Sökresultat:
239 Uppsatser om Miljöledningssystem - Sida 13 av 16
Styrning av lagerhållning och artikelplacering
Examensarbetet är utfört på Lifco Dental, som är ett distributionsföretag i Enköping undervårterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoäng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet ärlagerhantering av tandläkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhållning och artikelplacering. Andraområden som har bearbetas är ergonomi och personalfrågor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrågor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd
Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p?
akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade
fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av
demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med
demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte
?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa
konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Kan kortvågsradion öka rörligheten på våra förband?
Min målsättning med denna uppsats har varit att forska kring hur kortvågsradion kan öka rörligheten på svenska förband i utlandsstyrkan. Inledningsvis har jag definerat vad jag menar med manöverkrigsföring, uppdragstaktik, de sex grundläggande förmågorna och radio. Jag har intervjuat individer som varit på enheter som rört sig i terrängen i Afghanistan och Kosovo. Jag har sedan diskuterat kring hur man kan öka rörligeheten genom att använd sig av uppdragstaktik och kortvågsradion. Jag har jämfört ledningsätt och radioanvändande mellan Afghanistan och Kosovo och dragit slutsatser från detta.En av slutsatserna som har dragits ur uppsatsen är att det är räckvidden som möjliggör en högre rörlighet genom att enheterna inte blir styrda till att hålla sig inom t.ex.
FR2000 : Introducering av ett ledningssystem på ett litet företag
Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar och möjligheter att producera biogas på Utö. Förhoppningen var att på detta vis kunna utnyttja främst slammet ifrån det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands där Skärgårdsstiftelsen i Stockholms Län är Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, där matavfall ifrån Utö Värdshus och slakteriavfall ifrån ett mindre slakteri valdes ut som bäst lämpade. En uppskattning av substratsmängderna gav att en lämplig storlek på biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala användningsområden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av små biogasverk har undersökts.
Färg för de miljömedvetna? En miljöutredning av Teknos AB:s verksamhet i Tranemo
Magisteruppsatsen utfördes på Teknos AB i Tranemo. Företaget har ingått i Teknoskoncernensedan 1989 och har under en längre tidsperiod aktivt arbetat för att vara ett alternativ för denkvalitets- och miljömedvetne kunden. Synen på att företaget nått långt i sitt miljöarbete ochatt organisationen har en väl fungerande utveckling av sina miljöprocesser förstärks av detmiljöcertifikat företaget belönats med sedan år 1999.För att ge företaget en uppdaterad bild om hur deras verksamhet påverkar miljön ur olikaaspekter genomförs en miljöutredning. Utredningen ämnar även resultera i förslag påförbättringar som kan leda till att brister i organisationen åtgärdas samt att den miljöpåverkanföretagets verksamhet orsakar, förminskas.Miljöutredningen är främst utformad i en beskrivande metodik där företagets processer,rutiner och tillvägagångssätt förklaras och utreds. Inom de områden som företaget själva intehar någon information om miljörelaterade frågor utför miljöutredningen även utforskandestudier för att ge klarhet i frågor som anses relevanta.
?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka
I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr
Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess
ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och
dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
NBF : en självsynkroniserande myt eller ett organiserat paradis?
Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000.