Sökresultat:
999 Uppsatser om Miljöinvesteringar - Sida 33 av 67
Employer branding: positionering av varumĂ€rket gentemot nuvarande och framtida anstĂ€llda - en fallstudie av Ăhrlings PriceWaterhouseCoopers -
Vi Ă€mnar kartlĂ€gga arbetet kring varumĂ€rkesstrategier hos Ăâhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behĂ„lla och utnyttja kompetent personal. VĂ„rt syfte blir sĂ„ledes att undersöka företagets ĂąâŹÂemployer brandĂąâŹÂ, samt hur det pĂ„verkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pĂ„ kompetensmarknaden. Uppsatsen Ă€r av kvalitativ och kartlĂ€ggande fallstudiekaraktĂ€r och vi har anvĂ€nt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimĂ€rdata utgörs av intervjuer med representanter frĂ„n fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gĂ„r att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.
Automatisering av paketeringsprocess
Examensarbetet syftar till att undersöka om automatisering av den manuella paketeringsprocessen pÄ Legosan AB vore lönsam. Legosan AB, belÀget i Kumla, legotillverkar kosttillskott och lÀkemedel till företag inom Europa. Kapitlet NulÀgesanalys beskriver hur tillverkningen och paketeringsprocessen fungerar i dagslÀget och syftar till att ge en tydlig bild av processer, layouter och materialflöden. Detta beskrivs med hjÀlp av layoutskisser, processkartlÀggningar och en frekvensstudie. NulÀgesanalysen avslutas med en kravspecifikation.
Informella investerares beslutskriterier
Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som anvÀnds av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar Àven olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa frÄn varandra. Vi har utifrÄn teorin kategoriserat de informella investerarna utifrÄn de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har stÀllt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende pÄ vilken kategori en informell investerare tillhör.
Vad gör Danmark som inte Sverige gör? ? En komparativ studie av arbetslöshet, investeringar och arbetsmarknadsinstitutioner i Sverige och Danmark (1976-2005).
The aim of this investigation is to explain present and historical differences in the Swedish and Danish unemployment rates between 1976 and 2005 with a broad framework, making use of neoclassical and post-keynesian economic theory. The influence of the rate of investment to GDP, and various institutional factors are assessed in quantitative analysis. It is suggested that the crude answer of the question asked in the title, ?What is it that Denmark does that Sweden does not??, is that Denmark invests. This investigation suggests accordingly that the main reason of the relative labour market success during the 90?s in Denmark was a rising, and rapidly recovering, rate of investment to GDP, and perhaps not primarily its flexible labour market institutions.
Ăr etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? : En studie som jĂ€mför riskjusterad avkastning mellan svenska etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder
Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..
Energianalys av Romar fastigheter med metodutveckling för ökade incitament för  energieffektivisering hos hyresgÀster
Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.
Passivhus i Kiruna: En studie av tekniska och ekonomiska förutsÀttningar
I debatten om den förÀndrade miljö- och klimatsituationen har energifrÄgan kommit att bli central. Eftersom ca en tredjedel av den totala energianvÀndningen i Sverige Àr kopplad till bebyggelse Àr detta ett omrÄde dÀr det bör gÄ att Ästadkomma stora förÀndringar. Detta faktum i kombination med ökade energipriser har gjort att byggnader med lÄg energiförbrukning blivit alltmer attraktiva. Byggande av passivhus, d v s hus utan konventionellt vÀrmesystem, Àr pÄ kraftig uppgÄng i Sverige. Dock Àr det fortfarande fÄ som byggts i de nordligaste delarna av landet vilket kan bero pÄ osÀkerhet i form av lönsamhet för bestÀllaren.I detta arbete har möjligheterna att investera i passivhus i Kiruna undersökts med hjÀlp av energianalyser och livscykelkostnadsberÀkningar.
Synen pÄ vÀrdering av Itsystem. En kvalitativ studie av IT-investeringar i fyra kommuner i VÀstra Götaland
When a municipality is about to realize an IT investment, e.g. an economy system, theywill need to do procurement according to the laws of procurements. To perform suchprocurement takes time and energy from the everyday work at the municipalities, andtherefore they want to make a quick and efficient procurement. Unfortunately it showsthat municipalities do not always make an assessment that is sufficient enough for theirneeds, which can result in an inefficient system in a longer perspective. Municipalitiesthink more often about the hard values such as costs of the investments, and not alwaysas much when it comes to the soft values, like the user-friendliness.
Value-based management: sökandet efter vÀrde
Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus pÄ aktiemarknaden avtagit. Under de senaste Ären har det dock Äterigen skett en viss ökning pÄ aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har pÄ nytt tilltagit. Individers Àndrade preferenser gÀllande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieÀgarvÀrde och ett flertal nya styrningsmodeller har dÀrmed introducerats. Modellerna kan delas upp i tvÄ huvudgrupper dÀr den ena huvudgruppen baseras pÄ redovisningsinformation och den andra baseras pÄ diskonterade kassaflöden. Styrning med hjÀlp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller vÀrdebaserad styrning.
à ldersmedvetet ledarskap : en studie om teoretisk innebörd och praktisk tillÀmpning av Age Management
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sÀtta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det gÄr till i praktiken jÀmfört med teorin om hur företag skall eller bör gÄ till vÀga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvÀrdera och jÀmföra sjÀlva utfallet av en investeringsprocess mot gÀllande teorin baserat pÄ intervju av nyckelperson samt genomgÄng av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt kÀnslighetsanalys vill vi belysa det teorin sÀger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgÄng av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen anvÀnda dokument.Resultat: Företag gör sÀllan som teorin sÀger nÀr det gÀller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat Àn endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..
Etiska fondförvaltares pÄverkan pÄ företagens hÄllbarhetsredovisning
Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.
Market Timing och Företagens Kapitalstruktur : Den svenska marknaden
Enligt Market timing-teorin styr marknadens vÀrdering av företag huruvida nya investeringar finansieras med lÄn eller med nytt eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om teorin kan förklara svenska företags val av finansiering och sÄledes företagens kapitalstruktur. För att uppfylla syftet med uppsatsen har företagsdata insamlats kvartalsvis. Vidare har en regression genomförts mellan de beroende variablerna "Bokförd skuldsÀttningsgrad" och "MarknadsmÀssig skuldsÀttningsgrad" med diverse oberoende variabler för att analysera ifall Market timing-teorin stÀmmer överens med svenska företag. Av de oberoende variablerna anses marknadsvÀrdet dividerat med bokfört vÀrde (M/B) bÀst förklara Market timing-teorins korrekthet.
Privatekonomi och finansiella tjÀnster : Hur klarar privatpersoner sig i den finansiella djungeln?
Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjÀnster har blivit alltmer komplexa under Ären. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag mÄnga olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, lÀggs mer ansvar pÄ individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsÀtter att konsumenten Àr vÀl informerad och tar rÀtt beslut.
Underkastad eller överraskad : Investering som alternativ till amorteringskrav
De svenska hushÄllen har idag en rekordstor skuldsÀttning, dÀr bolÄn ofta utgör den största delen av hushÄllens skuld. VÀrdet pÄ bostÀder har ökat kraftigt sedan början pÄ 1980--?talet, vilket Àr en starkt bidragande anledning till den ökade skuldsÀttningen. I ett försök att kyla ner prisutvecklingen pÄ bo--? stÀder införde finansinspektionen ett bolÄnetak under Är 2010.
Idé, förtroende & utvÀrdering : En studie om Investor relations hos svenska medicintekniska företag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.