Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

Denna C-uppsats i sociologi avser att beskriva och analysera hur familjeåterföreningsprocessen har upplevts via Röda Korsets kunder. Anledningen till att denna C-uppsats kom att handla om familjeåterförening var för att det är ett ämne som är oerhört intressant och angeläget. Dessutom känns det väldigt aktuellt då det är under utredning att nya lagförslag gällande återförening av familjer som har flyttat till Sverige pågår. Statsminister Fredrik Reinfeldt och migrationsminister Tobias Billström anser att det ska införas försörjningskrav som ett levnadsvillkor för att anhöriga ska få invandra till Sverige. Bakgrunden till detta examensarbete startade med att Röda Korset ville göra en analys bland de personer som fått hjälp med efterforskning och familjeåterförening via Röda Korset.

SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Riskkapitalbranschen har varit etablerad i Sverige sedan 1980-talet, trots det finns det idag inget regelverk som specifikt reglerar denna verksamhet. Sedan år 2007 har Skatteverket bedrivit djupgående utredningar av bolag verksamma inom riskkapitalbranschen. I utredningarna har fokus legat på en särskild vinstandel som utgår till vissa aktiva aktörer inom denna bransch. Den särskilda vinstandelen benämns carried interest och har skapat stor debatt på riskkapitalområdet. Debatten grundar sig i hur carried interest ska klassificeras och beskattas.

Den senaste tidens växande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter ställt ett allt större krav på företagens informationsgivning. Som svar på denna kritik har företagen, på frivillig basis, börjat lämna en allt mer omfattande redovisning om deras påverkan på omvärlden. Vårt syfte är att kartlägga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser även att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten är till att företagen väljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens inställning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Syftet med rapporten var att studera möjliga återvinningstekniker för Ragn-Sells. För detta användes litteratursökning och intervjuer. Återvinningstekniker som studerats är mekanisk bearbetning, mekanisk återvinning, kemisk återvinning och viskostillverkning. Flera underklasser till dessa metoder studerades också, liksom flera sätt att tillverka återvunna produkter. Rapporten nämner ett urval av återvinningstekniker och försöker inte nämna alla tillgängliga återvinningstekniker.Återvinningsteknikerna har sorterats enligt prioriteringen i EU:s återvinningsdirektiv (2008/98/EG).

Behovet av transportlogistik ökar i takt med samhällets globalisering, vilket leder till ökade påfrestningar av miljö och samhälle. Då dagens transportlogistik ej är hållbar i ett långt tidsperspektiv krävs stora förändringar inom detta område. Ett modeord som ofta omnämns i dessa sammanhang är hållbar utveckling. Detta är ett område som många företag gärna framstår som välutvecklade inom, men då detta kräver att företagen lägger resurser på ett utvecklat miljö- och samhällsarbete så kan frågan ställas hur väl företagens ekonomiska och hållbara utveckling samspelar med varandra. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur svenska företag arbetar med frågor som rör den hållbara utvecklingen med avseende på transportlogistik.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Barn som bevittnar våld i nära relationer har kommit att uppmärksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste åren. Lagstiftningen har ändrats så att barn som bevittnar våld i en nära relation har rätt till brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen och i socialtjänstlagen betraktas barn som bevittnar våld i en nära relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskärpningsgrund år 2003. Den anger att det som försvårande omständighet särskilt ska beaktas att brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.