På sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar på det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bättre än den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i många fall vilar på individuella preferenser snarare än på vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktäriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp från denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnår vi genom att tillämpa logistisk regression, elastic net och boosting tillämpat på klassificeringsträd på sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmågan varierar med datamaterialen.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.

Denna uppsats behandlar fem sfi-studerandes egen roll iinlärningsprocessen. Genom kvalitativa intervjuer rörande deras egetansvar för och inställning till inlärningen ges en bild av informanternasegen roll i inlärningsprocessen.I kursplanen för sfi är det tydligt att eleverna ska utvecklas tillsjälvständiga inlärare som själva kan ta ansvar för inlärningen genomval av arbetssätt och användande av inlärningsstrategier. Resultatet avundersökningen är mycket varierande med stor skillnad istrategianvändningen hos individerna. Det som är gemensamt är att deinte upplever att det diskuteras i undervisningen. Den informant somvisar på genomtänkta strategier för inlärning utanför undervisningen hardärför tillägnat sig denna kunskap på egen hand.Det största problemet för inlärning utanför skolan, uttrycker flera avinformanterna, är den bristfälliga kontakten med svenskar.

Detta examensarbete är utfört på AB ORWAK i Sävsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall på ett säkert och smidigt sätt. Kunderna består enbart av andra företag. Arbetet är koncentrerat på endast sex utav företagets artiklar som ingår i olika grupper.För tillfället använder sig företaget utav inköpsmetoder som är baserade på intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att beräkna olika partiformningar och beordringssystem på de sex olika artiklarna både med ett jämnt fördelat behov och med det verkliga fördelade behovet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av sekter/sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som sektmedlemmar.Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av sekter som en utgångspunkt.

Med utgångspunkt i närläsning av två samtida konstnärliga verk, eget gestaltande arbete samt med stöd av valda teorier vill jag undersöka hur samtidskonsten utmanar stereotypa representationer. Syftet med arbetet är att se hur konst kan laborera med vedertagna och stereotypa uttryck och hur dessa kan avslöja värderingar och normer. Det didaktiska syftet är att erbjuda exempel med vilka man kan synliggöra dessa föreställningar. Mitt föreslagna exempel visar på arbete med bildtolkning och eget konstnärligt gestaltande. Uppsatsen behandlar alltså vanliga och förhoppningsvis angelägna frågor med fokus på visuella och språkliga representationer.Jag använder mig av teorier som de flesta är förankrade i det postkoloniala fältet och närmar mig begrepp som kulturell identitet, stereotypi och semiotik.

Norrbottens flygflottilj F 21, men även hela flygvapnet, har i dagsläget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas där. Med basmateriel avses all utrustning som används vid verksamheten på en militär flygplats och omfattar allt från kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstänger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhållsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sätt att återfå kontrollen är att göra en kvalitetsöversyn för att fastställa hur stor del av denna överskridna basmateriel som på något sätt påverkar luftvärdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att åt F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som är luftvärdighetspåverkande från den övriga.

För att på ett bättre och smidigare sätt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic år 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna är säkerhetslagernivån. För närvarande sker beräkningarna av säkerhetslagernivåerna på ett mycket grundläggande sätt vilket tar mycket tid och arbete i anspråk då uträkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till beräkning av säkerhetslager undersöks för att senare sättas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sådana parametrar som har en inverkan på säkerhetslagernivån men för vilka hänsyn ej är tagen i dagens läge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrågan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan få inflytande på säkerhetslagernivån.Många produkter saknar, eller har bristfällig underlagsinformation för uträkningarna.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.