Sökresultat:
423 Uppsatser om Miljökrisen - Sida 26 av 29
Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur
Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.
MÀnniskorna bakom statistiken: En studie av fyra kvinnors upplevelser av sin lÄngtidsarbetslöshet
Under perioden 1970-1989 existerade nÀstan inte fenomenet lÄngtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk nÄgot under det följande decenniet men har inte sedan dess gÄtt tillbaka till forna lÄga nivÄer.I TCO:s studie ?Jakten pÄ superarbetskraften? frÄn 2009 deltog 1 885 arbetsstÀllen i landet frÄn bÄde den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga sprÄk dÄ det visade att nÀstan hÀlften av cheferna var ganska eller mycket negativt instÀllda till att nyanstÀlla lÄngtidsarbetslösa personer.
Effekter av intellektuellt kapital vid en börsintroducering
Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.
Marknadsföring av religiös turism i Sverige
Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinĂ€ra Ă„tgĂ€rder med syfte att dĂ€mpa konjunkturnedgĂ„ngen och sĂ€kra ett vĂ€l fungerande betalningssystem. Dylika Ă„tgĂ€rder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin sĂ„som exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka huruvida de genomförda Ă„tgĂ€rder lett till mĂ„luppfyllelse eller ej, givet den problematik som prĂ€glar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna anvĂ€nt sig av The 3-equation New Keynesian Model, Ă€ven kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som rĂ€nteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfĂ€llan. Empirin baseras pĂ„ data frĂ„n Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Ăven en del intervjuer har genomförts via mail med anstĂ€llda pĂ„ Riksbanken för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fördjupa insynen i problematiken.
StyrrÀnta VS Aktiemarknad : Hur pÄverkas aktiemarknaden av styrrÀntan
Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).
MADE IN CHINA
Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.
Kommunicera genom krisen : En studie om kommunikativt ledarskap och intern krishantering
Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet Àr ett Àmne som ofta vÀdras i olika medier Àr syftet med den hÀr kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och dÄ nÀrmare bestÀmt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill sÀga deras sexualitet förminskades i förhÄllande till mÀnnens, vilket sannolikt pÄverkar samhÀllet Àn idag.                     Studien har tre frÄgestÀllningar dÀr den första rör huruvida denna avsexualisering prÀglar livsstilsmagasin. Den andra frÄgestÀllningen undersöker vilka ord som anvÀnds i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frÄgestÀllningen har fokus pÄ hur stor del av innehÄllet i livsstilsmagasinen som prÀglas av sexualitet, pÄ ett direkt eller indirekt sÀtt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers pÄverkan, dÄ frÀmst hur unga mÀnniskor pÄverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.
Krisplanering och ledarskap - en studie av Sydkraft AB
Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador pÄ bl.a. vÄr elförsörjning. Denna storm kom att innebÀra stora ekonomiska skador för hushÄllen och företagen. Sydkraft NÀt AB drabbades vÀldigt hÄrt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgÄ frÄn teorin om hur en krisplan bör se ut och innehÄlla, för att dÀrefter se om Sydkrafts krisplan överensstÀmmer med denna. Efter att vi undersökt frÄgan, valde vi att gÄ vidare med att undersöka den mest intressanta frÄgan, nÀmligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari dÄ stormen slog till.
Praktiska och/eller strategiska intressen : Ett arbete om kvinnors deltagande i sociala rörelser i Argentina
Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.
Krisen som aldrig vill ta slut : En kvantitativ innehÄllsanalys av studentbostadskrisen i svensk lokalpress Ären 2010 och 2011
Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.
Genusarbete pÄ förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers syn pÄ pojkars och flickors lek
Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).
Finanskrisens pÄverkan pÄ revisionsarbetet
Bakgrund: Sverige befann sig i en rÄdande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, vÀxande sysselsÀttning och ett blomstrande nÀringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergÄ till en oviss lÄgkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (BÀckström & Forsell, 2008). En finansiellkris pÄverkar mÄnga företag vÀldigt kraftigt, speciellt med avseende pÄ deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift Àr att granska och kvalitetssÀkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters rÀkning, varuppsatsens utgÄngspunkt att finanskrisen ocksÄ borde pÄverka revisionen.ProblemfrÄgestÀllning: Hur pÄverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förÀndrades i sÄ fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionen pÄverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.
Arbetsmarknadssituationen för somalier i Ăstergötland : En jĂ€mförande analys med framgĂ„ngsexemplet Minnesota
Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Ăstergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Ăstergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Ăstergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Ăstergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.
Den svenska Riksbankens extraordinÀraÄtgÀrder under finanskrisen : Succé eller misslyckande?
Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinĂ€ra Ă„tgĂ€rder med syfte att dĂ€mpa konjunkturnedgĂ„ngen och sĂ€kra ett vĂ€l fungerande betalningssystem. Dylika Ă„tgĂ€rder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin sĂ„som exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka huruvida de genomförda Ă„tgĂ€rder lett till mĂ„luppfyllelse eller ej, givet den problematik som prĂ€glar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna anvĂ€nt sig av The 3-equation New Keynesian Model, Ă€ven kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som rĂ€nteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfĂ€llan. Empirin baseras pĂ„ data frĂ„n Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Ăven en del intervjuer har genomförts via mail med anstĂ€llda pĂ„ Riksbanken för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fördjupa insynen i problematiken.
Kreditbedömning av företag : Vilken betydelse har Ärsredovisningar i jÀmförelse med andra faktorer vid en kreditbedömning av ett företag?
NÀr en bank gör en kreditbedömning av ett företag sÄ krÀvs det en stor del av riskmedvetenhet frÄn bankens sida nÀr det gÀller att anvÀnda och undersöka företagens Ärsredovisningar, men Àven andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar pÄ ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlÄningsstruktur att göra, och att banken efter negativa kÀnningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr ett företags Ärsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer pÄ ett flertal fristÄende Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa tvÄ delar som vÀger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts pÄ fristÄende Sparbanker frÄn i huvudsak tvÄ landskap, det vill sÀga BohuslÀn och Dalsland, samt en tredjedel av VÀstergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer frÄn olika fristÄende Sparbanker.