Sök:

Sökresultat:

8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 16 av 535

Secondhandapparnas dilemma: milj?hj?ltar eller konsumtionsdrivare. Analys av secondhandappars inverkan p? unga vuxna kvinnors konsumtion

This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.

?En lycklig arbetsterapeut Àr en produktiv arbetsterapeut.? En studie om arbetsterapeuters psykosociala arbetsmiljö och arbetsförmÄga i kommunal verksamhet.

Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.

En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Personbilsmekaniker - lÄg status? Car mechanic - low status

Yrket personbilsmekaniker har genomgÄtt en stor förÀndring. Idag stÀlls det helt andra krav pÄ mekanikern Àn det gjordes för nÄgra Är sedan. BÄde miljökrav och ökande brÀnslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer brÀnslesnÄla och mer snÀlla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag Àr mer tekniskt avancerade Àn förut, och dÀrför alltmer svÄra att serva och reparera. Det stÀlls dÀrför helt andra krav pÄ mekanikern nu.

Bristande kvalitet i anvÀndbarhetskrav ? Internationell standard kontra praktiken

MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Papper och penna eller tangentbord och skÀrm? Vilka verktyg erbjuder gymnasielÀrare i svenskundervisning?

Syftet Àr att undersöka hur ett antal gymnasielÀrare som undervisar i svenska ser pÄ datortillgÄng och datoranvÀndning, samt vilka krav de stÀller pÄ elevernas datoranvÀndning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkÀt, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkÀten stÀlls mot beskrivningar av förutsÀttningar för skrivande och aktuella styrdokument. TillgÄngen pÄ lÀrardatorer Àr otillrÀcklig och tillgÄngen pÄ elevdatorer Àr Ànnu mera otillrÀcklig. Datormedierad kommunikation anvÀnds för att effektivisera undervisningen och för att nÄ eleverna med information.

Redovisningsinnovationers spridning inom den offentliga sektorn: En studie om spridning och antagande av komponentavskrivning inom Norrlands kommuner

De flesta sociala och ekonomiska förÀndringar som sker inom organisationer Àr ett resultat utav spridningen av idéer eller fenomen. För denna studie sÄ Àr det redovisningsinnovationers spridning med direkt eller indirekta krav pÄ tillÀmpning bland organisationer inom den offentliga sektorn som Àr av intresse. Studiens undersökningsomrÄde Àr fokuserat pÄ att studera detta fenomen utifrÄn hur redovisningsinnovationen komponentavskrivning spridits och antagits inom Norrlands kommuner. Rekommendationerna frÄn RÄdet för Kommunal Redovisning som behandlat komponentavskrivning har tidigare inte innehÄllit nÄgot explicit krav pÄ tillÀmpning av metoden. Detta förÀndrades dock i och med den senaste rekommendationen frÄn Är 2014 som innehÄller ett explicit krav.

UtvÀrdering om databassystem möter anvÀndarnas behov

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som medför att anvÀndarnaskrav Äterfinns i systemen. Rapporten innehÄller dessutom en empirisk utvÀrdering om databassystem möter anvÀndarnas behov.Det som framkommer av rapporten Àr att anvÀndarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det Àr frÀmst de icke funktionella kraven som inte möter anvÀndarnas behov. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning.

"En pÄse i handen, punkt slut" : En studie om krav, kontroll, stöd och stress hos före detta interner

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll sÄg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. DÄ de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju dÀrvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur Àr upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjÀlp och information frÄn kriminalvÄrden vidfrigivningen, (3) vilka förvÀntningar finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv och (4)vilka krav finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv, för att i sÄ stor utstrÀckning sommöjligt kunna tolka och sÀtta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fÀngelsestraff, sluten ungdomsvÄrd, fotboja eller samhÀllstjÀnst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten frÄn sig sjÀlva och intemycket frÄn kriminalvÄrden. Stöd frÄn andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀttspraxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Skillnader kring socialt stöd i ensamarbete och grupparbete och socialt stöd i samband med arbetstillfredsstÀllelse

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd pÄ arbetsplatsen och arbetstillfredsstÀllelse samt skillnader mellan mÀn och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: vÀrderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, Älder , Är inom yrket, anstÀllningstid pÄ nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 mÀn. Den totala medelÄldern var 43 Är. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkÀtfrÄgor.

Bearbetning av befintligt bostadsprojekt med syfte att uppnÄ passivhusstandard

I detta examensarbete har energiberÀkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts pÄ ett radhusomrÄde för att undersöka vad som krÀvs för att lÄgenergihusen ska uppnÄ passivhusstandard. Att uppföra energisnÄla byggnader Àr i dagens samhÀlle viktigt för alla företag eftersom mÀnniskor blir allt mer energimedveten och krav frÄn bestÀllare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusomrÄdet modellerats i Revit Architecture för att pÄ ett smidigt sÀtt fÄ korrekta vÀrden i de olika energiberÀkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer dÀrför har en jÀmförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnÄ passivhusstandard pÄ vÀrmeförlusttalet Àr betydligt svÄrare att uppnÄ Àn det krav som stÀlls pÄ den levererade energin. För att uppnÄ passivhusstandard vidtogs diverse ÄtgÀrder sÄsom U-vÀrde för vÀggar förbÀttrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevÀrt.  .

Kvalitetssa?kring av livsmedelshandeln

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Musikundervisning i skolans första Är - en studie pÄ fyra skolor

Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra innehÄllet pÄ musiklektionerna i skolans första Är. Vi har Àven undersökt om lÀrarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna fÄr göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels bestÄr av sÄng och rörelse. Vidare visar resultatet att lÀrarna anser att deras lektioner uppnÄr styrdokumentens krav, men att de kÀnner sig i behov av kompetensutveckling.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->