Sökresultat:
1335 Uppsatser om Miljöledning - Sida 65 av 89
Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning
I denna uppsats undersöktes det om toner vid olika tonhöjd pÄverkades olika mycket av de hörbara skillnader som uppstod vid MP3-kodning. För att ge upphov till dessa hörbara skillnader kördes en MP3-kodare vid lÄga bithastigheter. Detta med MP3-kodaren LAME MP3 encoder och toner frÄn en Fender Stratocaster elgitarr, dessa valdes godtyckligt dÄ arbetet strÀvade efter ekologisk validitet till vanligt förekommande MP3-kodning. För att undersöka om dessa elgitarrtoner vid olika tonhöjd gav ifrÄn sig olika mÀngder hörbara skillnader utfördes ett pilottest och ett lyssningstest. I bÄda testen bedömdes upplevda kvalitetsskillnader mellan MP3 och CD-kvalitet.
"Resource Management" - organisatoriska konsekvenser för utveckling i arbetet? : En studie av resurschefers och medarbetares uppfattningar om ett nytt arbetssÀtt
Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Ă
andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pÄ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djÀrv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stÀller oss samtidigt frÄgande till hur pass genomförbart detta Àr i realiteten, dÄ tillrÀckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.
Skiljer sig motionÀrer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro?
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att undersöka om motionÀrer skiljer frÄn icke-motionÀrer med avseende pÄ sjukfrÄnvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig individer som Àgnar sig Ät regelbunden motion frÄn dem som inte gör det med avseende pÄ sjukfrÄnvaro? Skiljer sig förekomsten av frÄnvaro inom sjuklöneperioden respektive lÀngre frÄnvaro mellan de ovan nÀmnda grupperna?MetodStudien baserades pÄ 1065 kvinnor och mÀn i Äldrarna 20-65 Är frÄn ett tidigare insamlat material frÄn den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestÀmdes genom en enkÀtfrÄga och deltagarna delades in i tvÄ grupper, en med icke-motionÀrer och en med motionÀrer. Dessa tvÄ grupper jÀmfördes sedan i avseende pÄ tre frÄgor om sjukfrÄnvaro som ocksÄ Äterfanns i enkÀten.
Kattrumpans undergÄng? : Bör begreppet gÄva tolkas enhetligt i stÀmpelskattemÀssigt och inkomstskattemÀssigt hÀnseende?
HD avgjorde Är 2013 tvÄ mÄl som Àndrade rÀttslÀget för stÀmpelskatt pÄ gÄva av fast egendom. Innan HD:s avgöranden kunde fastigheter stÀmpelskattefritt överlÄtas genom gÄva till aktiebolag om ersÀttningen understeg 85 procent av fastighetens taxeringsvÀrde. Idag Àr dock utgÄngspunkten att fastighetsöverlÄtelser till aktiebolag ska presumeras vara stÀmpelskattepliktiga tillskott istÀllet för gÄvor. HD:s Àndring av rÀttslÀget har lett till en oklarhet i hur liknande överlÄtelser ska bedömas i inkomstskattemÀssigt hÀnseende. I uppsatsen utreds dÀrför om begreppet gÄva bör tolkas enhetligt eller om det finns anledning att göra skillnad mellan gÄvoöverlÄtelser i stÀmpelskattemÀssigt och inkomstskattemÀssigt hÀnseende.För att en gÄva ska föreligga krÀvs alltid att tre allmÀnna gÄvorekvisit Àr uppfyllda.
Nollalternativet vid förnyad koncession för kraftledningar
Studien syftar till att analysera problematiken med nollalternativet vid ansökan om koncessionsförlÀngning för kraftledningar. FrÄgan vÀcktes pÄ Sweco Energuide AB nÀr de arbetade med ett koncessionsÀrende för kraftledningar och en medarbetare tog upp Àmnet till diskussion hur formuleringen egentligen bör se ut vad gÀller konsekvensen av en icke-förnyad koncession, vilket Àr innebörden av nollalternativet. Ellagstiftningen i Sverige fastslÄr att den som vill bygga eller anvÀnda elektriska starkströmsledningar mÄste ansöka om tillstÄnd, s.k. nÀtkoncession. Sedan nÄgot Är tillbaka har Ellagen Àndrats till att nÀtkoncession gÀller tills vidare och att en omprövning kan ske pÄ begÀran av koncessionsinnehavaren, kommun eller lÀnsstyrelse tidigast fyrtio Är efter att den först beviljats.
VÀrldens bÀsta jobb - En studie av enhetschefen inom Àldreomsorgen
Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2008 och utgör examensarbete pÄ socionompro-grammet. Vi som författat studien har lÀst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien Àr att belysa enhetschefens arbetssituation utifrÄn sina möjligheter att pÄ-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom Àldreomsorgen utifrÄn boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi anvÀnt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrÄn ett slump-mÀssigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjÀnstgör som enhetschefer inom Àldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frÄgestÀllning, nÀmligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.
