Detta examensarbete behandlar utvecklingen av en prototyp ämnad att underlätta hantering av ett företags artiklar vid lanseringen av en e-handel. Prototypens uppgift är att fylla luckan mellan affärssystem och e-handelsplattform (CMS). I prototypen kan användare, med utgång från artikelinformation extraherad från ett företags affärssystem, redigera artiklar, skapa produkter av artiklar och skapa kategorier för produkter. Idén bakom prototypen kommer från att många e-handelsplattformar visar brister vad det gäller artikelhantering. Arbetet utförs på uppdrag, och med stöd, av ett företag som arbetar med att utveckla e-handelslösningar.Prototypen tog formen av en webbapplikation utvecklad med hjälp av ASP.NET och programspråket C#.

Detta examensarbete utförs vid SSC Lindvalls AB i Kalix höstterminen 2006, ett snickeriföretag som bland annat tillverkar inredningar till bibliotek. Företaget har en egen biblioteksmöbelserie som går under namnet Fora, som omfattar ett rikt antal varierande produkter. Uppgiften är att utveckla en ny biblioteksdisk ur Fora-serien så att den blir så användarvänlig och tillverkningsvänlig som möjligt, samt ta fram kompletterande produkter för att skapa ett komplett disksystem. Grundläggande riktlinjer har dragits av arkitekter och arbetet utförs med stöd från dem. Tyngdpunkten i projektet ligger på produktionsanpassningen samt att skapa en attraktiv produkt ute på marknaden - en produkt som tilltalar både tillverkare och kunder.

I dagsläget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste åren och gör det svårt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i dagligvarubutiker på den lokala marknaden.

Problemområde: Idag har Internet blivit var mans egendom. Detta innebär tyvärr en hel del problem. Det tydligaste vi står inför idag är att IP-adresserna håller på att ta slut. För att bli av med problemet används olika temporära lösningar ("lappningsteknik") men även en permanent lösning utvecklas, nämligen Ipv6 (Internet Protocol version 6).Det nya protokollet löser adressbristen men har även många andra funktioner så som säkerhet och bättre routinglösningar. Vi ställde oss då frågan varför har ingen övergång skett trots dessa fördelar.

Stora som små företag kan idag vara med och konkurrera om kunder på den globala marknaden. För att överbrygga den geografiska problematiken med stora avstånd mellan kunder och aktörer inom värdekedjan, har dagens utvecklade transporter och tillika transportnät haft en enorm betydelse. Produkter kan idag med relativt små ekonomiska medel förflyttas för att skapa ett större ekonomiskt värde på ett långt avstånd ifrån det säljande företaget.Olika produkter har dock olika krav beträffande leveransservice och leveranssäkerhet. Många produkter kan transporteras och distribueras under en längre tid och för en lägre kostnad, medan andra kräver att transport och förflyttning löses omedelbart. De långa avstånden på den globala marknaden gör det extra svårt för företag vilka säljer och distribuerar tidskänsliga produkter, men även för exempelvis produkter utvecklade för akut vårdassistans.

I den allt hårdare konkurrens som råder inom verkstadsindustrin är det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsättningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) är det många nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller är krångliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland på dessa problem. Ett stort förändringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nått fram till området produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske är idag inte fastställt.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur en mindre bank med begränsade resurser kan marknadsföra hållbara aktiefonder mot privata kunder på ett lämpligt sätt. Detta är av intresse eftersom marknaden i allt större utsträckning efterfrågar produkter av detta slag samtidigt som det ofta råder bristande kunskap bland banker angående hur hållbara produkter bör marknadsföras. En empirisk studie tillsammans med en litteraturstudie har legat till grund för utformningen av ett antal rekommendationer. Resultatet av kundundersökningen visar att det finns en utbredd okunnighet på marknaden om dessa produkter, men även att det finns ett relativt stort intresse för dem. Enligt undersökningens resultat är en lämplig målgrupp att rikta marknadsföringen mot högutbildade, yngre män och kvinnor.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Detta arbete har utförts i Finland hos ett företag inom stenbearbetningsbranschen, en bransch där de flesta företag i norden endast tillverkar produkter mot kundspecificerade order till följd av hård priskonkurrens vid tillverkning av standardprodukter från främst kinesiska aktörer.Syftet med detta arbete har varit att studera hur Lean produktion och några av de teorier som ofta förknippas med Lean produktion är tillämpningsbara vid tillverkning av produkter vars mått och form specificeras av kunden för att studera huruvida dessa kan användas för att minska ledtiden i produktionen.Metoden för att finna hur Lean produktion förhåller sig vid produktion där lagerföring av färdiga produkter ej är möjligt har utförts genom att utföra en värdeflödesanalys av produktionen hos en producent av stenprodukter, för att därefter studera teorier som används inom Lean produktion för att minska ledtiden i produktionen och analysera huruvida dessa är tillämpbara i produktion där alla produkter varierar berörande mått, form och material till följd av att varje order specificeras av kund.Under arbetet har även försöksplanering utförts för att finna hur vissa faktorer samspelar vid kapning av kvartskompositprodukter för att på så sätt försöka finna faktornivåer som kan minska antalet defekter som uppstår. De defekter som var mest frekventa var skärvor som lossnar från materialets kanter, snedskärning i materialet samt att materialet i vissa fall spricker vid kapning. Av dessa defekter studerades endast skärvor som lossnar från materialet, då de andra defekterna inte uppstod vid utförandet av försöket.Resultatet av arbetet visar att ett Lean tänkesätt är tillämpbart i en produktion av denna art. Vissa av de studerade teorierna är lämpliga att använda som de är utformade, medan vissa teorier kräver en del modifikation för att tillämpas eller alternativt finna bättre lämpade teorier att utnyttja. Exempelvis så kan 5S, Supermarkets och FIFU användas i produktion där tillverkning endast sker direkt mot order.

Klädindustrin har förändrats betydligt de senaste 30 åren. Detta har lett till nya affärsmodeller som bygger på trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affärskoncept benämns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nämna några. Konceptet uppmanar konsumenter till att ständigt konsumera kläder som därmed stimulerar konsumenternas behov av att bära det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende får i längden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhällsaktörer ifrågasätter dessa affärsmodeller.

Vi utsätts dagligen för en mängd kemikalier, vissa av dem är skadliga både för människan och miljö. För att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet giftfri miljö är det av yttersta vikt att förskolorna måste bli giftfria, detta då många förskolor har produkter och leksaker som innehåller miljöfarliga ämnen. Barn är känsligare än vuxna och det är därför av stor betydels att fasa ut produkter från förskolorna där barnen vistas många timmar om dagen. Flertalet kommuner har starta detta arbete men det är viktigt att det sker en beteendeförändring för att åstadkomma ett hållbart resultat.Syftet med studien var att undersöka om information till förskolepersonalen har bidragit till ökad kunskap om miljöfarliga kemikalier på förskolan. Studien syftar även att undersöka om ökad kunskap har lett till ett förändringsarbete samt vilka hinder och möjligheter som finns för att använda kunskapen i ett arbete för giftfri förskola.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.