersökande förhÄllningssÀttet i matematikundervisningen : En undersökning av lÀromedel för Ärskurs 6 i Sverige och Danmark
Denna C-uppsats utgÄr i frÄn den omfattande debatten i samhÀllet om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ?Lusten att lÀra? frÄn 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige mÄnga gÄnger domineras av lÀroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhÄllningssÀttet i matematikundervisningen utifrÄn forskning och teori samt att undersöka hur detta tillÀmpas i lÀromedel för Ärskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lÀrande och matematikdidaktik med fokus pÄ det konstruktivistiska perspektivet.