Sökresultat:
931 Uppsatser om Miljökostnad - Sida 52 av 63
HÄllbarhetsarbete: Hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet
SamhÀllet har under de senaste decennierna börjat stÀlla mer krav pÄ att företag ska implementera hÄllbarhetsarbete i sin dagliga verksamhet. Det finns dock företag som vÀljer att bortse frÄn dessa förvÀntningar dÄ de anser att hÄllbarhetsarbete har en negativ inverkan pÄ lönsamheten i form av ökade kostnader, till exempel genom omstruktureringar och utbildningar. De företag som inte har valt att arbeta hÄllbart Àr de företag som inte har en lÄngsiktig syn pÄ hÄllbarhetsarbete och inte heller kunskap om de fördelar som det kan leda till, bÄde för företaget i sig, miljön och samhÀllet i stort. En undersökning har visat att flera börsnoterade bolag i Sverige fortfarande har mycket att arbeta med inom hÄllbarhetsomrÄdet. DÀremot ökar medvetenheten kring att företag kan medverka till en mer hÄllbar utveckling.Den forskningsfrÄga som dÄ blir aktuell Àr hur börsnoterade bolag i Sverige förenar lönsamhet och hÄllbarhet med fokus pÄ miljöansvar.
Kvalitetsstyrning : CMM och system/mjukvaruutveckling
Kvalitet Àr viktigt för utvecklingsföretag, det ger nöjda kunder och gör att efterfrÄgan pÄ produkterna ökar, d.v.s. kvalitet Àr lika med lönsamhet (Tisell, 1991). I mÄnga av dagens branscher rÄder hÄrd konkurrens och dÀr har kvalitetsstyrning blivit ett viktigt medel för att uppnÄ lönsamhet (Söderstedt, 1995). Hur uppnÄr man dÄ kvalitet?Traditionellt har kvalitetsarbete inneburit att man utför kontroll pÄ sjÀlva produkten och kasserar de produkter som inte hÄller mÄttet.
GenomgÄng av köldbÀrarsystem samt alternativa ÄtgÀrder för
kapacitetshöjning
Vid simuleringen av köldbÀrarledningens huvudstam uppstod det strÀckor med höga tryckfall som Àr koncentrerade till massabruket. I de mindre avsticken uppstod de högsta tryckfallen Àven hÀr pÄ massabruket. För att minska tryckfallsförlusterna i köldbÀrarledningarna Àr det bÀsta om möjligt att försöka justera in systemet sÄ bra som möjligt. FrÄn berÀkningarna som Àr gjorda kan det avlÀsas att köldbÀrarsystemets huvudstam pÄ massabruket Àr belastad mer Àn vad den Àr pÄ pappersbruket. Vid konvertering av den befintliga absorptionskylmaskinen kan Kappa Kraftliner PiteÄ spara ungefÀr 0,93 MSEK per driftÄr genom att ersÀtta lÄgtrycksÄngan med antingen flashlut eller flashÄnga som drivvÀrmealternativ.
Transporter frÄn lastbil till jÀrnvÀg : en fallstudie pÄ KÀhrs
Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Ăr det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.
Kopieringsskydd och lagar : rÀtt vÀg i kampen mot piratkopieringen?
Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta Àr lÀttillgÀngliga pÄ Internet. Hur stort detta problem Àr och för vem, Àr det nog ingen som riktigt kan förstÄ eller svara pÄ. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information fÄr en allt större spridning och efterfrÄgan bland konsumenter. Detta genom att framstÀlla bÀttre och bÀttre kopieringsskydd och genom att arbeta för skÀrpt lagstiftning kring upphovsmannarÀtt för digitalt baserade produkter.
Varför byggs det inte fler smÄhus med stÄlstomme?
Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.
Risker med momsfördelningstal, Risks concerning VAT-sharing keys
Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen.
MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.
System för grovfoderhantering
Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder Àr grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret Àr att tÀcka kons givna foderstat som bestÄr av protein och energi. I Sverige anvÀnds i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera grÀs, dessa Àr plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagslÀget konserveras lika stor mÀngd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt frÄn maskinkrav till utfodringssÀtt.
