Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ? Skolbarnshälsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

Denna uppsats är en fallstudie av Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa är att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpåverkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehåller ingen finansiell information vilket gör det svårt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmän bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lätt att få klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och måste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav på spårbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda på detaljerad information om sina kunders produkter. Då företaget inte kunde uppfylla det kravet insåg de att de behövde en skräddarsydd applikation. I samråd med företaget gjordes en specificerad beställning som innehöll företagets krav och önskemål angående applikationens användargränssnitt och funktionalitet. Därefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringsspråk och vilken databashanterare som var mest lämpad att använda.

Syftet med uppsatsen har varit att genom intervjuer undersöka vad människor som varit utbrända menar att orsakerna till att de inte kunde hantera sin livssituation var. Resultatet visar att de menar att krav och förväntningar som deras omgivning och som de själva har ställt är anledningen till att de har blivit utbrända. Krav som varierar från att vara en duktig medarbetare, en duktig förälder, att alltid vara tillgänglig, till att göra rätt val. Krav som till slut har blivit för mycket, eftersom de inte har kunnat balansera dem på ett rimligt sätt. Kraven har fungerat som stressorer och de har i sin tur utlöst fysiska reaktioner som till slut har blivit övermäktiga.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på tankfartyg.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Restaurangen Knäppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med användbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. Användbarhet innebär att ett system är ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande. Förutom beställarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Under slutet av 1970-talet förändrades marknaden, från att har varit säljarens marknad, där kunderna fick vara nöjda med de produkter de erbjöds, till att bli köparens marknad. Kunderna började ställa högre krav på produkterna, till exempel när det gällde prestanda och kvalitet. Konkurrensen mellan företag ökade. Företag från Japan lyckades slå sig in på de västerländska marknaderna. Detta berodde i stor utsträckningpå den tillverkningsfilosofi som japanerna använde sig av, som radikalt skilde sig ifrån den västerländska synen på tillverkning.

Testning av programvara utgör i många fall en stor del av den totala utvecklingstiden. Då testning drar mycket resurser finns det en önskan om att testningen ska kunna utföras så effektivt som möjligt. Ett steg mot en effektivare testning är automatisering, då detta, om korrekt utfört, medför att fler fel kan identifieras på kortare tid. Det finns däremot risker och fallgropar på vägen mot automatiserad testning.I det här arbetet ges en översikt av 21 krav som forskning och litteratur ställer på en utvecklingsprocess för att automatiserad testning ska kunna genomföras lyckat. Därefter presenteras en metodik som tagits fram för hur översikten kan användas i en organisation för att få en lägesbild av möjligheterna till automatisering.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förändrats under dennes yrkesverksamma år. Vi ville även ta reda på vilka faktorer som påverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få veta hur pedagogen ser på sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fåtal enkla och tydliga frågor. På så vis fick vi personliga och utförliga svar från våra informanter. Vår teoretiska grund baseras på forskning inom stress och samhällsförändring.Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.