När ett företag råkar i ekonomisk kris ställs ofta revisorn inför nya eller ändrade förutsättningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns ställningstagande vid olika bedömningar kommer att påverkas. Påverkan kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenägenhet avgöra huruvida denne ska våga gå över gränsen från sitt revisionsuppdrag till rådgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är förbrukat till hälften (ABL 13:12), men även om företaget saknar utmätningsbara tillgångar (UB 4 kap).

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

År 2008 hamnade världen i kris till följd av omfattande utlåning i USA. Krisen spred sig vidare till Europa och den europeiska krisen har kommit att kallas statsskuldskrisen. Flertalet europeiska länder har högre skulder än de kan hantera och riskerar konkurs. Dessa länder kämpar med sin ekonomi vilket har en negativ effekt på euron och har spridit en oro till övriga länder i Europa. Vid oroligheter, speciellt lågkonjunktur, minskar importen och följaktligen exporten inom Europa. Sverige är ett exportberoende land, exporten står för hälften av BNP varav 40 % går till Europa. Genom Sveriges beroendeställning vill vi beskriva hur företag med betydande export till Europa har agerat på den osäkra marknaden.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

AbstractKubakrisen; En tidningsstudie om svenska morgontidningars rapportering kring krisen The Cuban Missile Crisis; A media study of Swedish morning papers reporting about the crisis The purpose of the survey is to illustrate how four Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Dagen and Ny Dag reports about the Cuban missile crisis based on the questions. The survey highlights what distinguishes the morning papers and by how they take the position of the ship blockade against Cuba that United States issued and what position they take on who to blame in the conflict, but also how leaders Khrushchev, Kennedy and Castro portrayed. The study is based on the basis of a newspaper study and theory of priming serves as an instrument for the collection of materials. The survey results show in the first issue of how the papers stand to US ship blockade, which SvD endorses, while GHT and Ny Dag condemns it and Dagen stand in the middle without any real position. Previous studies treated SvD stance during the Cold War, shows that during the Vietnam War in 1965 SvD was very critical of the USA and their involvement. In this study, regarding the Cuban missile crisis, SvD are most clearly pro-US while Ny Dag accuse and highlights strong criticism of the United States. As for Chrusjtjov, Kennedy and Castro, the survey shows that three out of four newspapers writes about a surprised Chrusjtjov, who had gone too far and a Kennedy who are determined and implacable.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.