Transienta effekter under Lugeon-tester i borrhÄl
Hydrogeologiska tester av borrhÄl har lÀnge varit en viktig metod för att estimera sprickigt bergs hydrogeologiska parametrar sÄsom transmissivitet och magasinskoefficient. Lugeon-tester Àr borrhÄlstester dÀr vatten injekteras i en sektion under konstant tryck som höjs och sÀnks i steg. UtvÀrderingen av testet kan ge information om flödet i de vattenledande sprickorna Àr turbulent eller laminÀrt samt om det uppstÄr nÄgra geomekaniska effekter, sÄsom elastisk vidgning av sprickor under testets gÄng. De ekvationer som rutinmÀssigt anvÀnds för utvÀrdering av testet förutsÀtter stationÀrt flöde och tryck i slutet pÄ varje trycksteg, förhÄllanden som sÀllan Äterfinns i verkligheten. Antagandet om stationaritet tros ge en felaktig utvÀrdering av testet och dÀrför har konsultföretaget Geosigma tagit fram en transient numerisk modell som beskriver Lugeon?tester och som kan anvÀndas för utvÀrdering av testet.Modellen har i detta examensarbete anvÀnts för att utvÀrdera Lugeon-tester utförda i RönnskÀr av Geosigma, men ocksÄ Lugeon-tester utförda av författaren i Uppsala.
Vad efterfrÄgar konsumenten pÄ den svenska brödmarknaden? : en empirisk undersökning utförd med en kvalitativ metod
DÄ dagens konsumenter blivit mer medvetna om hÀlsa, miljö och dessutom blivit mer krÀvande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krÀvs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar pÄ konsumenters efterfrÄgan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hÀlso- och miljömedvetna Àr det fÄ konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövÀnliga eller miljömÀrka varor (Magnusson et al, 2001). DÀrför behöver företagen förstÄelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömÀrkta varor Àr och hur de ska förmedla sitt budskap pÄ bÀsta sÀtt.Polarbröd AB Àr uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering Àr: Vad efterfrÄgar konsumenter pÄ den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras pÄ en empirisk studie för att fÄ kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.
Vilka effekter fÄr IFRS 2 pÄ resultat och eget kapital 2004? : Leder IFRS 2 till ett minskat anvÀndande av aktierelaterade ersÀttningar?
Bakgrund: Den första januari 2005 övergÄr Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersÀttningar och innebÀr att dessa ersÀttningar skall redovisas som en kostnad i resultatrÀkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jÀmförelse Är i redovisningen varför IFRS 2 Àven fÄr effekter pÄ 2004 Ärs redovisning.Syfte: KartlÀgga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 pÄ 2004 Ärs resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersÀttningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer Àven att undersöka hur utvalda företags instÀllning till aktierelaterade ersÀttningsprogram har pÄverkats till följd av IFRS 2.Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktÀr genomförts för att studera samtliga företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktÀr har Àven genomförts pÄ tre av dessa företag.Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen pÄverkas ekonomiskt av IFRS 2.
photovoltaics
Solcellsteknik med nÀtanslutning Àr relativt nytt i Sverige och lagarna Àr
oklara vad gÀller anlÀggningar pÄ bostadshus villor och offentliga hus. I
analysen redovisas den ekonomiska aspekten av producerad solcellsel och
konsumtionen av denna.
SolcellsanlÀggningen pÄ kommunhuset i MönsterÄs har studerats, varvid följande
resultat har framkommit: frÄn de installerade solcellerna (210 kvm), fÄr man 10
% av den totala energiförbrukningen i byggnaden. Kostnaden för solcellerna och
installationen av dem Àr subventionerade av staten med 70 %. För den resterande
kostnaden skulle solcellerna vara i bruk i 24 Är för att tÀcka kostnaden.
Spelarna : fotbollsklubbarnas största tillgÄng?
Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.
Ny gÄng- och cykelvÀg Södra Sunderbyn Bodvallen - KlÀppenskolan
I början av vÄrterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning pÄ YTH-programmet. Uppdragsgivare Àr LuleÄ kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill fÄ en projektering utförd pÄ en gÄng- och cykelvÀg i S.Sunderbyn. Den ska gÄ frÄn KlÀppenskolan till Bodvallen lÀngs vÀg 592. Bakgrunden till projektet Àr att de 450 st boende i omrÄdet vill fÄ en trafiksÀker miljö framförallt för gÄende och cyklister.
Konstruktion av strömsnÄl Sigma-Delta ADC
Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i SÀffle med huvudmÄlsÀttning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fÀstelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista dÀr man kan se alla tillsatsmaterial som anvÀnds vid byggandet av Volvobussar i SÀffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska anvÀndas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka pÄ ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de anvÀnds och en ungefÀrlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillÀgget per buss, kommer att sjunka dÄ onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som anvÀnd sÀllan hanteras pÄ annat sÀtt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har Àven tagits fram, som gör att man kan söka pÄ ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som anvÀnds. Projektet har Àven utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen pÄ bussen.