Sök:

Sökresultat:

423 Uppsatser om Miljökrisen - Sida 4 av 29

Risk Management - DÄ och nu : Studie av företags riskhantering efter finanskrisen 2007-2010

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella pÄverkan pÄ företagens finansiella riskhantering. LÀsaren ska ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering mÄhÀnda har förÀndrats.I denna studie har det framkommit att företag bÄde i Kalmar, Emmaboda och BorÄs inte i nÄgon större utstrÀckning pÄverkats av den finansiella krisen som rÄdde mellan 2007-2010. Det som har skett i tvÄ av företagen Àr en ökad intern kontroll och ökad krav vad gÀller kontroll av kontroller för att pÄ sÄ vis minimera risk för företagets intressenter. SÄledes har en viss pÄverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas instÀllning till finanskrisens 2007-2010 pÄverkan har varit att de inte har förÀndrat sitt dagliga arbete nÀmnvÀrt som följd av krisen..

"Jag vill bara grÄta" : En studie av fyra krisdrabbade individers emotioner och upplevelser av en kris

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

"Jag vill bara grÄta" - En studie av fyra krisdrabbade individers emotioner och upplevelser av en kris

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Upplevelser vid diagnos cancer : en beskrivande litteraturstudie

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

En post-fordiansk analys av Argentinas Baring-kris

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fĂ„tt ökade exportintĂ€kter efter ökad efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ„varor som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över grĂ€nserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hĂ€lften av 1880 talet av först franska sedan tyska affĂ€rssyndikat. Ökad konkurrens mellan affĂ€rsbankerna och spekulation pĂ„ börserna skapade snart en hysterisk efterfrĂ„gan pĂ„ argentinska vĂ€rdepapper, frĂ€mst obligationer pĂ„ jĂ€rnvĂ€gskonstruktioner trots monetĂ€r inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Sjuksköterskans roll i relation till patientens autonomi i palliativ vÄrd.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Grekerna och krisen II : ? en undersökning utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper under pÄgÄende krissituationer stÀmmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det gÄr att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehÄll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 Àr min uppfattning att flertalet av de tidigare nÀmnda teoretikers pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper (i detta fall greker), under pÄgÄende krissituationer, stÀmmer överensstÀmmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under juni 2011..

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

LÄgkonjunkturen 2008 - Hur har den pÄverkat företag i sÀllanköps- och dagligvarubranschen?

Syfte: Syftet Àr att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i sÄ fall hur den rÄdande finanskrisen har pÄverkat företag inom sÀllanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska Àven undersöka om lÄgkonjunkturen slagit till pÄ samma sÀtt mot smÄ företag som mot stora.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sÀllanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer frÄn SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mÀter företagens tillvÀxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive smÄ med avseende pÄ deras börsvÀrde.

Argentina, ett land i kris - En studie om hur skuldsÀttning och struckturanpassningsprogram leder fram till ett samhÀlle med sociala, ekonomiska och demokratiska problem

Vid slutet av Är 2001 stÄr Argentina inför en ekonomisk, politisk och social kollapps. Orsakerna till denna kris Àr fortfarande oklara. I detta arbete gör vi ett försök att identifiera nÄgra av dessa orsaker. Genom att göra en översikt av Argentinas ekonomiska och politiska historia, identifierar vi en avgörande förÀndring, dÄ landet antar genomgÄende liberala reformer till följd av den skuldsÀttning gentemot IMF och vÀrldsbanken som landet försatt sig i. Detta ligger helt i linje med de strukturanpassningsprogram som IMF och vÀrldsbanken mer eller mindre pÄtvingar fattiga lÀnder.

Storbankernas kreditprocess efter finansiella kriser : En undersökning av ÄtgÀrderna som gjorts i storbankernas kreditprocesser efter en finanskris

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster Àr den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris dÄ ÄterbetalningsförmÄgan hos kredittagare försÀmras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser Àr ett Äterkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att se vilka ÄtgÀrder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt Àven se hur tidigare gjorda ÄtgÀrder stod sig under den senaste krisen. VÄr ambition med uppsatsen Àr att de resultat vi fÄr fram ska kunna anvÀndas av bankerna i kreditprocessen sÄ att de pÄverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gÀllande storbankernas pÄverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jÀmförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det Àr de ÄtgÀrder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 Ären gÄtt frÄn en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som stÀller högre och strÀngare krav pÄ kredittagarna. För att fÄ kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandlÀggare för att pÄ bÀsta sÀtt kunna förmedla den rÄdande situationen pÄ ett korrekt och snabbt sÀtt..

Krishantering och krisberedskap i skolan

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Kommunikation via Ärsredovisningar omkring finansiella kriser: Longitudinell studie av de fyra svenska storbankerna

Företags överlevnad beror till stor del pĂ„ hur deras handlingar överensstĂ€mmer med allmĂ€nhetens förvĂ€ntningar och krav pĂ„ verksamheten. Det rĂ„der dock en osĂ€kerhet hos intressenter dĂ„ dessa inte har fullstĂ€ndig insyn i organisationen och dess beteende. Företags Ă„rsredovisningar har de senaste Ă„ren haft en enorm utveckling och Ă€r ett av de viktigaste kommunikationsmedlen gentemot allmĂ€nheten. InnehĂ„llet i rapporterna har Ă€ven genomgĂ„tt en radikal förĂ€ndring dĂ€r de utvecklats frĂ„n att vara rena finansiella redogörelser till att i stor utstrĂ€ckning anvĂ€ndas som en marknadsföringskanal. Årsredovisningarna Ă€mnar till att informera allmĂ€nheten om organisationen och dĂ€rigenom legitimera verksamheten.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->