Uppfattat eller inte? ? En studie om omprofileringsproblematik vid uppfattningsgap
PÄ en marknad dÀr fler och fler aktörer slÄss om konsumenternas uppmÀrksamhet rÀcker det inte lÀngre att konkurrera genom ett uppdaterat sortiment och aggressiv prissÀttning. Den ökade vikten av att förmedla mervÀrden till kunden har bidragit till att varumÀrkesbyggande fÄtt ökad betydelse under de senaste Ären. Ett varumÀrke Àr en tillgÄng som sÀnder ut företagets vÀrderingar till kunden som förhoppningsvis tilltalas av den image varumÀrket förmedlar. En metod för företaget att stÀrka sitt varumÀrke Àr att genomföra en omprofilering, vilket innebÀr att företaget tillÀmpar en strategi dÀr de vill Àndra sin image och signalera till kunder och andra intressenter att företaget förÀndrats.Trots att omprofileringens syfte Àr att Àndra kundens uppfattning om varumÀrket till det bÀttre innebÀr en omprofilering svÄrigheter och det Àr vanligt att företag som tillÀmpar strategin misslyckas. En av svÄrigheterna i att skapa önskad image Àr komplexiteten i kommunikationen till kunden, det Àr kundens samlade erfarenheter frÄn varumÀrket som skapar kundens uppfattning.
Verksamhetsstyrning och kompetens
Vid Uddeholm Tooling AB, som Àr belÀget i Hagfors, pÄgÄr flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den hÀr uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att mÄnga samtidigt pÄgÄende processer kan försvÄra lÀrandet och förstÄelsen för dessa i organisationen. Den framhöll Àven mellanchefernas betydelse vid förÀndringsarbete. PÄ plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under tvÄ dagar. Tio chefer intervjuades tvÄ och tvÄ, dÀr syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville Àven upptÀcka faktorer som pÄverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förstÄelse. De strategiska processerna pÄ Uddeholm Tooling AB Àr utvecklingsdagar, affÀrsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning.
Vad motiverar 80-talister till att arbeta?
Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.
Arbete ger livet mening : Studier av en förbÀttringsprocess pÄ ett störrelivsmedelsföretag
Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglÀdje samt utvÀrderade effekter pÄ upplevd hÀlsa, gott liv och arbetsglÀdje av de ergonomiska ÄtgÀrder som vidtagits pÄ ett större livsmedelsföretag. Ergonomi hÀr definierat ur ett helhetsperspektiv: MÀnniskan Àr en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. FrÄgestÀllningen utvÀrderas i termer av mÄlbildens nyckelord. MÄlbild Àr:?Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete dÀr alla medarbetare kÀnner glÀdje och trivsel samt bibehÄller god hÀlsa.
JÀmstÀlldhetsarbete i förskolan ? utifrÄn ett genusperspektiv: En studie i hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet
Studien handlar om hur jÀmstÀlldhetsarbete bedrivs inom förskolans verksamhet ? utifrÄn ett genusperspektiv. Studien har utförts via kvalitativa intervjuer med fem pedagoger pÄ olika orter i Sverige, dÀr informanterna redogör för sitt jÀmstÀlldhetsarbete samt vilka resultat de anser att jÀmstÀlldhetsarbetet gett. Resultatet visar att informanterna anvÀnder olika arbetsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att befrÀmja jÀmstÀlldhet. Samtal Àr dock en form som samtliga informanter lyfter fram som en fungerande arbetsmetod.
Samma piller i ny förpackning ? Det riktiga apoteket?
Ăr du intresserad av vad som hĂ€nder hĂ€r och nu kring Apoteket AB:s omreglering? IsĂ„dana fall rekommenderar vi dig att lĂ€sa denna uppsats, ?Samma piller i ny förpackning? det riktiga apoteket??. Som lĂ€sare fĂ„r du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, nĂ€r det nu har gĂ„tt frĂ„n statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,pĂ„verkas av och arbetar med den förĂ€ndring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehĂ„ller ett introduktionskapitel dĂ€r du fĂ„r en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stĂ„tt för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in pĂ„ den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek HjĂ€rtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vĂ„rkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger pĂ„ den förĂ€ndring som skett i och med omregleringenoch vad denna förĂ€ndring har medfört.
En organisation för stor för sin egna kompetens : En kvalitativ forskningsstudie pÄ polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation
Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.
11 kap. 5 § ĂB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda
Presumtionsreglerna i 11 kap. ĂB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.
Vi tror p? att frig?ra tid till mer v?rdeskapande uppgifter
Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer.
Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.