Sökresultat:
728 Uppsatser om Miljöinvestering - Sida 8 av 49
Elenergi som insatsvara i lantbruksföretag : en fallstudie i hur elintensiva lantbruksföretag hanterar elenergi som insatsvara
Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem Àr elenergi. NÀr priset pÄ elektriciteten i vinter har varierat frÄn cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det hÀr har fÄtt mÄnga att vilja se över vilka möjligheter de har att pÄverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats nÀrmare för att beskriva lantbrukarnas beteende Àr prissÀkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.
Ekonomiska konsekvenser vid investeringen av ny teknik i dagligvaruhandeln : Skapar ett ESL-system ökad lönsamhet?
Dagligvaruhandelns konkurrens har hÄrdnat, numera gÀller det att inte bara se till försÀljningssiffror utan Àven att göra de rÀtta investeringarna som leder till kostnadsfördelar och ökad lönsamhet pÄ sikt. Tekniken har gÄtt framÄt vilket kan ersÀtta kostsam hantering och onödiga marginalförluster. Undersökningen i denna rapport visar om en investering av ett elektroniskt hyllkantsetikettsystem skapar ökad lönsamhet. Inom dagligvaruhandeln sker det veckovis en mÀngd uppdateringar av nya priser och införandet av nya artiklar i sortimentet. Detta medför bÄde drift- och personalkostnader p g a det manuella arbete som krÀvs för bytet av dessa standardiserade pappersetiketter.
SJ - Bredbandsoperatör : En investering i tiden
Restid Àr idag en stor del av mÄnga arbetande mÀnniskors vardag. Storföretagens mÄnga omorganisationer har lett till att anstÀllda har lÀngre resor till sina arbetsplatser idag Àn tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens jÀrnvÀgars, trÄdlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en vÀl genomtÀnkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att fÄ för företaget likviditet.
Analys av nyckeltal pÄ produktionskostnader i tidiga skeden : För sÀkrare kalkyler i egenregiprojekt
Syftet med detta examensarbete Àr att analysera nyckeltalen för produktionskostnaden som nyttjas vid investeringsbeslut i flerbostadsprojekt. För att kartlÀgga osÀkerheterna innan investering sker tas kostnadskalkyler fram. Dessa kalkyler innehÄller ofta flertalet osÀkra poster dÄ projekten Àr till stor del fortfarande pÄ idéstadium och uppskattningar blir ett mÄste. Rapporten inleds med att riskerna, utifrÄn risknivÄ och konsekvenserna utav dem, definieras och analyseras. Följande presenteras Veidekkes önskade hantering av kostnadsriskerna och slutligen vilka möjligheter och hinder det finns inom dagens organisation för att uppnÄ dessa arbetsmetoder. Studien har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn olika yrkesroller, i olika projektskeden och frÄn de tre olika svenska regionerna. Dessa intervjuer har visat pÄ att de största osÀkerheterna ligger i entreprenadkostnaderna, markkostnaderna och konjunkturens pÄverkan pÄ bostadsmarknaden.
HÄllbara energilösningar för Sala silvergruva : En studie av energisystemet och effektiviseringsmöjligheter
Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.
Biogas, en lönsam investering för framtiden
Den globala uppvÀrmningen Àr ett faktum och behovet av ett hÄllbart energianvÀndande av en förnyelsebar resurs Àr större Àn nÄgonsin. Regeringens vision Àr idag (Är, mÄnad) att Sverige ska fÄ en fossilfri fordonsflotta och en hÄllbar resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutslÀpp av vÀxthusgaser innan 2030. Biogas Àr ett förnyelsebart brÀnsle som inte bidrar till nettoutslÀpp av vÀxthusgaser och Àr sÄledes ett fullgott substitut till fossila brÀnslen.
Biogasmarknaden Àr idag osÀker, detta beror pÄ att det finns ett intresse hos fordonsaktörer för biogas men Ànnu inte viljan att stÀlla om pÄ grund av den begrÀnsade tillgÄngen av biogas. Samtidigt anser potentiella biogasproducenter att efterfrÄgan pÄ biogas Àr för lÄg frÄn fordonsaktörernas sida för att de ska investera i en biogasanlÀggning.
Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning
Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren
som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra
att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr
att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar
och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna
investeringar i sociala medier..
Storregionen - vilka attityder ger norrlÀndsk dagspress uttryck för?
Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..
Strukturerade produkter : En granskning av strukturerade produkters avkastning och risk ur ett aktuellt perspektiv
Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populÀrasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear Àr den utestÄende emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att anvÀnda sig av komplexa modeller Àr det mycket svÄrt attbilda sig en uppfattning om hur mÄnga av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhÄllanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder Àven ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rÄdgivning. VÄr uppdragsgivare, Finansinspektionen, har Àven de ett intresseav studien dÄ de anser att det Àr svÄrt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet Àr att utvÀrdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrÄn det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak pÄ att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har Àven genomfört en dokumentstudie pÄ relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.
Ekonomin i att ersÀtta den fossila energin med förnybar energi hos en smÄgrisproducent : en studie om sol, flis och biogas
Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas.
Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget.
EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.
Betaestimering pÄ Private Equity investeringar
En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebÀr och den avkastning som marknaden krÀver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna berÀkna det avkastningskrav man mÄste erhÄlla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut pÄ olika marknader innebÀr att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar dÀrigenom i att avkastningskraven skiljer sig Ät mellan marknaderna. OmrÄdet för den hÀr undersökningen ligger i risker och avkastning pÄ Private Equity marknaden dÀr skillnader existerar jÀmfört med investeringar i börsbolag. FöresprÄkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebÀr möjligheter till betydligt högre avkastning Àn investeringar som görs i noterade instrument och dÄ frÀmst i jÀmförelse med aktier.
NÀr Àr det ekonomiskt försvarbart att investera i en fabriksny skördetröska? : en studie av tre fiktiva gÄrdar
Ă
r 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsÀttning Àr traditionell vÀxtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 Ären har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större vÀxtodlingsföretag krÀver investeringar i större maskiner vilket innebÀr att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan Àr en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgÄr till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker stÀndigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).
VÀrdet av investering i kompetensutveckling : En fallstudie pÄ GKN Aerospace Sweden AB, en högteknologisk tillverkningsindustri
Personalen Àr företagens viktigaste tillgÄng Àr ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsÀttning för goda resultat och framgÄng (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svÄrt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket krÀver en diskussion angÄende hur verksamheten och medarbetare pÄverkas. FÄ organisationer har idag strukturerade system att spÄra och upptÀcka det vÀrde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benÀmns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar Àr att med hjÀlp av interna lÀrare utbilda personalen för att höja kompetensnivÄn och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.
Molnbaserade affÀrssystem ? Orosmoln eller möjlighet för smÄ och medelstora företag?
I dagslÀget anvÀnder en stor del av de smÄ och medelstora företagen affÀrssystem. AffÀrssystemet kan sÀgas vara hjÀrtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affÀrsstrategier som finns. Under de senast 10-15 Ären har det vuxit fram sÄ kallade molntjÀnster vilket tillÄter företagen att anvÀnda hela eller delar av affÀrssystemen över Internet istÀllet för att hantera dess hÄrd- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag dÄ det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. MÄnga stÀller sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det Àr ett lÄgt anvÀndande av molntjÀnster för detta ÀndamÄl.
Kostnader vid investering i flisaggregat och tillverkning av pellets : en komparativ studie
I fokus för den hÀr studien stÄr en maskininvestering och rÄvarorna för pellets, deras tÀckningsbidrag samt kostnaderna för att tillverka pellets nÀr olika rÄvaror tas i ansprÄk. Uppsatsen ger ocksÄ lÀsaren en inblick i marknaden för pellets och konkurrensen om trÀrÄvaran. I korthet beskrivs ocksÄ produktions- processen. Underlaget för den bidragskalkyl avseende rÄvara och investeringskalkyl pÄ flisaggregatet har hÀmtats frÄn biobrÀnsleföretaget LaxÄ Pellets, Bruks-Klöckner AB och Allan Bruks AB-CBI.
Med hjÀlp av bidragskalkylen jÀmförs kostnaderna för potentiella rÄvaror som kan pelleteras.