Sökresultat:
8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 26 av 535
Kompetens och kompetensutveckling inom fem organisationer
Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjÀnsteutbud och organisationernas krav pÄ kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsÀttningar som stÀlls pÄ verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest pÄ Besam och RevisionsbyrÄ X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker bÄde internt och externt med varierande synpunkter för planering av kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjÀnster dÀr möjligheten ges kunder/vÄrdtagare att pÄverka kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anstÀlldas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anstÀllda..
En vanlig dag pÄ jobbet : en studie om upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö pÄ en verksamhet med arbetsmarknadspolitiska mÄl.
Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.
Upplevelser av LÀrande hos Unga Vuxna VisstidsanstÀllda
Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.
TrÀnad för strid i urbaniserad terrÀng : Fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse
Strid i bebyggelse Àr en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som stÀlls pÄ en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lÀgga upp trÀningen för sina soldater sÄ att de nÄr dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats Àr, att identifiera de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande sÀrskilda kraven kopplat till tjÀnstens stridsmiljö och uppgifter, föreslÄ en utveckling av dessa krav samt föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram som kan möjliggöra att nÄ dessa krav för att pÄ ett enkelt sÀtt fungera som ett stöd till en officer som Àr ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsÄg att undersöka hur ett periodiserat trÀningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krÀvs i strid i bebyggelse. DÀrigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslÄ ett periodiserat trÀningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas pÄ följande sÀtt: Stadsskyttestriden Àr intensiv och omvÀxlande i en förÀnderlig och ofta olÀndig miljö och terrÀng.Striden krÀver en soldat med god kondition och förmÄga att tempovÀxla. Genom att höja de krav som idag stÀlls pÄ stadsskyttesoldater och inrikta dem nÀrmare tjÀnstens verklighet, medför en mÄlinriktad trÀning, bÀttre motivation samt ett bÀttre slutresultat. PÄ detta sÀtt kan vi fÄ fram fler soldater som orkar göra rÀtt under striden.
Hur mycket inflytande har Polen i EU? -En fallstudie
Denna B-uppsats behandlar huruvida Polen som medlem av europeiska unionen har stort eller litet inflytande. Vi har genomfört en fallstudie pÄ Polen som Àr uppdelad i tvÄ sektioner. Den första sektionen behandlar Polens potentiella inflytande i EU, dÀr vi har mÀtt olika indikatorer för att fÄ fram variabler som pÄvisar inflytande. Indikatorerna baserar vi pÄ en teoretisk diskussion om makt, dÀr vi utgÄr frÄn olika tÀnkare inom samhÀllsvetenskapen. I den andra sektionen har vi studerat Polens reella inflytande genom att se vilka krav Polen stÀllt inom den gemensamma jordbrukspolicyn (CAP) samt i vilken utstrÀckning man fÄtt igenom dessa krav.Nyckelord: Polen, EU, makt, inflytande, CAP.
Avbrutna offentliga upphandlingar : lagregleras eller ej?
Uppsatsen tar upp frĂ„gan huruvida upphandlande enheter kan stĂ€lla krav pĂ„ svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrĂ„n bĂ„de nationella och gemenskapsrĂ€ttsliga regler. Ămnet Ă€r aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun vĂ€ckt stor diskussion i media dĂ„ Ă€rendet i nulĂ€get ligger hos EG-domstolen.De juridiska omrĂ„den som berörs Ă€r europeisk integrationsrĂ€tt, arbetsrĂ€tt och upphandlingsjuridik. För att besvara frĂ„gan har vi utrett vad Ă€r gĂ€llande rĂ€tt pĂ„ omrĂ„det genom att undersöka relevanta rĂ€ttsfall samt tagit upp hur frĂ„gan diskuteras i den svenska samhĂ€llsdebatten. UtifrĂ„n detta har vi svarat pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen och diskuterat kring en framtida lösning pĂ„ problemet. I nulĂ€get kan den upphandlande enheten inte stĂ€lla dessa krav men vi ser en eventuell förĂ€ndring i framtiden..
Seniorboende i centrala Boden
Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.
Cykel Lampa : Processbeskrivning fo?r mitt kandidatexamensarbete
Med examensarbetet vill jag underso?ka med ett holistiskt synsa?tt pa? hela livscykeln av ljuset vilka krav en modern anva?ndare har av ett cykelljus och hur dessa anspra?k kan a?stadkommas.? Fo?r att skapa ett cykelljus som fungerar fo?r en modern cykelanva?ndare utifra?n deras krav och behov samt tar ha?nsyn till alla stakeholders fo?rva?ntningar. Fo?rst go?r jag en grundlig research pa? historiska cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och go?ra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag ga?r o?ver till formgivningen da?r jag kommer att anva?nda mig av 3D Modeller.
Organisationsfaktorerna arbetskrav och arbetskontroll i relation till ett gruppklimat som frÀmjar innovation
I en allt mer förÀnderlig omgivning utgör innovation ett nödvÀndigt redskap. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ettgruppklimat som frÀmjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrÄn Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrÄn Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som frÀmjar innovation. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 83 respondenter fördelade pÄ 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn.
Kamrat 4 procent : en studie kring politisering och avpolitisering av den svenska fyraprocentsspÀrren.
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om den svenska fyraprocentspÀrren Àr en frÄga som under Ären 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att anvÀnda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa pÄ frÄgan om fyraprocentsspÀrren. De tre första frÄgestÀllningarna utgÄr direkt frÄn dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspÀrren i kollektiva ter-mer, snarare Àn i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspÀrren pÄ den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspÀrren utifrÄn motstridiga intressen? Den fjÀrde frÄgestÀllningen utgÄr frÄn om fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad eller avpolitise-rad frÄga medan den sista frÄgestÀllningen Àr av underordnad art och stÀlls om det visar sig att fyraprocentsspÀrren Àr en politiserad frÄga.Metod: Den empiriska analysen baseras pÄ kvalitativa textanalyser av material som bestÄr dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlÀgg frÄn ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspÀrren Àr en frÄga som inte lever upp till de krav som stÀlls för att frÄgan ska anses politiserad, sÄledes ska fyra-procentsspÀrren i detta fall anses vara en avpolitiserad frÄga..
Gymnasieelevers motiv till att l?sa svenska som andraspr?k. En kvalitativ studie om elevers resonemang kring valet att l?sa sva p? gymnasiet och deras erfarenheter av flerspr?kighet i klassrummet
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
Rektorer : lÀrares syn pÄ rektorer som ledare i skolan
Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.
PĂ„verkan av det psykosociala arbetsmiljöbytet pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande : En kvalitativ studie pĂ„ Ălvkarleby kommun
Arbetsmarknaden förĂ€ndras stĂ€ndigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket pĂ„visar högre krav pĂ„ de anstĂ€llda, osĂ€kra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt HĂ€renstam (2005) resulterar förĂ€ndringarna i en ökad stress och ett mindre vĂ€lbefinnande pĂ„ arbetsplatserna.Arbetsmiljön Ă€r den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan pĂ„ individens vĂ€lbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer dĂ€r de psykosociala faktorerna anses pĂ„verka arbetares vĂ€lbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien Ă€r att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns pĂ„verkan pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie pĂ„ Ălvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin dĂ€r data insamlats med hjĂ€lp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fĂ„tt vĂ€lja.
?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?
Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.
StjÀrnornas hÀgring; Turkiets syn pÄ relationen till den Europeiska Unionen
Studien behandlar EU- Turkiet relationen och hÀr framhÀvs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet mÄste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frÄgan och dÀrför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Experterna har lÄng erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet.