SammanfattningFör svenska tillverkningsföretag med 50-200 anställda finns stora värden i anläggningstillgångar. Dessa tillgångar skall enligt rådande lagstiftning och rekommendationer värderas och ifall behov finns skrivas ned. Det finns inom den svenska redovisningen idag två rekommendationer Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets tolkning för hur detta skall genomföras. Dessa rekommendationer grundas i Årsredovisningslagen som alla företag i storleksklassen måste följa. Hur skall man då kunna bestämma när man skall följa vilken rekommendation och i vilken utsträckning denna rekommendation kan tolkas.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska sju frågeformulär som använts för att mäta kvalitet ur ett brukarperspektiv. Den huvudsakliga fokuseringen har varit på enkäter där i första hand frågekonstruktionen har belysts. Analysen har utgått från åtta kvalitetsområden som SCB använt i en undersökning av brukares upplevelser av kvaliteten inom individ ? och familjeomsorgen, dessa har även kritiskt granskat. Av studien framkommer att dessa områden kan ses som adekvata utifrån lagstiftning och Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem inom individ ? och familjeomsorgen.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel.

Inom försäkringsrätten återfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

SAMMANDRAGC-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.?Vårdnadsöverflyttningar ? En utredning av i vilka situationer föräldrarriskerar att förlora vårdnaden om sina barn?Handledare: Jeanna LantzUppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att envårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kanförlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. Föratt undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område ärbarnperspektivet och barns bästa centralt.

In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951.In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809?1951.

Teknikämnet är idag ett skolämne som kan ses som oklart odefinierat då det inte finns någon entydig beskrivning avseende ämnets innehåll. Detta framgår även i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svårt för elever och lärare att överblicka teknikämnet avseende mål och undervisning. Detta kan även utläsas från en pågående granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning: Hur ser teknikämnets ställning ut i den svenska grundskolan utifrån lärarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger på kvalitativa datainsamlingar från olika dokument.

I elnätet finns skyddsfunktioner som ska säkerställa säker och effektiv frånkoppling av felbehäftade anläggningsdelar i enlighet med svensk lagstiftning, rådande normer och branschpraxis. Målet med detta examensarbete har varit att utveckla ett rapporteringssystem som hjälper till att utföra provning av elanläggningar enligt fastställda normer och samtidigt visa resultatet på ett lättförståeligt och tydligt sätt som går att använda i E.ONs risk- och sårbarhetsanalysverktyg. En risk- och sårbarhetsanalys av elnätsanläggningar krävs för att uppfylla energimarknadsinspektionens föreskrift. [1]Arbetet har utförts i fyra steg. Först har en undersökning av nuläget gjorts.

För att upprätthålla förtroendet för den finansiella marknaden och dess aktörer ställer det krav på fri konkurrens och lika informationsflöde för alla. Detta i egenskap av att kunna effektivisera marknadens funktion. Om inte alla har tillgång till samma information kan asymmetrisk informationsdelning bildas och resultera i en ineffektiv marknad. Detta innebär att olika parter har olika information om värdet på tillgångar. Vilket kan uppkomma med anledning av deras ställning i sitt bolag eller att de fått tillgång till värdefull information som inte är offentlig.

Titel: Privatrådgivarens arbete - en kvalitativ studie av två bankerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Stridh och Maria SundstenHandledare: Stig SörlingDatum: 2010-JuniSyfte: Syftet med denna uppsats är ge en djupare inblick i hur finansiella rådgivare arbetar. Vi vill undersöka hur de rådgivarna hanterar sin roll som rådgivare till kunden kontra säljare för företaget, och hur kundens intressen bevaras.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra rådgivare. Vi har studerat olika teorier i ämnet som vi sedan analyserat tillsammans med det empiriska materialet.Resultat & slutsats: Vår studie visar att de finansiella rådgivarna inte ser någon konflikt i sina roller som försäljare kontra rådgivare. Enligt våra respondenter arbetar de alltid för kundens bästa. Vi kan även konstatera att kundens intressen bevaras främst med hjälp av de lagkrav som finns, då dessa regler är väl inarbetade i bankernas system.Förslag till fortsatt forskning: Vi finner att det skulle vara intressant att även undersöka hur kunderna ser på rådgivningssituationen? Känner de till sina rättigheter? En annan intressant studie vore att undersöka hur bankerna arbetar med finansiell rådgivning jämfört med företag som kallar sig för "oberoende rådgivare".

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling.

Bakgrund: EG-domstolens förhandsavgörande i Marks & Spencer målet har väntats utgöra ett efterlängtat besked kring problemen med gränsöverskridande resultatutjämning. Genom en prejudicerande verkan är domen betydelsefull för samtliga länder som tillämpar liknande koncernbidragsregler som Storbritannien och påverkar härmed även svenskt rättssystem.Marks & Spencer fallet: I Storbritannien finns regler som möjliggör koncernbolag att utjämna vinster och förluster inom koncernen med villkoret att förlusten inte gäller ett utländskt dotterbolag. Marks & Spencer begärde att få göra just ett sådant koncernavdrag och menade att reglerna strider mot EG-fördragets fria etableringsrätt.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga vilken betydelse EG-domstolens utslag i Marks & Spencer domen har för svensk rätt.Metod: Uppsatsen tillämpar den traditionella rättsdogmatiska metoden, varmed avsikten är att beskriva, förklara och analysera gällande rätt.Analys och slutsats: EG-domstolen konstaterar att den brittiska lagstiftningen strider mot etableringsfriheten, men att denna inskränkning är berättigad då syftet är legitimt och motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. I det aktuella fallet strider det dock mot proportionalitetsprincipen att inte medge avdrag då det utländska dotterbolaget uttömt möjligheterna att i hemviststaten utnyttja förlusten i dåtid, nutid och framtid.Domen efterlämnar ett tvetydigt budskap där den Europeiska Unionens önskvärda utveckling påvisas samtidigt som en mycket långtdragen rättfärdigandebedömning stärker medlemsstaternas suveräna skattesystem gentemot den inre marknadens fria rörlighet.Någon omfattande revidering av svensk lagstiftning är inte aktuell utöver vad som gäller de mycket begränsade situationer som EG-domstolen anger. Påstötningen att den nationella lagstiftningen, under vissa kriterier, även skall omfatta koncernbolag med hemvist i andra medlemsstater visar dock vägen för en önskvärd utveckling som medlemsstaterna nu själva ansvarar för..