Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Deltaco är ett medelstort företag som säljer IT-relaterade produkter till datorbutiker, installatörer, industrikunder etc. men ej till slutkund. Deltaco har ett dotterbolag i Finland och ett i Danmark och flera avdelningar i Flemingsberg. Examensarbetet gjordes på avdelningen som heter RMA ( Retur Material Authorization). RMAs uppgifter är att ta hand om returnerade produkter som omfattas av garanti.

Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för dettaså det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning.

Titel: Country of Origin som marknadsföringsinstrument- Om betydelsen av ursprungsland vid marknadsföring i ett internationellt perspektiv Problem: Vilken betydelse har ursprungsland (COO) för konsumentens köppreferenser? Går det att upptäcka skillnader i COO-begreppets betydelse för produkter med hög respektive låg upplevd risk? Syfte: Att kartlägga och förstå fenomenet ursprungsland/Country of Origin vid marknadsföring i ett internationellt perspektiv Metod: Genomgång och översikt av för kunskapsområdet relevant aktuell litteratur. Kvantitativ undersökning av betydelsen av COO för svenska konsumenters köppreferenser vid hög respektive låg upplevd risk. Slutsatser: COO är en av flera faktorer som medverkar till att påverka konsumentens köpbeslut. Betydelsen av COO som determinant i köpbeslutsprocessen ska inte överskattas, men går heller inte att avfärda.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Ländryggen är det medicinska namnet på ryggens nedre del, ungefär från revbenen till höften. Ont i ländryggen kan oftast behandlas bra hos en osteopat eller eventuellt hos en kiropraktor eller naprapat. En vanlig behandling de gör då, är att de sträcker ut ländryggen på personen ifråga. Detta för att ländkotorna i ländryggen ska sträckas ut och få avlastning. Genom att dra ut ländryggen ökar cirkulationen och belastningen minskar.

Då byggbranschen idag ställer allt högre krav på dess aktörer och rutiner för att säkra kvaliteten påden slutgiltiga produkten, har kvalitetsarbetet också ökat i en större grad. Något som spelar en storroll i detta arbete är kvalitetssäkringen. Kvalitetssäkring innebär ett systematiskt arbete som oftaföljer ett visst kvalitetssystem eller kvalitetsmärke. Att detta bedrivs bevisas ofta genom en visscertifiering.Nordmarkens Fasader i Töcksfors tillverkar och monterar fönster, dörrar, fasader och tak i aluminiumoch glas. För att säkra kvaliteten på sina produkter arbetar de efter P-märkningssystemet som senareleder till att de får P-märka sina produkter.

De flesta människor anser att djurens välfärd är en viktigt fråga och det är en fråga som idag engagerar många. I de flesta produktionssystem som djur hålls i idag finns brister gällande djurens välfärd. Dessa brister skiljer sig åt i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende på i vilken typ av system som djuren hålls. När animaliska produkter hamnar på marknaden är det dock svårt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som härrör från djur som hållts i system där de haft en bättre välfärd. Det finns vissa märkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bättre välfärd men för de flesta produkter saknas lättillgänglig information.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut. Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett. Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra.

Sötningsmedel kan definieras som en substans som smakar sött. Det finns många olika budskap i samhället när det gäller sötningsmedel och ibland kan det därför vara svårt för konsumenter att veta vad de ska inhandla. Som kostekonom ansvarar man ofta för inköp i stora sammanhang och påverkar på så vis många människors kostvanor. Syftet med studien var därför att få veta om kostekonomstudenter vid Göteborgs universitet väljer produkter med sötningsmedel och vilken allmän uppfattning de har angående konsumtion av sötningsmedel. Jag ville också veta varifrån de har fått sin kunskap.En studie gjordes där kostekonomklasserna vid Göteborgs universitet deltog i en enkätundersökning, sammanlagt deltog 30 studenter.

Sveriges landskap har en lång historia som går hela vägen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. När länen bildades och övertog rätten att bestämma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system på Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som är viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lägga större åtaganden på leverantörer av systemlösningar, för att på så sätt kunna minska behovet av interna resurser. Därför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och när och varför det är motiverat att överlåta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing används för att besvara frågan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillämpas på tre pågående projekt. Därefter används "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som är viktiga att uppfylla både internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende på om tid, kostnad eller kvalitet är prioriterat i respektive projekt.